Ordning och reda i klassrummet – men hälften av eleverna saknade godkända betyg i alla ämnen. En etnografisk studie av en skola som använder den omtalade Monroepedagogiken visar att metoden inte främjat elevernas betyg.
– Är det verkligen en framgång för den enskilde eleven när trivsel och ordning finns i skolmiljön, men resultaten uteblir så att eleven inte kan söka till gymnasieskolan?, säger forskaren Anneli Schwarz i ett uttalande.
Inom kort disputerar hon med avhandlingen ”Pedagogik, plats och prestationer. En etnografisk studie om en skola i förorten”.
Under 18 månader följde hon två högstadieklasser i en förortsskola som av rektor, lärare och media beskrivits som framgångsrik. Skolan använder sig av Monroepedagogiken, en modell som förespråkar tydligt ledarskap, ordning och reda och höga förväntningar. Monroepedagogiken kommer från Harlem i New York, där rektorn Lorraine Monroe införde den under 1990-talet.
Trots att skolan anses framgångsrik ligger betygsstatistiken långt under det nationella genomsnittet. Sedan Monroepedagogiken infördes uttrycker eleverna trivsel och trygghet, men de når inte målen i högre utsträckning än innan.
– Ordning och struktur beskrivs som en framgång trots att förortseleverna inte når skolans mål vad gäller betygsresultaten, säger Anneli Schwarz.