Det löfte om en satsning på skolan som regeringen tidigare gett får en prislapp i vårändringsbudgeten: 500 miljoner kronor i form av en jämlikhetspeng till grundskolorna under 2017.
Gustav Fridolin slår fast att pengarna är avsedda för elever som behöver extra tid med sina lärare.
– Hur många skolor som kommer att omfattas ska vi återkomma till, säger han.
Hur långt räcker 500 miljoner?
– Det beror på hur man fördelar pengarna. Det här är ett sätt att påbörja det arbete som vi vet att Skolkommissionen kommer att peka emot, nämligen en starkare statlig resursfördelning till de skolor som behöver det mest.
Är de en bra väg tycker du?
– Ja, i dag har vi i praktiken en resursfördelning som ger mindre till de som behöver det mest. När ojämlikheten ökar i svensk skola ska vi inte acceptera så svaga statliga system.
Är det just med bidrag regeringen tänker styra skolan?
– Nu är vi två dagar från Skolkommissionens förslag så jag svarar på den frågan på torsdag.
I vårbudgeten öppnar regeringen också för en friare användning av de medel som avsatts för Läslyftet och den nationella fortbildningen för specialpedagoger.
– Dels ser vi ett väldigt stort intresse för Läslyftet, dels jobbar vi för att ge Skolverket bättre budgetförutsättningar. Det här ett steg för att undvika att resurser till skolan fryser fast i statens konton. Finns det förutsättningar ute på lärosätena kan Skolverket redan i år låsa upp mer medel till Läslyftet än annars.
Pengarna till det specialpedagogiska kompetenslyftet har inte gått åt. Av de 100 miljoner kronor som avsattes för hösten användes bara 20 miljoner.
– Om det finns program som inte är översökta och vissa som är det, vill vi ge Skolverket bättre förutsättningar att använda pengarna, säger Gustav Fridolin.
Var upplägget på den satsningen fel?
– Det är ändå över 8000 personer som är på väg att börja fortbildningen. Nu ser vi det första årets utfall och det antyder kanske att satsningen på specialpedagogerna behöver löpa över fler år.
Gustav Fridolin framhåller att regeringen aldrig tidigare har gjort två så stora fortbildningssatsningar på skolområdet samtidigt.
– Vi hade en diskussion med huvudmännen om huruvida det är rimligt att ge ett så omfattande stöd till både Läslyftet och kompetensutvecklingen av specialpedagoger. Huvudmännen såg att det fanns en risk att pengarna inte skulle bli fullt utnyttjade.
Mindre kommuner mäktar inte alltid med att söka bidrag. Kan regeringen göra det enklare att söka ihop?
– Inom ramen för de nationella skolutvecklingsprogrammen finns den möjligheten redan i dag. Vanligaste är kanske att friskolor jobbar ihop med kommunala huvudmän i samma kommun.
Skolkommissionen anser att staten bör öka sin styrning av hur de svenska skolorna finansieras och även bli mer aktiv i sitt stöd på regional nivå.
Tycker du att det är en bra idé?
– Jag har redan tillsatt en utredning för att se hur vi ska bygga om den svenska myndighetsstrukturen för att det ska fungera med en starkare regional statlig närvaro och ett bra regionalt samarbete mellan huvudmännen, säger Gustav Fridolin.
Sedan tidigare står det också klart att Skolkommissionen vill införa ett professionsprogram för lärare. Stegvis ska det leda till nya arbetsuppgifter och höjd lön. Skolkommissionens ordförande Jan-Eric Gustafsson har skissat en tänkbar modell:
- bli utbildad och undervisa elever
- undervisa blivande lärare
- medverka i kunskapsutveckling genom att forska och delta i utvecklingsarbeten.
Gustav Fridolin anser att kommissionen är inne på rätt linje.
– De länder som lyckas bäst på skolområdet erbjuder goda möjligheter för lärare att utvecklas i sitt yrke. Dit behöver även vi sträva för att få erfarna lärare att ta sig an svårare undervisningssituationer, till exempel genom att jobba på skolor med elever som har tuffare förutsättningar. Björn Åstrand, som sitter i Skolkommissionen, har mitt uppdrag att under året lägga fram ett slutligt förslag till hur ett svenskt professionsprogram kan se ut.
Är det något särskilt land du ser som förebild?
– Det land som kanske framhålls tydligast är Singapore. Skolsystemet är väldigt olikt det svenska, men lärarna beskriver att de får en väldigt god start in i läraryrket, bland annat genom en tydlig introduktion och att de har erfarna kolleger som handledare. I Skottland har man försökt bygga ett liknande system, säger Gustav Fridolin.