När yrkesprogrammen på gymnasiet förlängdes med ett år på 1990-talet var förhoppningen att den bredare utbildningen skulle skydda mot arbetslöshet. Istället blev det tvärt om, visar en ny studie.
Med arbetslivets ökade krav på generell kunskap och flexibilitet som motiv förlängdes de yrkesinriktade linjerna på gymnasiet från två till tre år i början på 1990-talet.
Forskaren Caroline Hall vid IFAU, institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk forskning, har undersökt vad som hände med de elever som gick på yrkesprogrammen under den försöksperiod i slutet på 1980-talet då de två- och treåriga programmen löpte parallellt.
Hennes forskning visar att de som gick en treårig yrkeslinje inte har klarat sig bättre på arbetsmarknaden än de som gick en tvåårig yrkeslinje. Bland de elever som hade låga betyg från grundskolan ökade risken för arbetslöshet som vuxen om de hade gått den längre utbildningen.
– Det kan tyckas förvånande att en längre och mer generell utbildning ökade risken för arbetslöshet. Vi vet dock sedan tidigare att just elever med låga grundskolebetyg oftare hoppade av när yrkeslinjerna blev längre. Det är troligen därför jag ser att risken för arbetslöshet ökar, säger Caroline Hall i ett uttalande.
I en artikel i SvD poängterar hon att studien inte säger något om utfallet om en tvåårig utbildning skulle införas idag.
Linda Kling