Bättre pedagogisk kompetens bland universitetslärarna. Det är receptet för att göra den nya lärarutbildningen hållbar, enligt Erik Arroy, ordförande i Sveriges förenade studentkårer, som var en av deltagarna på SNS seminarium om nya lärarutbildningens hållbarhet.
Bättre universitetslärare, mer metodik eller starkare forskningsfokus. När Studieförbundet näringsliv och samhälle anordnade ett seminarium om vad som behövs för att göra den nya lärarutbildningen hållbar, gick åsikterna tydligt isär.
På deltagarlistan fanns bland andra lärarutbildningsutredaren och tidigare universitetskanslern Sigbritt Franke, statssekreterare Bertil Östberg, Mats Myrberg, professor i specialpedagogik, Lärarförbundets vice ordförande Ann-Charlotte Eriksson och Erik Arroy, ordförande i Sveriges förenade studentkårer.
En av utgångspunkterna för seminariet var en artikel från Lärarnas tidning, som visade att studenterna på den nya lärarutbildningen bland annat anser att de får för lite undervisning i metodik och konflikthanering.
Maria Jarl, vice ordförande för Lärarutbildningskonventet, invände mot att lösningen var att titta bakåt och återgå till mer metodikundervisning.
– Med all respekt för de åsikter som studenterna ger uttryck för i Lärarnas tidnings undersökning, så tror jag att det inte är mer metodik utan mer forskning som behövs. Skolan förändras ständigt och lärarstudenterna behöver mer ämnesdidaktik, inte en verktygslåda med tips och råd.
Mats Myrberg, professor i specialpedagogik, invände mot det resonemanget.
– På 1970-talet, med den helt teorilösa lågstadielärarutbildningen, hade vi överlägsna skolresultat jämfört med i dag. Då läste blivande svensklärare något som kallades svenska med läs- och skrivinlärningspedagogik. I dag läser studenterna bara ”svenska”, med alldeles för lite fokus på läs- och skrivinlärning.
Bertil Östberg, statssekreterare hos utbildningsminister Jan Björklund, poängterade att söktrycket till den nya lärarutbildningen har ökat med 35 procent. Och att avhoppen har ökat ser han inte som något problem.
– Ett av syftena med den nya lärarutbildningen var att höja nivån, så då är det ju inte så konstigt att avhoppen ökar.
Den beskrivningen vände sig Erik Arroy, ordförande i Sveriges förenade studentkårer, kraftigt emot.
– Bilden vi har av de ökade avhoppen är absolut inte att de beror på högre krav. Studenterna hoppar framförallt av på grund av otillräcklig pedagogik och brister i den verksamhetsförlagda utbildningen.
Erik Arroy vill i stället se en betydande satsning på undervisningens kvalitet på högskoleutbildningarna.
– Det räcker inte med att en utbildning är forskningsförankrad om undervisningen som ska lära ut denna forskning saknar grund i beprövad erfarenhet.
Han betonar att högskolestudenterna i alltför stor utsträckning förväntas förvärva kunskaperna på egen hand genom självstudier.
– Det talas alltid om lärarnas betydelse för skolresultaten med aldrig om universitetslärarnas betydelse för studenternas resultat. Det finns exempelvis bara en professor i högskolepedagogik i Sverige, det satsas inte en enda krona på forskning inom området och det finns inget krav på att universitetslärare ska ha pedagogisk utbildning, sa Erik Arroy.
Niklas Arevik