Den nya lärarutbildningen får svidande kritik. Sju av tio studenter tycker att de inte får lära sig hur de ska planera lektioner, visar Lärarnas tidnings undersökning.
- Var tredje student tycker att utbildningen i ganska eller mycket låg utsträckning har förberett dem för läraryrket.
- Hälften tycker att de får för lite vfu, verksamhetsförlagd utbildning.
- Sju av tio tycker att de får för lite undervisning i praktik och metod.
- Sju av tio tycker att de får för lite undervisning i hur man planerar och förbereder lektioner eller annan pedagogisk verksamhet.
- Åtta av tio tycker att de får för lite undervisning i hur man hanterar konflikter.
Mats Tegmark, ordförande i lärarutbildningskonventet och utvecklingsledare för lärarutbildningen på Högskolan Dalarna, anser att det är »jätteintressanta resultat«.
– Det är slående att studenterna vill ha mer av praktiska tips om hur man arbetar som lärare. Jag är förvånad över att kritiken är så stark även mot den nya utbildningen.
När lärarutbildningen gjordes om 2011 förtydligade regeringen att ledarskap, konflikthantering och bedömning ska ingå i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Samtidigt betonade man att ämnesstudierna skulle öka för alla slags lärare.
– Ett dilemma är att man vill få in så mycket i lärarutbildningen. Stoffträngseln är stor. På de flesta lärarutbildningar handlar uppemot tre fjärdedelar av undervisningen om rena ämneskunskaper, då blir det inte mycket tid över för att lära ut praktiska metoder, säger Mats Tegmark.
Han ser också akademiseringen av lärarutbildningarna som ett problem.
– När Universitetskanslersämbetet har granskat lärarutbildningarna har antalet disputerade lärare och forskningsanknytningen stått i fokus. Då är det risk för att den beprövade erfarenheten blir lidande.
Mats Tegmark misstänker också att gamla traditioner hänger kvar i den nya lärarutbildningen.
– Det har nästan varit förbjudet att tala om metodik under 2000-talet — många lärarutbildare har tyckt att utbildningen inte ska lära ut färdiga metoder, utan att lärarna ska själva få fundera över arbetsformer och innehåll.
Per-Arne Andersson, chef för avdelningen för lärande och arbetsmarknad på Sveriges Kommuner och Landsting, ser resultatet i undersökningen som en »allvarlig signal«.
– Akademiseringen av lärarutbildningen har gjort att den beprövade erfarenheten och kopplingen till professionen har fått stryka på foten. Den nya lärarutbildningen har uppenbarligen inte lyckats lösa det här gamla välkända problemet.
Tomas Selin, ordförande i Lärarförbundet student, känner igen missnöjet.
– Tyvärr är jag inte jätteförvånad. Det här är samma kritik som vi får höra från lärarstudenterna.
Utbildningsminister Jan Björklund (FP) delar studenternas kritik:
– Jag håller i allt väsentligt med. Lärarutbildningen har blivit för teoretisk och för lite praktisk. Det som förr hette metodik har ju i stort sett rensats ut från lärarutbildningen på senare årtionden.
Är inte detta ett underkännande av den nya lärarutbildningen som du drivit fram?
– Jo, absolut, det borde ha ändrats för länge sedan. Därför gör vi det nu.
Jan Björklund pekar på den uppgörelse som regeringen har träffat med lärarfacken och Sveriges Kommuner och Landsting. Den innebär bland annat att didaktiken på lärarutbildningen ska stärkas, att fler yrkesverksamma lärare ska in på utbildningen och att vfu:n ska utvecklas.