Skolans lokalkostnader tar en allt större del av elevpengen i många kommuner. Det visar Lärarnas tidnings granskning av effekterna av gymnasieskolans elevtapp.
Lärarnas tidning har granskat hur lokalkostnaden på gymnasiet förändrats mellan 2007 och 2012 i 201 av landets 290 kommuner (se ruta till höger).
Det visar sig att lokalkostnaderna per elev har ökat i 145 av de undersökta kommunerna, i 49 kommuner med mer än 30 procent.
I 91 kommuner tar lokalerna dessutom en större del av elevpengen än för fem år sedan. På många håll innebär det att den del av elevpengen som går till undervisning har minskats.
– Det har varit en drastisk minskning av elevkullarna på gymnasiet. Det tar ett tag innan kommunerna anpassar sina lokaler. Jag tror att de fristående skolorna kommer att få se en liknande utveckling, säger Maria Stockhaus, ordförande i Sveriges Kommuner och Landstings beredning för utbildningsfrågor och kommunalråd i Sollentuna.
Skollagens regler om lika ekonomiska villkor började tillämpas 2010. Huvudregeln är att friskolan ska få lika mycket pengar per elev som den kommunala skolan. När det gäller lokalerna betalar kommunen då ett snitt av sina egna kostnader per elev till friskolorna.
Men när elever försvinner måste de som är kvar bära en större del av kostnaderna om inte en skola snabbt kan minska sin lokalyta. Och antalet elever i de kommunala gymnasieskolorna minskade i 181 av de undersökta kommunerna mellan 2007 och 2012.
Minskningen beror både på att kullarna har minskat på gymnasiet totalt och på att fler elever har sökt sig till friskolor. I några kommuner, till exempel i Kungsör, har det enda kommunala gymnasiet fått slå igen.
På många håll har resurserna till skolan dock ökat vilket täcker en del av den ökade lokalkostnaden per elev. Men att kompensera de kommunala skolorna för elevhyran leder lätt till skenande kostnader för kommunen totalt sett eftersom friskolorna då också ska ha mer.
I Upplands Väsby ökade lokalernas andel av elevpengen på gymnasiet med 19 procent mellan 2007 och 2012. Undervisningens del minskade med 22 procent.
Omfördelningen beror på bygget av Väsby Nya Gymnasium. Det stod färdigt i tre plan för några år sedan men har inte fått in elever som beräknat. Man lever med konkurrensen från skolor i grannkommunerna och lokalkostnaden är, enligt Lärarförbundet i Upplands Väsby, »extrem«.
Kommunen är en av dem som nu försöker få ner lokalytan, inte bara på gymnasiet utan också i grundskolan där konkurrensen från friskolor är stor. Alla grundskolor som lyckas göra sig av med kvadratmeter kompenseras med lite mer elevpeng.
– Det är ett incitament för att få så mycket som möjligt till undervisning och slippa avveckla personal, säger Barbro Johansson, chef för Väsby Välfärd, den kommunala utförarorganisationen i Upplands Väsby.