Skolkommissionens förslag om att införa lottning som alternativ till populära skolor har väckt debatt.
Bland dem som sågar förslaget finns Moderaternas skolpolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönvall.
– Det är ett riktigt dåligt förslag. Vi ska inte ha ett skollotteri, där våra elever är lotter i en tombola. Problemet är att man inte lägger fokus på att vi måste få skolor som är bra. Vi ska bara ha bra skolor i Sverige, säger Waltersson Grönvall.
Hon välkomnar samtidigt förslaget om aktivt skolval, men hade totalt sett hoppats på fler konkreta förslag från kommissionen.
– Regeringen har lagt alla ägg i en korg och sagt att förslagen kommer i Skolkommissionen, vilket innebär att förväntningarna varit jättestora, säger hon.
– Därför blir det en viss besvikelse att det inte blir mer konkret av detta. Det finns en rad spår som kan bli positiva men det kommer att ta tid.
Liberalernas partiledare Jan Björklund hade hoppats på fler konkreta förslag. Han är dessutom kritisk till förslaget om att införa lottning som en av urvalsprinciperna till populära skolor.
– Elever ska fördelas efter tombola och det är lite duttande med statsbidrag, men det är ju inga rejäla reformer som föreslås, vilket skulle behövas, säger Björklund.
– Likvärdighet är viktigt, men huvudperspektivet måste ju vara att lyfta skolans resultat.
Först och främst borde kommissionen i stället ha föreslagit att skolan ska bli statlig igen, enligt Björklund. Han hade också velat se förslag om exempelvis tidigare betyg och höjda lärarlöner.
Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand, som varit en av ledamöterna i Skolkommissionen, försvarar dock resultatet.
– Den reaktionen förvånar mig. Jag tycker att vi lägger fram ett starkt förslag med en nationell strategi, som tillsammans med en rad skarpa förslag kommer att kunna leda till både höjda resultat, ökad likvärdighet och bättre kvalitet i undervisningen, säger hon.
Jaara Åstrand drar paralleller till de politiska överenskommelserna om exempelvis pensioner eller försvaret.
– Vi har konstaterat i Skolkommissionen att en försvårande omständighet är den högljudda politiska debatten och dragkampen, säger hon.
– Vi behöver en samling kring det här. Jag förväntar mig att politiken nu också ser det här slutbetänkandet som en helhet och som en chans att enas kring en samling för svensk skola.
Lärarnas riksförbund, som också varit representerat i kommissionen, är kritiskt till att oppositionspartier går ut och sågar betänkandet redan innan det har presenterats, genom att kritisera ett förslag av många, lottningen.
– Det är inte riktigt seriöst, säger ordförande Åsa Fahlén.
– Jag är rädd att man gör för mycket partipolitik av detta och lyfter ut enskilda frågor för att kunna profilera sig.
Lärarnas Riksförbund välkomnar särskilt en ökad statlig inblandning i skolan. Åsa Fahlén pekar på förslaget om ett nytt statligt bidrag på sex miljarder kronor årligen och på att staten sätter en miniminivå på hur mycket pengar som ska gå till skolan i kommunerna. Dessutom föreslås ett indexvärde baserat på det faktiska elevunderlaget för varje skola som styr hur mycket pengar varje skola får.
– Om det här förslaget går igenom, så kommer det inte längre att vara det här lotteriet med att storleken på skolpengen beror på i vilken kommun du bor, säger Fahlén.
– Det handlar om att man riktar mer pengar till de elever som har störst behov.
Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, ser både positivt och negativt på Skolkommissionens förslag.
– Det är bra att de förespråkar aktivt skolval och slår fast att friskolorna ska stanna. Men lottningen är en dålig idé, och där har vi ju tydligt med oss folket, säger hon.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) var mycket kritiskt när delbetänkandet presenterades för knappt ett år sedan. Ordförande Lena Micko ser nu fortsatta brister:
– Vi är fortsatta kritiska. Det finns en risk i all god ambition att det blir ännu svårare att styra då man skulle ge ansvar till någon form av skolchef som ska styra från staten. Det kan bli frågetecken för vilket ansvar kommunerna ska ha, säger ho.
– Det är inte mer statlig styrning utan bättre statlig styrning som behövs.
Kristdemokraterna är positiva till flera av Skolkommissionens förslag, till exempel om resursfördelningen och aktivt skolval.
– Det är bra att man tar problemet med minskad likvärdighet på allvar, men jag tror inte att förslaget om lottning är en lösning för att få mer heterogent sammansatta grupper i skolan, säger Annika Eclund, utbildningspolitisk talesperson i KD.
– Jag vänder mig starkt emot att skolvalet hela tiden utpekas som ett problem, det borde vara lösningen.
Hon håller med Gustav Fridolin, som hoppas på politisk samsyn nu.
– Jag tycker inte att skolan ska vara en stridsfråga, vi måste försöka vara lösningsinriktade. Men då måste man släppa en del av de här ideologiskt starka frågorna kring friskolor och skolval, och istället fokusera på att alla skolor ska vara bra skolor, säger Annika Eclund.
Stefan Jakobsson, skolpolitisk talesman för Sverigedemokraterna, anser att Skolkommissionen landat i två väldigt viktiga förslag. Det ena gäller lärarutbildningen, att den måste bli bättre.
– Den innehåller alldeles för lite ledarutbildning och den är väldigt dålig när det gäller digitaliseringen, säger Stefan Jakobsson.
Det andra är att man föreslår en karriärmöjlighet för lärare.
– Man vågar sätta fingret på orsaken till att lärare lämnar yrket. Vi får bara tillbaka dem om vi förbättrar arbetsmiljön – det är nummer ett – och att vi ger dem en karriär.
Förslaget om lottning beskriver Stefan Jakobsson däremot som dumt och han har svårt att se att politikerna kommer att ställa sig bakom det.
– Tas närhetsprincipen bort och det lottas istället kan du ju få dina barn på massvis av olika ställen i kommunen istället för på den skola som ligger närmast.
Per Kornhall, forskare och oberoende skoldebattör, är positivt överraskad av skolkommissionens slutbetänkande.
– Det är bättre än jag trodde, jag tycker att det är ett riktigt, riktigt viktigt dokument för svensk skola, säger han.
– Om vi inte hamnar i politiskt käbbel, utan faktiskt kan genomföra det här, tror jag ärligt talat att vi om 10-20 år kommer att se det här som en viktig vändpunkt för svensk skola.
Per Kornhall välkomnar bland annat förslagen om ett mer regionalt ansvar för skolan, en ändrad finansiering och om att utveckla lärar- och rektorsyrket.
– Nu har debatten redan börjat handla om skolvalsfrågorna, som jag tycker är en chimär, en obetydlighet i sammanhanget, säger han.
– Det viktiga är det som verkligen gör förändringar i systemet, som stärker skolan som system.