Det ekar allt tommare i gymnasieskolorna. När botten nås år 2015 är antalet gymnasieelever 80 000 färre än toppåret 2008. Det är en nedgång med 20 procent på sju år.
Hittills har de kommunala skolorna tagit den största smällen men nu börjar också de fristående skolorna tappa elever. Vid vårterminens slut gick JB Education i konkurs.
Frågan är hur en lärare som söker jobb ska navigera på denna skakiga marknad.
— Är man osäker på skolans ekonomi finns det möjligheter att kolla upp den, säger Lena Jonsson, ombudsman på Lärarförbundet.
För aktiebolag som driver skolor eller förskolor finns årsredovisningarna offentliga. De kan beställas av Bolagsverket och finns också tillgängliga på en del sajter mot betalning. På allabolag.se finns nyckeltal från årsredovisningarna som resultat, skulder och soliditet fritt tillgängliga utan kostnad.
Det krävs en viss ekonomisk kunskap för att tolka siffrorna och de säger långt ifrån allt om en skolas eller förskolas ekonomiska status. Särskilt svårt blir det när det gäller koncerner där pengar flyttas mellan olika bolag i koncernen.
— Kontakta Lärarförbundets lokalavdelning. De känner till hur det går för friskolorna i området och om de är populära bland elever och föräldrar, tipsar Lena Jonsson.
Elevantalet är den enskilt viktigaste faktorn för en fristående skolas ekonomi, i och med att alla intäkter kommer från antalet elever. På lokalavdelningen finns kunskapen om hur lätt eller svårt skolan har att få elever och om det finns många som står i kö.
— Fråga om elevantalet vid anställningsintervjun. Fråga också om skolan växer eller har svårt att rekrytera elever, säger Lena Jonsson.
I sin ansökan till Skolinspektionen om att få starta en skola beskriver huvudmannen sina planer när det gäller elevantal och verksamhet. De kan vara intressanta att jämföra med hur det ser ut i dag, särskilt om skolan är relativt nystartad.
På Skolinspektionens webb finns alla tillsynsrapporter tillgängliga. Skolinspektionen gör ingen djupare granskning av skolornas ekonomi, men bedömer om elevunderlaget är tillräckligt för skolans stabilitet. Det finns också ofta ett samband mellan skolans ekonomi och verksamhetens kvalitet.
— Får skolan kritik exempelvis när det gäller särskilt stöd till elever kan det vara ett tecken på att det finns för få lärare på skolan, säger Lena Jonsson.
Ett relativt lågt löneläge är en annan varningsklocka. Det kan vara en indikation på att skolan har ekonomiska problem.
För den anställde ger kollektivavtalet en trygghet om det börjar gå knackigt för skolan eller förskolan. Exempelvis garanterar kollektivavtalet att pensionen betalas in även om arbetsgivaren upphör eller sackar efter med inbetalningarna.
— Var vaksam på att lönen betalas ut i tid eller om det till exempel plötsligt blir orimligt svårt att ta ut semester eller övertid. Ta då kontakt med din lokalavdelning. Lärarförbundet kan begära mbl-förhandling för att få insyn i ekonomin, säger Lena Jonsson.