Möjligheten att byta förtroendearbetstid mot höjd lön har inte blivit någon succé. Bara 1.600 lärare har bytt, visar en kartläggning som Lärarnas tidning har gjort.

Lärarnas tidning har undersökt hur många lärare och skolor som vid årsskiftet hade skrivit på avtal om ändrade arbetstider. Resultat: bara en bråkdel.
Av landets drygt 100.000 kommunalt anställda lärare är det bara 1.600 som har nappat på möjligheten att byta bort en del av förtroendearbetstiden. Av landets cirka 6.000 kommunala grund- och gymnasieskolor och vuxenutbildningssamordnare är det 144 skolor som har fått nya arbetstider. Det handlar alltså endast om någon procent av lärarna och av skolorna.

Agneta Jöhnk, direktör på avdelningen för arbetsgivarpolitik på SKL beklagar det låga intresset.
— Det här är ju betydligt mindre än vad vi hade hoppats på, säger hon.
Betyder detta att skolorna inte har något större behov av att lärarna ska vara kvar längre på dagarna, vilket SKL har hävdat?
— Det kan vara så att behovet inte är så stort som vi har trott.
Lärarförbundets förhandlingschef Mathias Åström kommenterar:
— Detta visar att det inte fanns något jättestort sug från arbetsgivarna att lärarna ska vara mer tid på skolan.
I Hässleholm med 700 lärare är det till exempel bara två lärare på en skola som har bytt arbetstider.
— Vi har haft fullt upp med en ny organisation, säger Eva Andersson, chef för barn- och utbildningsförvaltningen i Hässleholm.
I Stockholm handlar det om ett 80-tal av cirka 7.000 lärare.
— Det har inte varit något tryck i frågan, säger Astrid Norderfeldt, personalchef på utbildningsförvaltningen i Stockholm.
Flera arbetsgivare och fackliga företrädare som Lärarnas tidning har talat med anger både motvilja från lärarna och kommunernas ekonomi som orsak till att få skolor prövar ändrade arbetstider.
Mariestads kommun avbröt sitt försök efter bara ett år.
— Lärarna tyckte att det fungerade jättebra, eftersom de fick tid över till pedagogiska diskussioner med varandra. De blev väldigt snopna när kommunen avbröt försöket med motiveringen att det inte fanns pengar, säger Anita Tropp, ordförande för Lärarförbundet i Mariestad.
Trots att få kommuner, skolor och lärare har prövat ändrade arbetstider är frågan inte helt död.
55 kommuner uppgav i SKL:s enkät tidigare i år att de avser att teckna arbetstidsavtal under året. Om det blir så kommer var tredje kommun vid årsskiftet att ha avtal om ändrade arbetstider.
Modellen med mindre förtroendearbetstid och mer arbetsplatsförlagd tid för lärarna tar alltså steg framåt. Men än så länge är det myrsteg.