
– Vi vill att förstelärarna ska få tid till att utföra sitt arbete på ett bra sätt. Det får inte bli på bekostnad av deras kolleger, säger Maria Holm, chef för utvecklingsstöd på barn- och ungdomsförvaltningen i Karlstad.
Hennes förvaltning har tillsatt de 15 förstelärarna i grundskolan. Dessutom finns det 10 förstelärare i gymnasieskolan.
Förstelärarna i grundskolan har treåriga förordnanden. De har inget avtal om att si eller så många procent av arbetstiden ska ägnas åt utvecklingsarbete, vilket förekommer i en del andra kommuner.
I stället ska de 20 »vikariedagarna« ge utrymme till förstelärarnas utvecklingsarbete. Tanken är att fem dagar kan gå till förberedelse och att förstå sitt uppdrag, tio dagar till exempelvis nätverksträffar och coachning och fem dagar till reflektion och att dra slutsatser.
– Vi tror att 20 dagar blir lagom. Med fler dagar kan de bli borta för mycket från eleverna. Tanken är ju att den största delen av arbetet ska ske i klassrummet, säger Maria Holm.
I Karlstad är grundskolans förstelärares uppdrag att utveckla ämnesdidaktiken i sex prioriterade ämnen. Deras arbete är därmed riktat mot hela kommunen och inte enbart den egna skolan. Det gör det än mer naturligt att avlasta förstelärarens egen skola från vikariekostnaden, anser Maria Holm.
– Det kan bli dyrt annars för en skola bara för att den råkar ha en skicklig lärare.
Hur det blir efter detta läsår är ändå oklart. Till nästa läsår kan Karlstad söka bidrag till 125 förstelärare i grund- och gymnasieskolan. För att behålla lika många »vikariedagar« måste tillskottet till skolorna femdubblas från dagens 625 000 kronor till över tre miljoner per år.
Det innebär att villkoren som gäller detta läsår kan behöva omprövas, enligt Maria Holm.