Lärarförbundets tidningar viktiga för yrkets självbild

Det framgår av en rapport som Joakim Krantz, universitetslektor i pedagogik vid Linnéuniversitet, har skrivit. Han har analyserat hur företrädare för Lärarförbundet beskriver lärarprofessionen i ledare, debatt- och nyhetsartiklar i Lärarnas tidning och Pedagogiska Magasinet mellan 1990 och 2010.
— Den lärarfackliga pressen har stor betydelse för att kollektivt definiera vad det innebär att vara en professionell lärare, säger han.
Han anser att det under perioden skedde en klar förskjutning i den kollektiva självbilden, med ett tydligt brott kring år 2000, som beror på konsekvenserna av decentralisering och valfrihetsreformer.
— I början av 1990-talet definieras lärarna fortfarande som altruister som solidariskt utför ett viktigt samhällsuppdrag. Läraren beskrivs som en generalist vars professionalitet karakteriseras av pedagogiska och didaktiska kunskaper.
Lärarförbundet varockså kritiskt till försök att styra lärarna på ett sätt som reducerar komplexiteten i deras yrkesutövning.
— Men från år 2000 tilltar den politiska diskussionen om behovet att utifrån styra och kontrollera skolan och att utvärdera resultaten.
Kvalitetssäkring och rättssäkerhet i bedömning och betygsättning blir viktiga teman. Kraven på dokumentation ökar kraftigt.
— Lärarförbundet som nu är kritiskt mot bristen på likvärdighet dras successivt in i en diskussion som handlar om prestation och resultat på individnivå. Man anpassar sig till en mer resultatinriktad styrning för att inte hamna vid sidan av debatten.
Lärarna blir mindre självständiga genom all styrning men får i stället glädjas åt att bli legitimerade, fortsätter Joakim Krantz. Till slut backar regeringen i viss mån på kraven på dokumentation när arbetsbördan visar sig vara för tung.
— Undervisning som lärarnas kärnuppdrag hamnar nu åter i fokus. Men den ska utföras av lärare som ses som ämnesspecialister mer än pedagogiska generalister.
Samtidigt skapar de nya karriärtjänsterna utrymme för att en ny kollektiv självbild av läraryrket kan växa fram. Nu kan lärare bli karriärister.