Högskolornas yttranden utgör viktiga underlag i beslut och domar i legitimationsärenden. Ibland tvingas högskolorna ägna sig åt rena detektivarbeten för att få fram rätt uppgifter.
– I en del fall kan utredningarna bli mödosamma och ta lång tid, säger Torvald Wictorsson, utbildningsledare på Lärarhögskolan vid Umeå universitet.
Universitetet får flera gånger i veckan in förfrågningar från lärare eller Skolverket om ämnesinnehåll och omfång i olika utbildningar. Ibland är det enkelt att få fram uppgifterna men det kan också vara mer komplicerat.
– Studenterna har inte alltid gått en spikrak väg genom utbildningen. Det gör att det kan finnas tillgodoräknanden av kurser och kompletteringar som inte står i examensbeviset, säger Torvald Wictorsson.
En del äldre kurser har för nutida bedömare oklart ämnesinnehåll och omfång. Ibland finns det inga kursplaner bevarade vilket försvårar utredningen. För rättssäkerhetens skull måste utredningarna vara ytterst noggranna för att få fram korrekta yttranden.
– Det är ett mycket grannlaga arbete. Vid mer principiella ärenden rådgör vi med kolleger vid andra universitet och högskolor, säger Torvald Wictorsson.
Skolverket beviljar sedan årsskiftet extra medel till högskolorna för detta arbete. Umeå universitet avsätter cirka 0,75 procent av en tjänst till legitimationsärenden.
Ingvar Lagerlöf