Vinstförbud i välfärden blir en stridsfråga på S-kongressen. Partiledare Stefan Löfven är emot ett förbud. Här förklarar han varför.
På väggarna i det ljusa rummet med utsikt över Riddarhustorget i Stockholm hänger tavlor med mycket rött i.
Men det är ett fotografi han är särskilt förtjust i. Det är från 2007 då Brasiliens dåvarande president Lula var på statsbesök och passade på att besöka IF Metalls förbundskontor.
– Som förbundsordförande var det roligt att sitta och prata med en före detta förbundsordförande som började som skoputsare i ABC-distriktet utanför São Paolo, blev fackligt aktiv industriarbetare och så småningom president i det gigantiska landet. En rätt häftig resa.
Säger Stefan Lövfen, som började sin egen resa som svetsare i Örnsköldsvik och blev Socialdemokraternas tionde partiledare i januari förra året.
I dagarna håller partiet sin 37:e kongress.
Ni har utsett utbildning till ett prioriterat område inför valet, vid sidan av jobben. Är skolan viktigare än vård och omsorg?
– Skolan har en mer direkt koppling till jobben och samhället. Den ska göra individen så bred och stark som möjligt inför ett kommande arbetsliv. Den ska också ge bildning så att människor kan ta sin plats i demokratin, förstå sin omvärld och vara med och påverka. Det är två stora uppgifter.
Ni vill göra gymnasiet obligatoriskt. Varför då?
– Det är drygt 40 år sedan det blev obligatoriskt med nio år i grundskolan. Nu är det dags att ta nästa kliv. Vi vet ju att de ungdomar som inte har gymnasieutbildning riskerar att komma längre och längre ifrån arbetsmarknaden.
Är inte Jan Björklund mer realistisk med sitt ettåriga yrkesinriktade alternativ för gravt skoltrötta?
– Näe, han lurar ungdomar när han säger att det räcker. En avgörande skillnad mellan oss och den borgerliga regeringen är att vi tror på alla människors möjligheter att utvecklas, det är bara frågan om hur man hjälper just dig eller mig dit.
Hur ska det gå till då? Ska man hämta 16—18-åringar med polis?
– Vi bygger från grunden, ända från förskolan. Det är därför vi lägger två miljarder kronor på att ha färre barn i klasserna från förskoleklass till trean. Det är därför vi lägger in resurser till sommarskola och lovskola med början i årskurs 6. Och det är därför vi satsar på läxhjälp för alla som behöver det och inte bara för dem som har föräldrar som kan dra av på rut. Läxrut är idioti.
Ser du någon anledning till självkritik? Var ni för flummiga tidigare?
– Jag vet inte om man kan uttrycka sig så generellt men det är klart att vi inte har gjort allting perfekt. Jag har själv funderat på varför vi inte har någon samlad forskning om lärande med återkoppling till skolan. Vi vill ju ha forskningsbaserade åtgärder, inte tyckande på utbildningsdepartementet i Stockholm.
Det fackliga idéinstitutet Katalys menar att vinstförbud skulle kunna locka borgerliga väljare och bli en valvinnarfråga för S. Ändå vill partistyrelsen att kongressen avslår alla förslag om att förbjuda vinstuttag ur välfärden.
Hur kommer det sig?
– Vi har i dag 300 000 barn och ungdomar som går i en skola som är privat av något slag, ganska många aktiebolagsägda. Om vi skulle besluta om vinstförbud nu skulle vi säga »Sorry, ni valde fel och ska ut ur er skola«. Även om de är nöjda och får en bra utbildning. Många väljare vill ha valfrihet och vi måste konstatera att världen har rört sig i den här riktningen.
Tror du inte att friskoleaktiebolagen skulle vilja ombilda sig om man införde ett non-profitsystem?
– Det vet jag inte. Men problematiken skulle i så fall hamna hos kommunerna. Det är de som skulle få ta hand om eleverna, återkommunalisera den privata skolan eller fixa det på något annat sätt. Därför väljer vi att inte fokusera på formen utan på det som är viktigt – att ungdomarna får en utbildning som håller högsta kvalitet.
Fast väldigt många, i och utanför ditt eget parti, hävdar att det läcker skattepengar från bolagen. Vad säger du till dem?
– De har rätt. Och läckaget är inte okej. Men vårt förslag med nationella kvalitetslagar innebär en rejäl uppstramning.
– Ska du in i den här sektorn ska du först bevisa att du är långsiktig och seriös. Du måste öppna dina böcker och redovisa hur pengarna använts ända ner på skolnivå. Det ska inte vara tillåtet att dra ner på lärartätheten och andelen behöriga lärare. Vi ställer också krav på samarbetsavtal mellan den som vill etablera sig och kommunen.
Enligt forskare från IFAU, institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, är det svårt att hitta rätt mått på kvalitet i välfärden och det krävs en enorm kontrollapparat för att följa upp hur kvalitetskrav efterlevs.
Vad säger du om det?
– Vi vill använda professionen och forskningen till att formulera vad som är viktigt. Och det finns myndigheter som Skolverket och Socialstyrelsen som gör uppföljningar redan i dag, gissar jag. Det kan inte vara omöjligt att få dem att fungera i den här riktningen.
Du pratar varmt om valfrihet. Samtidigt skriver ni om den ökade segregeringen och att ni vill ha sammanhållna skolor där elever från olika bakgrund möts. Är det dags att ompröva det fria skolvalet?
– Nej. För om alla skolor håller hög kvalitet väljer du inte bort en skola för att den har för låg nivå. Det viktiga är att se till att de skolor som behöver mest resurser får det. Det ger mer tid för lärarna där och då får vi en jämnare kvalitet.
Men ligger det inte i skolvalets dynamik att högpresterande elever söker sig till vissa skolor och låg- och medelpresterarna hamnar på andra?
– Det riskerar att bli så. Men då har du återigen en snedfördelning i resurser och behöver ge vissa skolor mer. Vi har exempel på skolor där man har taggat upp. Till exempel Tullängsskolan i Örebro, en kommunal gymnasieskola där ingen ville gå men som nu blivit ett eftersökt teknikcollege som samarbetar med näringslivet.
Och vad gör ni om era åtgärder mot skatteläckage och segregering inte hjälper?
– Vi kommer att följa detta noga. Om barnen får en bra utbildning får det rulla på, om inte måste vi vara beredda att göra om.
Karin Lindgren