Här får det estetiska ta plats

Lektionen är ett tydligt exempel på hur man kan fördjupa de rena ämneskunskaperna med ett estetiskt arbetssätt, menar läraren Petra Lundborg Bouquelon, adjunkt i estetiska lärprocesser vid Södertörns högskola. Dessutom musiker och kompositör i teatersammanhang.

— Jag skulle säga att vi satsar på det estetiska för att även förbättra ämneskunskaper. De två står inte alls i motsats till varandra.

Petra Lundborg Bouquelon anser att vi behöver använda hela oss själva i kunskapsprocessen, inte enbart vår hjärna eller för den delen bara kroppen och våra sinnen.

Estetlärarna på Södertörns högskola var tidigare timanställda. Nu har skolan anställt elva lärare på halvtid för att få en större kontinuitet.

— Vissa högskolor har mer teori i de ­estetiska ämnena. Vi tror på upplevelsen och att studenterna ska kunna använda sina kunskaper praktiskt när de kommer ut för att arbeta, säger Fia Fredricson Flodin, ämnesansvarig för estetiska lärprocesser på lärar­utbildningen.

Maria Rönnkvist, 30 år, läser till förskol­lärare och har tidigare arbetat som barn­skötare i tio år.

— Innan jag började här tänkte jag att det estetiska var lite flumflum. Nu inser jag hur mycket man kan använda sig av det, bara man får verktygen. Jag har framför allt uppskattat konkreta tips på hur man kan arbeta kring olika teman med barnen. Skulle jag önska något är det mer drama.

Även studenten Martina G-Kronqvist, 38 år, tycker att det är bra att det estetiska har varit så praktiskt inriktat. Hon har tidigare arbetat i butik och inom vården och för henne har förskollärarutbildningen öppnat nya perspektiv.

— Vi har dansat matematik och lärt oss sjunga fram bokstäverna tillsammans med barnen. Jag kommer nog mest att använda mig av musik och teater.

Det handlar både om personligt intresse och vilka förutsättningar som finns på den förskola man kommer ut till, tror hon.

— För mig är det här en helt ny värld. Ibland kan jag sakna mer av de teoretiska kunskaperna. Vi hade bara sex poäng i pedagogisk dokumentation, det är alldeles för lite. Men det är svårt att få med allt på bara tre och ett halvt år.

När den nya förskollärarutbildningen infördes för ett och ett halvt år sedan innebar det ett tydligare fokus på ämnes­kun­skaper som matematik, språk, natur­vetenskap och teknik. Samtidigt skulle den praktiska ­anknytningen genomsyra utbildningen. Frågan är hur man fördelar de olika beståndsdelarna. Har de estetiska ämnena, som är mindre mätbara, fått stryka på foten?

Det visar sig vara svårt att få svar på frågan och att jämföra högskolorna med varandra. Detta eftersom utbildningarna är olika uppbyggda. Vid Malmö högskola ges förutom den vanliga förskollärarutbildningen även en förskollärarutbildning med musikprofil. På ­Mälardalens högskola finns förskollärarprogrammet i Nacka där man erbjuder en estetisk profil med inriktning mot dans och musik. Vid Gävle högskola ges 30-poängs­kursen »Barns skapande och estetiskt lärande«.

På Karlstads universitet kunde man tidigare välja en estetisk inriktning mot bild eller drama. De studenter som inte valde detta fick då alldeles för lite av de estetiska ämne­na, anser Inga-Lill Emilsson, adjunkt vid institutionen för pedagogiska studier. Nu har man integrerat de estetiska ämnena i block: Drama, bild, naturvetenskap och teknik i ett block. Musik, dans, matte och svenska i ett annat. Inga-Lill Emilsson tycker att det finns stora fördelar med det arbetssättet.

— Barnen delar ju inte upp världen i olika ämnen och det får inte bli så att ämnena blir separerade i den nya förskollärarutbildningen.

Hon ser en risk att de estetiska ämnena får mindre plats när de inte så tydligt lyfts fram i den nya läroplanen. Detta är något hon även arbetar med som projektledare för Småbarnspedagogiknätverket i Värmland. Där ingår 1 200 yrkesverksamma pedagoger som arbetar med att lyfta fram det estetiska perspektivet i förskollärarnas utbildning och arbete.

Vi återvänder till Södertörns högskola där vi följer med Mikael Hermansson, en av klassens två män, på hans nästa lektion. Vid ingången till estetlokalerna pryds en hel vägg av färggranna collage som studenterna arbetat med under kursen »Barnkultur och genus«. I musikrummet intill hänger rader av blågröna och ockrafärgade ukuleler, ett instrument som är utmärkt för barn att lära sig spela på.

Mikael Hermansson har inte tidigare arbetat med barn utan provade på att jobba som bartender, servitör och lagerarbetare efter gymnasiet. Sedan sökte han förskollärar­utbildningen.

— Jag är ny i förskollärarbranschen. Att jag valde den beror nog på att jag alltid känt att barn tycker om mig och att jag tycker om dem. Det är så roligt att följa deras utveckling.

När han nyligen var ute på praktik lärde han känna ett barn som i början inte kunde prata alls. När han skulle lämna förskolan efter ett par veckor kunde de två prata på en grundläggande nivå.

— Det var helt fantastiskt att få vara med om. Då känner man att man valt rätt yrke.

Nu är alla på plats i klassrummet. Temat för dagens lektion är barns livsfrågor och studenterna ska producera egna filmer. Först får de skriva ner en angelägen livsfråga och lägga lapparna i en korg. Marta Mund, lärare med inriktning mot bild och form, drar en fråga som varje grupp ska arbeta med.

Det är inga avancerade filmkameror som används utan studenterna ska filma med sina egna mobiltelefoner. En kvinna har hittat ett lätthanterligt redigeringsprogram i sin telefon och hennes grupp jublar. Hon tycker att de estetiska projekten har en tendens att växa och hoppas nu att de ska klara film­projektet på avsatt tid. Mikael Hermansson blir provfilmad och får med ett enda ord svara på gruppens fråga: Vad är meningen med livet? Svaret kommer snabbt:

— Fortplantning.

Gruppen bestämmer sig för att gå ner till pendeltågsstationen i Flemingsberg för att hitta fler personer att intervjua till sin film.

I höst kommer Södertörns högskola ut med en antologi om estetiska lärprocessor. Petra Lundborg Bouquelon har skrivit ett kapitel om estetiska lärprocesser i matematik­didaktik.

Hon säger att det finns en uttalad önskan från ledningens håll att det estetiska ska finnas med i alla kurser.

— Sedan har vi inte lyckats fullt ut, men det är skolans intention.

Petra Lundborg Bouquelon skrev en artikel i Pedagogiska magasinet på temat flum­pedagogik.

— Jag brukar fråga den som beskriver mitt arbete som flummigt, vad de egentligen menar. För mig är flum något otydligt, utan riktning. Det jag gör är tvärtom mycket medvetet och strukturerat.

Det motstånd som finns mot det estetiska hänvisar hon till den skolpolitiska agendan och utbildningsminister Jan Björklund, som värderar kortsiktigt mätbara resultat högst.

— Han ser inte det som brukar kallas de mjuka värdena som en vital del av lärandet. Det går stick i stäv med det som forskningen kommit fram till, säger Petra Lundborg ­Bouquelon.