"Jag saknar ditt arbete om lag och rätt."
"Jag vet, jag har glömt det hemma."
"Nej, men vet du, du måste bli bättre på att lämna in dina arbeten i tid."
Den där frasen, "måste bli bättre på", den liksom slinter av tungan. Och lämnar en obehaglig eftersmak. Smaken av skolans ständiga krav och måsten.
På kvällen googlar jag, av någon anledning, frasen "skolan måste bli bättre på" och sorterar fram träffresultaten från det senaste året. Det resulterar i en studie över mitt gångna läsår och vilka krav som i medierna rests på min arbetsplats.
I augusti hittar jag: "Lärare måste bli bättre på att hantera det oväntade", sagt av en professor i en facklig tidning. Med nytt läsår, ny klass, nya elever och ett nytt betygssystem stundande, måste det ha känts som ett rimligt råd. Aldrig bra att slå sig till ro i mötet med det oväntade.
I september har förhoppningsvis lärarnas hantering av det oväntade slipats till. Antydan till någon form av lunk kan rentav ha infunnit sig. Omvärlden tycks nu oroad över att nyhetens behag ska flykta klassrummet: "Skolan måste bli bättre på att stimulera nyfikenhet" kräver ett politiskt parti.
Det kan stämma. Jag har för mig att jag vid den tiden gav mig i kast med ett storstilat projekt, där jag blandade OS, geografi och bloggar i en härlig röra.
Svenskt Näringslivs artikel, "Skolan måste bli bättre på att lära ut kunskaper som varar", måste ha kommit som en kalldusch. En företagsledare intervjuas, hans företag får numera lära eleverna "baskunskaper", i skolans ställe.
Nej, så ska det ju inte vara. Tillbaka till reguljär undervisning. I takt med att höstterminen får upp ångan höjs kraven på skolan i medierna. Vi kan läsa att vi måste bli bättre på att utveckla strategier för att hindra gymnasieavhopp, bli bättre på att ta in näringslivsfolk i undervisningen, bättre på att fånga upp det naturvetenskapliga intresset och bättre på att inte låta elever falla mellan stolarna. Som terminsavslutning slår en minister fast att lärare måste bli bättre på att undervisa om sex.
Gissningsvis förbereder vi oss under jullovet på denna delikata uppgift. Men åter från ledigheten har kravlistan fyllts på: nu måste vi bli bättre på att minska samhällsklyftorna, lita på barn och unga, samt ge dem redskap att styra samhällsutvecklingen. Och då har vi inte ens hunnit få sportlov!
I januari måste skolan bli bättre på att arbeta mot hedersrelaterat våld. I februari på att upplysa eleverna om deras rättigheter och skyldigheter. Samt att upptäcka psykisk ohälsa.
I mars drogmissbruk. I april rasism. I maj de lässvaga. De duktiga elever som mot bättre vetande är kvar i svensk skola, föranleder nya krav: "Skolan måste bli bättre på att fånga upp de överbegåvade."
Denna studie är förstås helt ovetenskaplig. Men kanske säger den ändå något. Åtminstone säger den mig att om jag lämnat frasen "du måste bli bättre på" därhän och i stället berömt eleven, som (låt oss helt kravlöst anta det) gjort sitt arbete, så hade det nog inneburit ett steg framåt. För oss båda.