En 40-årig gymnasielärare i Stockholm har fått rätt i Kammarätten mot Försäkringskassan om att få en avancerad hörapparat bekostad. – Jag har orkat driva detta ärende själv, men tankarna går till dem som inte orkar. Man måste ha tid och kunna formulera sig i skrift, säger läraren som vill vara anonym.
Gymnasieläraren hoppas att hans fall, som tagit ett par år av skrivelser till flera instanser, nu kan hjälpa andra lärare i samma situation.
Från början hävdade Försäkringskassan att hans arbete som lärare inte ställde särskilda krav på hörseln jämfört med privatlivet. Försäkringskassan berättade att de beviljar bidrag för hörapparater för ornitologer och dirigenter, men inte till lärare.
– Min hypotes är att dessa yrkesgrupper är så små. Det är en kostnadsfråga om man skulle börja hjälpa en så stor grupp som oss lärare.
Försäkringskassan har även ansett att det är arbetsgivarens sak att bekosta en mer avancerad hörapparat än den som landstinget erbjuder.
– Min arbetsgivare har inte råd att betala de 40.000 kronor som mina hörapparater kostar, säger gymnasieläraren.
I förrgår fick han sin nya hörapparat som han nu håller på att prova ut så att den ska fungera optimalt.
– Alla jag talade med innan domen, det vill säga landstinget och överläkarna, sa att de aldrig hade hört talas om lärare som fått rätt mot Försäkringskassan.
Han var rädd för att Försäkringskassan skulle begära överprövning av Kammarrättens dom, men det har de meddelat att de inte tänker göra.
Anders Eklund, ombudsman med ansvar för arbetsmiljöfrågor på Lärarförbundet, menar att det finns en stor kvalitetsskillnad mellan olika hörapparater.
Avregleringen av hörselvården har lett till att Försäkringskassan i Karlshamn nu sköter alla ärenden om arbetshjälpmedel. Tidigare löstes detta inom den lokala hörselvården som gjorde bedömningen.
– Det är en intressant fråga i dag vem som ska bära ansvaret: rättsinstansen eller arbetsgivarna. Generellt lutar jag mot arbetsgivaren, säger Anders Eklund.
Anna Hedenrud