I nästan var fjärde kommun måste de nya förstelärarna byta från ferietjänst till en anställning med mer reglerad arbetstid. Ofta utan ekonomisk ersättning.
Byt arbetstid och få 2 000 kronor mer i lön per månad. Det är budskapet i läraravtalets så kallade bilaga 6 för verksamhetsutveckling och ökad måluppfyllelse som tillkom år 2010.Såväl lärarorganisationerna som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) lyfter fram bilaga 6 när avtalen för de nya karriärtjänsterna ska skrivas. Bilagan säger att en lärare som går från ferietjänst till exempelvis semestertjänst för att bli förstelärare kan höja sin lön med hela 7 000 kronor — 5 000 från staten och 2 000 från arbetsgivaren.
Men enligt en undersökning som Lärarnas tidning har gjort gäller detta inte ens i varannan kommun som har förstelärare som har lämnat ferietjänst.
217 kommuner har svarat på en enkät om karriärtjänsterna.
I 49 kommuner får förstelärarna semestertjänster eller ferietjänster med mer reglerad arbetstid och mindre förtroendearbetstid än i de traditionella ferietjänsterna. Elva kommuner har valt något annat sätt att reglera tjänsterna. I några kommuner har förstelärarna olika arbetstider.
Endast 20 kommuner svarar att de tillämpar bilaga 6 och ytterligare sex svarar att lärarna får ekonomisk kompensation på annat sätt. Sista ordet är dock inte sagt i en del kommuner eftersom förhandlingarna med facken ännu inte är klara.
I Växjö har de 42 förstelärarna ferietjänst med 40 timmar reglerad arbetstid och 5 timmar förtroendearbetstid. Lärarfacken gick inte med på detta och det blev inget kollektivavtal om övergången. Kommunen skriver nu enskilda avtal med var och en av förstelärarna som inte får någon höjd lön av arbetstidsbytet.
— Det handlar inte om någon omreglering av tjänsterna utan om tillfälliga förordnanden där lärarna har kvar sina vanliga ferietjänster i botten. Därför behövdes inget nytt kollektivavtal, anser Växjö kommuns personal- och förhandlingschef Michael Färdigh.
Anne-Lie Nilsson, ordförande i Lärarförbundets lokalavdelning i Växjö, är besviken på kommunens agerande.
— Det är synd att Växjö kommun inte vill satsa mer på lärarnas arbetsmiljö och löner, säger hon.
I Trelleborg däremot får lärarna välja om de vill ändra sin arbetstid och om de gör det får de högre lön enligt bilaga 6.
— Vi förväntar oss att karriärtjänsterna bidrar till en utveckling av verksamheten och till bättre resultat, och då är det här en bra investering. Vi har jobbat mycket med innehållet i tjänsterna och inte velat låsa oss i utformningen av dem, säger Helen Svensson, personalchef på bildningsförvaltningen.
Såväl Lärarförbundets förhandlingschef Mathias Åström som SKL:s förhandlare Per Gradén är tydliga med att det krävs lokalt kollektivavtal för att ändra förstelärares och lektorers arbetstidsreglering om den berör två eller fler lärare. Det är då inget absolut krav att utgå från bilaga 6.
— De centrala parterna är överens om att det är smidigast att använda sig av bilaga 6 om det behövs en omreglering av tjänsterna. Men det är en lokal förhandlingsfråga och man måste se på helheten, säger Mathias Åström.
Mathias Åström har svårt att förstå varför en del kommuner är så snabba med att driva på en omreglering av karriärtjänsterna. Fokus nu borde i stället ligga på tjänsternas innehåll och hur de kan leda till att organisationen utvecklas, anser han.
— De flesta kommuner är ännu inte klara med det arbetet. När det är klart kan man utifrån det ta en diskussion om vilken arbetstidsmodell som passar bäst, säger han.