Afrikas utveckling tycks ha gått de flesta svenskar förbi. Läromedlen måste uppdateras, skriver Sidas generaldirektör.
Afrika förändras. Allt fler barn går i skola, nästan alla har mobiltelefon och majoriteten av länderna är demokratier. Bilden av en kontinent av fattiga boskapsskötare behöver kompletteras med en växande medelklass i storstäderna.
Men svenska elevers läroböcker hänger inte med i utvecklingen. Där förekommer Afrika fortfarande mest i samband med problem, bistånd och konflikter. Andra delar av världen får stå som exempel när handel, kommunikationsteknologi eller framsteg ska beskrivas.
I en snabbt föränderlig värld är det viktigt att följa med i utvecklingen och förstå sin omvärld. För elever — den nya generationens journalister, ekonomer, ingenjörer och lärare — är det angeläget att få aktuell och relevant kunskap om afrikanska länder och om deras historia, utveckling och framtid.
Vår bild av afrikanska länder är inte alltid uppdaterad. Sidas årliga SCB-undersökningar visar att svenskars bild av utvecklingen är förlegad och grundar sig i uppfattningar som ligger 20—30 år tillbaka i tiden. Afrikanska länders utveckling tycks ha gått de flesta svenskar förbi.
Genomgången av ett urval av de mest använda läroböckerna i samhällsvetenskap och geografi, som TNS Sifo gjort för Sidas räkning, visar att svenska högstadie- och gymnasieelever ofta får bilden av att afrikanska länder inte utvecklats på samma sätt som andra länder vad gäller tekniska landvinningar, urbanisering och globalisering.
I läromedlen i samhällskunskap är mönstret tydligt för i vilka sammanhang afrikanska länder förekommer: fattigdom, uppdelning av världen i Nord och Syd, katastrofer och konflikter. När politiska institutioner, global ekonomi, handel och utbyte, medier och internets betydelse tas upp kommer däremot exemplen från Europa och Nordamerika.
Bilderna av Afrika som används förstärker intrycket av utsatthet, maktlöshet, underutveckling och kaos. Eleverna riskerar att få en bild av att kontinenten inte omfattas av globala politiska system och internationell handel — att här råder helt andra samhälleliga villkor och förutsättningar än för västvärlden.
Många skolor brottas i dag med en försämrad ekonomi och risken finns att läromedlen inte byts ut i den omfattning som behövs för att ge eleverna uppdaterade texter och bilder av vår omvärld.
En undersökning från Skolinspektionen i januari 2011 visade att läromedlen i flera fall var äldre än tio år och inte speglade nutidens samhälle, värderingar och frågeställningar. Två av tre granskade skolor reflekterade inte alls över hur kvinnor och män skildrades eller hur människors etnicitet representerades. Här handlade det om kemiböcker, men risken är stor att det också gäller andra ämnen.
Vi måste ta ansvar för att förändra bilden och jag är den första att räcka upp handen. Bistånd i sig visar på något i grunden ojämlikt, där en ger och den andre tar emot. Det ställer extra stora krav på oss när vi pratar om utveckling i andra delar av världen. Utvecklingen kan gå snabbare än läromedelsutgivning eller inköp, och undervisningen kan därför kompletteras med webbaserat material med lärarhandledning.
Bilden av Afrika behöver bli mer mångfasetterad och nyanserad, så varför inte välja Kenya och mobilbanker som exempel på kommunikationsteknologi nästa gång, eller använda Rwandas parlament som exempel på högt kvinnligt deltagande i politiken. Vi väljer vilken bild vi förmedlar, vilken vi befäster och vilken vi nyanserar. Dag för dag.