Skyddet för elever som trakasseras och diskrimineras i skolan är sämre än för dem som utsätts för kränkande behandling. Det slår Riksrevisionen fast i en ny rapport.
Riksrevisionen riktar skarp kritik mot statens modell som ska ge alla elever en trygg skolmiljö. Lagstiftningen är inte likvärdig och slår orättvist, enligt myndigheten.
Möjligheterna att få upprättelse och ekonomisk ersättning är större om man exempelvis blir kallad tjockis än om man blir kallad för bög, eftersom det första fallet utreds av Skolinspektionen eller Barn- och elevombudet, medan det andra utreds av Diskrimineringsombudsmannen som har mycket mindre sanktionsmöjligheter.
– En mobbad elev ska få samma hjälp och stöd oavsett om eleven har blivit utsatt för kränkande behandling eller trakasserier. För att hindra att utsatta elever kommer i kläm bör regeringen följa upp hur systemet fungerar och se till att eleverna behandlas lika, säger riksrevisor Jan Landahl i ett pressmeddelande.
Skollagen skiljer mellan kränkningar och trakasserier, som är en form av diskriminering. Om kränkningar av en elev kan kopplas till diskrimineringsgrunderna – könsidentitet och könsöverskridande uttryck, sexuell läggning, funktionshinder, religion eller etnisk tillhörighet – definieras de som trakasserier.
Begreppet mobbning finns inte i skollagen, men innebär upprepade och avsiktliga försök att skada någon annan.
2009 delades lagen som skulle skydda elever mot kränkningar i skolan upp och finns nu i diskrimineringslagen och i skollagen. Hur det har fungerat borde regeringen ha följt upp, skriver Riksrevisionen i sin rapport.
Riksrevisionen konstaterar också att nu måste regeringen lösa de problem som finns i de olika regelverken och i myndigheternas uppdrag, så att elever ska kunna behandlas lika.
Lars Arrhenius, generalsekreterare för Friends och tidigare Barn- och elevombudsman, säger att han har iakttagit den här problematiken tidigare – att barn i ärenden som rör diskrimineringsgrunderna inte får samma rättigheter och möjligheter.
– Det är en rättsosäker lösning, det här måste man se över. Det enskilda barnet som är utsatt och kränkt funderar kanske inte så mycket på vilken grund det har att göra med. Man måste få samma rätt att få sin sak prövad, säger han till TT.
Lars Arrhenius anser att hanteringen av alla ärenden av kränkande behandling i skolan borde ligga på samma plats, alltså Skolinspektionen och Barn- och elevombudsmannen.
– Det som handlar om skolan borde hanteras på samma plats, det borde vara enklare för alla parter, säger Lars Arrhenius.
TT