Labanskolans ägare Age Sanner Persson förstår att företagets höga vinster kan ifrågasättas. – Men jag tycker att det är okej om verksamheten får det den ska ha och föräldrarna är nöjda, säger hon.
Det är eftermiddag, eleverna undervisas i sina klassrum. Age Sanner Persson, som är rektor och numera ensam ägare av skolan, visar runt i Labanskolans trivsamma och pyntade lokaler.
I musikrummet sitter en pojke och spelar trummor tillsammans med läraren som kompar på pianot. Han följer lärarens trixiga spel som växlar från lugnt till snabbt.
Några elever tittar på film i dramarummet. Här finns modern ljus- och ljudutrustning som är anpassad för den dramaundervisning som är skolans profil och röda tråd.
Age Sanner Persson berättar om hur det började. Både hon och den nu utköpta ägaren Annika Isaksson är speciallärare och dramapedagoger.
– Vi fick inte utrymme för drama och teater på Liljeforsskolan, där vi jobbade tidigare. Därför startade vi en egen skola.
De tog med sig elever och två lärare från Liljeforsskolan och startade Labanskolan 1997. Då förhandlade de med kommunen om ersättning för varje elev, i dag får skolan samma ersättning som de kommunala skolorna.
2005 konstaterade Skolverket vid en inspektion att Labanskolan inte uppfyllde alla krav som är nödvändiga för att ha rätt till bidrag. Skolverket framhöll att skolan inte klarade att visa om målen för undervisningen uppnåddes. Vid en uppföljning 2008 ansåg dock inspektionen att bristerna undanröjts.
Skolinspektionen har också nyligen besökt skolan. Inspektionen krävde att skolan skulle bygga ut elevhälsan och framöver ha lärare med rätt utbildning i särskolan och fritidshemmet. Dessutom hade man några mindre allvarliga saker att anmärka på.
– Två lärare kommer nu att söka speciallärarutbildning inom lärarlyftet, säger Age Sanner Persson.
Hon är medveten om att företaget har en mycket hög vinstmarginal och att vinstuttagen väcker frågor.
– Men det är inget som jag bryr mig om. Vi handlar allt vi behöver, lärarna köper det de vill ha och vi har bra teknisk utrustning, bussar och gott om personal.
Lärarna är i huvudsak anställda på deltid.
– Mer finns det inte utrymme för, eleverna går från halv nio till två, säger Age Sanner Persson.
Är de kommunala skolorna slösaktiga som inte får sådana här överskott?
– Ja, det undrar jag också. Det ringer många som vill att jag ska sälja skolan. Men det vill jag inte.
För ett par år sedan köpte Age Sanner Persson ut den andra delägaren. Köpesumman är hemlig. Hon bryr sig inte om utomståendes synpunkter på skolans höga vinster, utan framhåller att det viktiga är verksamhetens kvalitet.
– Jag har inte startat skolan för vinsternas skull. Det har bara blivit så, säger hon.
Men som ägare har ni tagit ut nästan tio miljoner i vinst ur bolaget sedan starten. Är inte det väldigt stora uttag?
– Jo, självklart är det så. Men det här är all vinst som har tagits ut sedan starten i hela verksamheten. Vinsterna är inte av den digniteten att den borde skapa avundsjuka.
Hasse Hedström