En tredjedel av föräldrarna är oroliga för sina barn när de är på fritids. Det visar rapporten "Har någon sett Matilda?" från fackförbundet Kommunal.
Av de som är oroliga är sju av tio föräldrar rädda för att deras barn blir utsatta för trakasserier. Fyra av tio är oroliga för att barnen utsätts för fysiskt våld.
– Oron bottnar i att det finns för få vuxna i verksamheten, säger Annelie Nordström, Kommunals ordförande.
Barngrupperna i dag är dubbelt så stora jämfört med för 30 år sedan och det går tre gånger så många barn per vuxen idag. 1980 var det i genomsnitt sju barn per årsanställd. 2011 ligger genomsnittet på 20 barn per anställd.
En annan konsekvens av nedskärningarna är att fritidshemmen har blivit mer förvaring än utvecklande verksamhet.
Fackförbundet Kommunal kräver att resurserna till fritidshemmen ökas bland annat genom ett riktat statsbidrag till fritidshemmen. Kommunal vill också att Skolverket tar fram krav på maximalt och rekommenderat antal barn i en fritidshemsgrupp samt antal barn per anställd i fritidshemmen.
Alla barn bör också ha rätt till en fritidshemsplats, också barn till föräldralediga, arbetslösa och de med försörjningsstöd, anser förbundet.
Lärarförbundet håller med om Kommunals kritik.
— När barngrupperna har blivit så stora att många föräldrar känner oro för att lämna sina barn på fritids är det en skamfläck och resultatet av åratal av grava försummelser. Visst kostar det att satsa på mindre barngrupper men det kostar ännu mer att låta bli, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén i en kommentar.
Att tappa bort fritidshemmens pedagogiska uppdrag, som fogar samman lärandet i skolan med lärandet utanför skolan,är förödande, anser Eva-Lis Sirén.
— Fritidshemmen är en viktig en del av vårt utbildningssystem och måste ha lika hög kvalitet som förskola och skola. Det är hög tid att fritidshemmen nu får en egen kursplan.
Elisabet Rudhe Mats Thorén