För att vända sjunkande skolresultat och dålig arbetsmiljö för lärarna föreslår Lärarförbundet reformer på sammanlagt tolv miljarder kronor.
Det är ingen omöjlig uppgift att vända den negativa utvecklingen i skolan, lösningen handlar om att satsa på skickliga och engagerade lärare. Det skriver Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén i en debattartikel i Dagens Nyheter.
Hon föreslår därför skolreformer på sammanlagt tolv miljarder kronor i anslutning till höstens budget, som framför allt bör läggas på fyra prioriterade områden:
1. Ett engångslyft av lärarnas löner. Staten bör avsätta fem miljarder till ett engångslyft av lärarnas löner för att kompensera en del av den relativlöneförsämring som drabbade lärarna under 1970- och 1980-talen, när skolan var statlig.
2. En fördubbling av antalet karriärtjänster för lärare. Lärarförbundet föreslår en dubblering antalet karriärtjänster, från 10 000 till 20 000, samt att även förskolan, fritidshemmen och vuxenutbildningen ingår i karriärreformen. Kostnaden beräknas till 1 miljard.
3. Ersättning för karriärlärarnas uppdrag. Enligt Lärarförbundet har de flesta förstelärare och lektorer fått nya arbetsuppgifter utan att andra har tagits bort. Därför anser de att skolorna måste anställa fler lärare för att kompensera för detta. Detta skulle kosta tre miljarder.
4. Bygg ut Lärarlyftet. Lärarförbundet föreslår att Lärarlyftet och Förskolelyftet slås ihop, permanentas och byggs ut till ett kompetenscentrum för lärare. Detta ska till skillnad från dagens Lärarlyft även kunna användas för kompetensutveckling av befintliga lärare och inte enbart till behörighetskomplettering. Notan för detta hamnar på drygt tre miljarder.
Eva-Lis Sirén betonar i debattartikeln att den totala kostnaden på 12 miljarder kronor inte är större än kostnaden för det femte jobbskatteavdraget som regeringen föreslagit.
Niklas Arevik