Intagningspoängen för lärarutbildningen är lägsta tänkbara 0,1 för den som söker i kvoten för högskoleprovet. Politiker från båda blocken vill täppa till luckan med lämplighetsprov och minimigränser.
I höstas kom 123 personer in på lärarutbildningar med 0,1 poäng på högskoleprovet. Maxpoängen är 2,0 och valde man konsekvent bokstaven C på svarsalternativen i höstas blev resultatet 0,4 skriver Dagens Nyheter.
Som jämförelse kan nämnas att det till exempel går att komma in på sjuksköterskeutbildningar med 0,5-0,6 poäng.
– Det beror på att kvotgruppen är så stor som 30 procent. Studenterna har ännu inte upptäckt att det på en rad utbildningar går att komma in via högskoleprovet med väldigt mycket lägre betyg än de som tagit gymnasieexamen och jag tycker att det är olyckligt att den kvotgruppen är så stor, säger Karin Mårdsjö Blume, ansvarig för lärarutbildningen vid Linköpings universitet.
Alla som har med utbildningsfrågor att göra är överens om att problemet beror på läraryrkets försämrade status. Utbildningsminister Jan Björklund (FP) pekar på en rad åtgärder som regeringen har vidtagit: öronmärkta pengar till höjda lärarlöner, lärarlegitimation och en ny lärarutbildning.
– När det gäller antagningen höjs kraven i den nya utbildningen och jag anser att vi också måste införa lämplighetsprov för utbildningen. Sedan är det också dags att se över högskoleprovet. Det är inte rimligt att kunna antas med 0,1 poäng, då tappar provet sin legitimitet, säger han.
– Vi har länge krävt att det införs lämplighetsprov. Läraryrket handlar inte bara om betygskrav utan också om ledarskap och didaktik. Vi måste också koncentrera oss på att göra yrket mer attraktivt. Det handlar förstås om lönerna, men också själva yrket och bilden av yrket. Jag skulle vilja att en ny regering efter valet samlar ihop alla intressenter och enas om en form av borgfred om lärarna och läraryrket, säger Ibrahim Baylan, skolpolitisk talesperson för socialdemokraterna.