Legitimationsreformen kan göra att andelen vikarier ökar än mer de närmaste åren.
Från den 1 december i år får bara den som är legitimerad i rätt ämnen och på rätt nivå anställas tills vidare. Den som blivit anställd i juli 2011 eller senare måste ha legitimation för att självständigt få undervisa och sätta betyg, den som anställdes tidigare får en frist till den 30 juni 2015.
En arbetsgivare kan i princip kalla till facklig förhandling och kräva att de som inte uppfyller kraven ska sägas upp på grund av arbetsbrist.
Lärarförbundet har befarat att många medlemmar kan drabbas och har kämpat för de nya övergångsregler som riksdagen just beslutat om, till exempel att erfarenhet ska kunna vara behörighetsgrundande.
– Utan förändringarna hade reformen fått orimliga konsekvenser. En person som anställts en dag kan inte bara anses oanvändbar en annan dag, säger Mathias Åström, förhandlingschef på Lärarförbundet.
Tiotusentals lärare väntas ansöka en andra gång för att få behörighet i fler ämnen. Därmed försvinner de flesta möjliga konflikter mellan legitimationskraven och anställningstryggheten. Men Lärarförbundet befarar att det kan bli rörigt på arbetsplatserna tills systemet satt sig.
– Lösningen är att kompetensutveckla så att lärarna blir behöriga. Arbetsgivarna måste inse att det inte står en massa behöriga och väntar på att få börja arbeta hos dem, säger Mathias Åström.
Sveriges Kommuner och Landsting tycker inte att kommunerna ska behöva betala för att vidareutbilda anställda till behörighet.
– Regeringen måste finansiera legitimationsreformen till fullo. Ansvaret för behörigheten ligger dessutom inte på arbetsgivaren utan på individen. Men i praktiken gör kommunerna på olika sätt, vissa tar hela eller delar av kostnaden, säger Ulrika Wallén på SKL:s avdelning för arbetsgivarpolitik. †