Skellefteå är en av många kommuner som inte skjuter till egna pengar för karriärtjänsterna. Fackliga företrädare varnar för ökad arbetsbelastning för alla lärare.
– Kommunen har det kärvt ekonomiskt. Det val vi hade var att införa karriärtjänster enbart utifrån statsbidraget eller att inte införa dem alls, säger Staffan Åkerlund, utvecklingsstrateg på skol- och kulturkontoret i Skellefteå.
Nu är det upp till varje rektor att se till att förstelärarna får den tid deras uppdrag kräver så att det inte går ut över övriga lärare på skolan. En svår ekvation kan tyckas.
– Det här är helt klart en arbetsmiljörisk. Antingen måste förstelärarna springa ännu fortare eller så får kollegerna i arbetslaget ta över arbetsuppgifter. Risken finns att det också skapar osämja i arbetslaget, säger Anita Ericsson, ordförande för Lärarförbundets lokalavdelning i Skellefteå.
Förstelärarna i Skellefteå förväntas använda fem till sju timmar i veckan av den reglerade arbetstiden till utvecklingsarbete.
– Hittills har det fungerat genom att ta från exempelvis konferenstid. Det bästa vore om min rektor kunde få pengar till att frigöra tid för mitt uppdrag. I dag har skolorna inte de resurserna själva, säger Lena Westermark, förstelärare på Sunnanåskolan i Skellefteå.
Staffan Åkerlund bekräftar att han har fått signaler från förstelärare om ökad arbetsbelastning. Han har ingen omedelbar lösning på problemet.
– Just nu är det mycket nytt att förhålla sig till, som att det blir många fler förstelärare till nästa år och Björklunds uttalande om att tjänsterna ska vara fasta. Vi måste blicka framåt samtidigt som vi utvärderar, säger han.
Lärarförbundet i Skellefteå begärde i förhandlingarna om karriärtjänsterna att förvaltningen skulle lägga in mer pengar till skolorna. Det ska vara tillräckligt mycket pengar för att täcka upp för 20 procent av varje tjänst, anser Anita Ericsson.
– Förvaltningen förväntar sig att förstelärarna ska bidra till en höjd kvalitet i verksamheten. Då behövs det en förstärkning av resurserna, säger hon.
Enligt en kartläggning från Lärarförbundet har endast var tionde kommun skjutit till resurser för att finansiera att andra lärare tar över arbetsuppgifter från förstelärare och lektorer.
I Karlskrona har gymnasieskolan fått extrapengar men inte grundskolan.
– Vi ska ta upp det i kommande budgetförhandlingar. Om kommunen verkligen vill satsa på karriärtjänster kan den inte helt förlita sig på det statliga bidraget, säger Carina Svensson, ordförande för Lärarförbundet i Karlskrona.
Också i Lerum är det upp till varje skola att omfördela resurser till karriärtjänsterna.
– Förstelärarna måste få tid till sitt uppdrag. Det kommer att tära på den budget som redan finns i verksamheten, konstaterar Yvonne Karnlind Börjesson, ordförande för Lärarförbundet i Lerum.
Lärarförbundets förhandlingschef Mathias Åström är bekymrad över kommunernas ovilja att satsa egna pengar.
– Karriärtjänsterna är en satsning som bidrar till att utveckla verksamheten. Kommunerna måste se inrättandet av tjänsterna som en investering och därmed skjuta till tid för förstelärarnas och lektorernas uppdrag, säger han.