Lärarna på Thomasgymnasiet i Strängnäs lever med elevtapp, hög hyra och minskad elevpeng. Och med oron för vad som ska hända med deras jobb.
– För sex år sedan var vi 3,5 lärare och en husmor. Vår populära övningsrestaurang var öppen för allmänheten fyra dagar i veckan. Nu är vi två lärare och restaurangen är öppen två dagar, säger Mervi Eronen.
Hon och Anders Lovén är yrkeslärare på restaurang- och livsmedelsprogrammet på kommunala Thomasgymnasiet i Strängnäs. Att vara pedagog och handleda eleverna har blivit en bisyssla sedan husmor och 1,5 lärartjänst försvunnit och de ska hinna handla, tvätta och administrera.
Charlotta Lindh är lärare i bild och media och undervisar på introduktionsprogrammet, i individuellt val och på en designkurs för teknikelever.
– Vi köper in väldigt lite material. Vi lever på lagren från en tid då det fanns många elever som hade bild, säger hon.
Thomasgymnasiet flyttade in i det nedlagda regementet P10:s lokaler 2007. Lokalerna är renoverade och fina. Men svindyra. Kommunen hyr av det statliga bolaget Vasallen och tecknade ett dåligt kontrakt som gäller i tio år till. 57 400 kronor per elev gick till hyran 2012, att jämföra med rikssnittet på 21 200 kronor. Strängnäs är den kommun där lokalkostnaden per gymnasieelev ökat allra mest, med 254 procent från 2007 till 2012.
Vid flytten hade Thomasgymnasiet närmare 800 elever, i dag är de 431. En del av minskningen beror på demografin, resten på konkurrensen. Det är Europaskolan i Strängnäs och fristående och kommunala gymnasieskolor i bland annat Eskilstuna som drar elever.
Även i de kommunala grundskolorna finns "tomstolar"– 500 stycken. Här är lokalkostnaden per elev drygt 3.000 kronor högre än i riket.
– Rektorerna räknar med ett visst antal elever på våren. När hösten börjar kanske 10—20 av dem har gått till friskolor. Då står man där med för stor kostym i förhållande till antalet elever och elevpengen. Medan friskolorna har fulla grupper, säger Eva Hunter, ordförande för Lärarförbundet i Strängnäs.
När det gäller grundskolan följer Strängnäs huvudregeln i skollagen och ger samma till friskolorna när de ersätter de egna skolorna för den ökade lokalpengen.
– Då blir friskolorna överkompenserade och kan använda dessa pengar till fler lärare. Så ser verkligheten ut, säger Rolf Brunell, tillförordnad barn- och utbildningschef i Strängnäs kommun.
Det som behövs, enligt honom, är politiskt mod att trotsa starka föräldraopinioner och lägga ner skolor med många tomstolar.
På gymnasiesidan tillämpar kommunen undantagsmöjligheten i gymnasieförordningen och ersätter Europaskolan för dess faktiska lokalkostnader. Det vore orimligt att de skulle få lika mycket per elev som Thomasgymnasiet.
Nästa år sänks elevpengen i Strängnäs med 1,8 procent på grund av barn- och utbildningsförvaltningens underskott. Enligt de konsekvensbeskrivningar som finns med i budgeten kan detta leda till större klasser, att elever som behöver särskilt stöd inte får det och att utbudet av språkval och kurser minskar.
På Thomasgymnasiet lever lärarna med oron över vilka program som får fortsätta. Flera är redan nedlagda, nu senast media och estetiska programmet och innan dess barn- och fritid. Till höstterminen tog inte restaurangprogrammet in någon ny klass, inte heller vård och omsorg. Varje år har lärare fått gå.
– Det tär att inte veta vad som ska hända, säger Charlotta Lindh, vars elevunderlag i princip har försvunnit.
Karin Lindgren