Det kan ta mellan fem och femton år, ibland längre tid, innan större läroplansreformer slår igenom i lärares planering och undervisning, enligt en rapport från Skolverket.
Gunnar Åsén, professor i didaktik vid Stockholms universitet, har för Skolverkets räkning skrivit en översikt över den svenska och internationella forskning som finns när det gäller genomslag av skolreformer.
– Större nationella reformer tar längre tid att slå igenom i praktiken än mindre begränsade reformer. De större reformerna kan också föra med sig olika oönskade bieffekter som man inte väntat sig, beskriver han.
Ett exempel på bieffekter är införandet av omfattande testverksamhet i den engelska skolan. Det syftade till att förbättra elevernas resultat men fick motsatt effekt genom att testen och förberedelserna för dessa tog mycket tid från själva undervisningen.
– Detta gör att man i England har tänkt om och nu kraftigt minskar testverksamheten.
Exempel på reformer med snabbt genomslag är grundskolereformen i Skottland och förskolereformen i Sverige. Även den senaste läroplansreformen i Norge, Kunskapslyftet, fick ett relativt starkt genomslag i skolan efter cirka fem år.
Däremot har större läroplansreformer i Sverige, England, USA och tidigare läroplansreformer i Norge tagit längre tid på sig. Det har ofta handlat om brister i implementeringen och att lärare inte varit tillräckligt delaktiga i genomförandet.
– Hur lång tid det tar innan reformerna påverkar elevernas resultat finns det ingen forskning som entydigt kan besvara. Dock ledde den senaste läroplansreformen i Norge till förbättrade resultat efter fem år.
Reformer som handlar om införande av obligatoriska prov, nytt betygssystem och andra organisatoriska åtgärder slår igenom snabbare därför att de förändrar förutsättningarna.
– Däremot kan det ta tid innan lärarna lär sig förstå och använda det nya betygssystemet.
Elisabet Rudhe