Inom några år kommer lärarbristen att vara alarmerande. Nya reformer i skolan måste nu matchas med rejäla satsningar på lärarna.

Den nationella lärarkrisen är väl känd sedan lång tid. För få söker lärarutbildningen och för många överväger att byta yrke. Lärarförbundets senaste rapport visar dystra siffror på ännu ett område — pensionsavgångarna. En fjärdel av samtliga lärare går i pension inom tio år. Särskilt bekymmersam är bristen på speciallärare och specialpedagoger, där mer än hälften försvinner. Bland skolledare och yrkeslärare är det nästan lika illa med ett 40-procentigt tapp.
Sveriges kommuner behöver rekrytera 80 000 lärare till år 2020. Sammantaget har SCB beräknat att 43 000 av dessa lärare kommer att fattas . Och det är bara sju år kvar.
Pensionsavgångarna går det förstås inte att göra något åt. Desto viktigare blir det att påverka det som faktiskt går att påverka. Fler måste söka sig till yrket och vilja stanna kvar. För att gör det möjligt krävs kraftfulla investeringar som gör läraryrket mer attraktivt. Då handlar det definitivt inte om gigantiska omorganisationer. Det handlar om arbetsro, tilltro till lärarkåren, högre löner, minskad arbetsbelastning och rätt resurser. Kan vi få detta, kan vi få fler att lockas till yrket.
På Dagens Nyheters debattsida den 8 september föreslår Lärarförbundet ett lärarpaket på 12 miljarder för att stärka läraryrket och vända utvecklingen. Ett engångslyft på 5 miljarder av lärarnas löner, en större och utvidgad karriärreform, fler lärare till följd av karriärreformen och ett permanentat och utbyggt Lärarlyft. Det handlar visserligen om mycket pengar, men att avstå från dessa insatser skulle kosta mångfalt mera.
Vilka skolresultat får Sverige om det saknas 43 000 lärare? Det går inte att blunda och nöja sig med att hoppas. För det går att mota lärarkrisen. De investeringar vi föreslår är ett bra kliv i rätt riktning. 12 miljarder är mycket pengar, men ingen omöjlighet. Som en jämförelse uppgår det femte jobbskatteavdraget till samma summa.
Lärarförbundet har fått bra gehör på flera områden. Karriärreformen är i gång och i takt med att fler får karriärtjänster stiger genomsnittslönen för alla lärare. De skriftliga omdömena försvinner i åk 6—9 och halveras i åk 1—5. Därmed minskar arbetsbelastningen i grundskolan — något som Lärarförbundet länge kämpat för. Ytterligare en nyhet är att regeringen backar och gör mindre besparingar på gymnasieskolan än man tidigare aviserat. Lärarförbundet har även där varit väldigt tydligt med att pengarna behövs ute i skolorna.
Att vara lärareär det roligaste jobb man kan ha. Men regeringen kan inte räkna med att det ska vara ett personligt kall som löser lärarkrisen. Lång utbildning och stort ansvar måste löna sig. Det krävs kraftfulla politiska beslut för att mota lärarkrisen. Vackra ord måste matchas med rejäla satsningar — och det brådskar.