Att skriva sig till läsning (ASL) sprider sig. Men finns det vetenskapligt stöd för att ASL ger bättre resultat än andra arbetssätt?
Ulf Fredriksson, docent i pedagogik vid Stockholms universitet och bland annat läsforskare, ifrågasätter betoningen på att elever bara ska använda tangentbordet för att lära sig läsa och skriva.
– Det finns inte något starkt vetenskapligt stöd för att barn blir bättre på att läsa bara för att de inte får skriva för hand. Pennan är dessutom tidigt en naturlig del av barns vardag.
Han hänvisar till fransk forskning som visar att det är bra att använda pennan för att skapa muskelminnen av rörelserna.
– Det är ungefär som att lära sig dansa. Ofta är det bra att lära sig genom så många sinnen som möjligt.
Arne Trageton, norsk pedagog och forskare som utvecklat ASL, svarar att poängen är att både skrivning och läsning stimuleras mera om man väntar med handskrivningen.
– För barn i 4–7-årsåldern är det generellt lättare med skrivning än med läsning. Det visar 40 års forskning. Men det är datorskrivning som är lättare än handskrivning för de flesta elever. Det är en bra idé att börja med det lättaste.
I sin forskning visade Arne Trageton att försöken med ASL ledde till högre nivå på skrivandet, tidigare läsning, färre stavningsfel och mer skrivglädje och läslust.
– Datorklasserna låg ett helt läsår före handskrivningsklasserna i slutet av årskurs 2, säger han.
Ulf Fredriksson menar att Arne Trageton inte har tillräckligt bra vetenskapliga data i sina undersökningar. Inte heller den undersökning som gjorts i Sollentuna kommun om ASL och som visar på positiva effekter håller riktigt måttet vetenskapligt, menar han. I båda fallen saknas till exempel bra kontrollgrupper.
Arne Trageton håller med om att det också behövs mer forskning om ASL där urvalet av deltagande klasser är slumpmässigt, vilket det inte var i hans forskning.
– Ett tillfälle skulle kunna vara att använda de nationella proven i årskurs 3, föreslår han.
Men han framhåller att det finns många amerikanska och några finska studier som pekar i samma riktning som hans egna forskningsresultat. Han påpekar att datorskrivning i årskurs 1–3 enligt Lgr 11 nu också har blivit obligatoriskt i Sverige som sista land i Norden.
Erica Lövgren har skrivit en bok om att skriva sig till läsning och är lärare och språk-, läs- och skrivutvecklare i Piteå. Hon får ofta frågan om hur vetenskapligt belagd ASL är.
– Jag brukar säga att jag ser på Piteås ASL-projekt som ett sätt att göra klassrumspraktik av en rad vetenskapligt grundade framgångsfaktorer för läsinlärning.
Dessa är till exempel:
- upprepad och riklig läsning
- lära sig i samspel med andra elever
- anpassad undervisning till elevens individuella nivå
- lära sig på ett aktivt sätt med utgångspunkt i egna texter
- bevara och stärka elevens självförtroende och lust att lära
- röja undan olika hinder för läs- och skrivinlärningen som bristande finmotorik
- arbeta med både innehåll och form i texten i meningsfulla sammanhang.
Hon säger också att ingen elev som vill använda pennan före årskurs 2 hindras ifrån att göra det.
– Det är själva undervisningen i handskrift som får vänta tills eleven kan alla bokstäver och detta är tidsbesparande.