Risken att barn far illa på förskolan ökar när grupperna blir större, anser experterna. Samtidigt går allt fler av de allra minsta barnen i stora grupper. – Strukturell misshandel, säger förskolepsykologen Gunilla Niss om utvecklingen.
Barngrupperna har inte blivit större och personaltätheten har inte försämrats, skrev Sveriges Kommuner och Landsting när förskolan blev utsatt för massiv kritik i SVT i december. "Förskolan fortsätter att hålla en hög klass", var svaret.
Men den som tittar närmare i Skolverkets statistik hittar en annan bild: Det har blivit betydligt vanligare med stora barngrupper, särskilt för de allra yngsta.
I höstas hade drygt 13 procent av småbarnsgrupperna 17 barn eller fler, vilket är en tredubbling av antalet stora småbarnsgrupper sedan 2003.
Förskolepsykologen Gunilla Niss, som skrivit boken "Förskola för de allra minsta", kallar de stora grupperna för "strukturell barnmisshandel". Hon vittnar om att småbarnsgrupperna, som i Skolverkets statistik består av ett- till treåringar, i praktiken kan bestå av enbart ettåringar.
För personalen är det stor skillnad mellan att tre vuxna ansvarar för 17 barn i blandade förskoleåldrar mot att de har ansvar för 17 ettåringar.
– Hur ska personalen kunna skapa en god relation till vart och ett av de här barnen, frågar sig Gunilla Niss.
Hon säger att när personalen inte hinner med känner sig barnen otrygga. Då ger de sig på varandra, eller drar sig undan och mår dåligt.
Trebarnsmamman Helena Friberg från Huddinge, själv förskollärare, har för sina egna barn valt familjedaghem.
– Det var för stökigt och skrikigt i förskolan. Alex, äldsta barnet, grät dagligen under sin inskolning. Jag vet inte om han fick tröst, säger hon.
Nu tillbringar hennes två äldsta barn dagarna tillsammans med fyra andra barn.
– Vinsten är framför allt en tryggare mamma. Nu vet jag hur de fått ett blåmärke, eller om de ätit bra eller dåligt.
Carina Hall, undervisningsråd vid Skolverket slog larm redan 2011 om att allt fler förskolegrupper blivit stora och varnade för att det inte var bra för de minsta och för barn med särskilda behov.
– Barngruppernas sammansättning är en stark kvalitetsfaktor. Därför måste förskolechefer och kommuner ha koll på grupperna i sitt systematiska kvalitetsarbete, säger Carina Hall.
Regeringen pekar också på kommunernas ansvar. Nytillträdda Maria Arnholm (FP), biträdande utbildningsminister, hänvisar via sin pressekreterare till skollagens text om lämplig sammansättning och storlek på grupperna.
Malin Ekmark/TT Anna Lena Wallström/TT