Skolkommissionen öppnar för lottning och aktivt skolval

Skolkommissionens slutbetänkande har höga förväntningar på sig, inte minst när det gäller förslag som kan minska skolsegregationen.

Kommunerna och skolorna måste arbeta hårdare med att få en allsidig social sammansättning av elever, anser kommissionen.

– Men det är oerhört varierande över landets kommuner, därför går det inte att införa generella regler för hur man ska komma till rätta med skolsegregationen, säger Jan-Eric Gustafsson, Skolkommissionens ordförande.

Ett sätt att göra skolorna mer blandade vore att införa ett aktivt skolval till förskolan och grundskolan. Tanken är att inte enbart elever med välutbildade och välinformerade föräldrar aktivt ska välja skola.

Ett mer kontroversiellt förslag är att också öppna för lottning när antalet sökande är fler än antalet platser. Det skulle kunna användas i skolor där elevsammansättningen inte anses vara tillräckligt blandad. Kommissionen föreslår att man avskaffar kötid som urvalskriterier för friskolor i fall då det finns fler sökande elever än skolplatser.

– Vi har en liknande idé när det gäller de kommunala skolorna i årskurs 7-9. Vi öppnar för möjligheten att om man så önskar ska kunna avstå från närhetsprincipen och använda sig av lottning, säger Gustafsson.

Lottning ska kunna vara en urvalsprincip både för kommunala skolor och friskolor. Det innebär att de urvalsprinciper som används i dag – närhetsprincipen, alltså att elever ska ha rätt att gå i en skola nära hemmet, syskonförtur och kötid – ibland ska kunna ersättas av lottning.

Men Skolkommissionen vill inte tvinga kommunerna att använda sig av lottning i årskurs 7-9 för att nå en bättre blandning av elever.

– Vi ser inte en möjlighet att använda tvång på kommunerna med hänvisning till det kommunala självstyret, säger Gustafsson.

Gustav Fridolin vill inte i dag ta ställning till förslaget om lottning. Först vill han höra vad remissinstanserna har att säga.

– Men det klart att kötid är ett system som bygger på att jag som spädbarn ska ha föräldrar som satte mig i kö till den mest populära SKOLan. Det gör att skolvalet inte är lika fritt för alla, säger Gustav Fridolin.

På frågan vem som ska se till att kommunernas skolor har en mer allsidig social sammansättning uppger Gustafsson att han ser framför sig att det inrättas en tillsynsmyndighet.

Kommissionens ordförande Jan-Eric Gustafsson pekar på vikten av en bättre lärarutbildning och uppger att det skett en successiv teoretisering av den och att det nu behövs resurser för ”återföra praktiska aspekter” i lärarutbildningen.

Än viktigare är att utbildade lärare får fortbilda sig, enligt Gustafsson, som pekar på förslaget på ett professionsprogram som ska vara karriärlångt och innehålla tydliga steg för hur lärare ska kunna öka sin kompetens.

Ett annat av Skolkommissionens förslag för att få mer likvärdiga skolor är 6 miljarder kronor i statlig delfinansiering av undervisning och elevhälsa. De statliga pengarna ska fördelas med hänsyn till elevernas socioekonomiska bakgrund och ska till exempel kunna användas till att minska klasstorlekar, öka lärartätheten eller stärka kompetensutvecklingen.

– Den växande ojämlikhet vi sett i svensk skola grundas till stor del i brister i regelverket kring finansiering av skolan, att staten drog sig tillbaka från att garantera jämlikhet och likvärdighet i finansieringen av skolor, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Det statliga bidraget ska fördelas på kommunerna genom ett socioekonomiskt index som SCB tagit fram, uppger Gustafsson.

Kommunerna ska också få en miniminivå för hur mycket pengar de måste ge till sin skolverksamhet, men hur den miniminivån ska se ut är ännu oklart.

Kommissionen föreslår också ett riktvärde för de enskilda skolorna för att kommunerna ska få en vägledning i hur mycket resurser varje skola ska ha.

Skolkommissionen vill att kommunerna och skolorna arbetar hårdare med att få en allsidig social sammansättning av elever.

– Men det är oerhört varierande över landets kommuner, därför går det inte att införa generella regler för hur man ska komma till rätta med skolsegregationen, säger Gustafsson.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP):

– Årtionden av skolpolitiska gräl, fokus på småfrågor och reformer som staplats på varandra har tillsammans skapat ett lapptäcke utan sömmar.

Fridolin pekar ut det som en av orsakerna till fallande skolresultat, en ojämlik skola och till att lärare inte fått tillräckligt stöd.

– Det vi tar emot i dag är det mest genomgripande reformarbete för en stark svensk skola på decennier, säger Fridolin om Skolkommissionens betänkande.

Skolkommissionen föreslår också två nya utredningar. Den ena ska utreda ett statligt sektorsbidrag för hela eller delar av skolan. Den andra utredningen ska handla om en regional organisering av gymnasieskolan, bland annat för att kommunerna bättra ska kunna samarbeta kring dimensionering och finansiering av gymnasieskolan.

Skolkommissionen tillsattes våren 2015, med bakgrund bland annat i OECD:s Pisa-rapport för 2012, som visade att svenska elevers resultat i matematik, naturvetenskap och läsförståelse hade halkat efter rejält.

Nästa rapport, Pisa 2015, visade att dock att svenska 15-åringar förbättrat resultaten i alla tre områden. Samtidigt fortsatte dock kunskapsklyftorna att öka.