Att använda molntjänster i skolan kan strida mot Personuppgiftslagen, varnar Datainspektionen som riktat kritik mot två kommuner för användningen. – Tjänsterna är viktiga för att kunna höja betyg och resultat, säger skolutvecklaren Edward Jensinger.
Allt fler skolor arbetar med så kallade molntjänster, tjänster över internet där allt sker och sparas på en tjänsteleverantörs servrar.
De kan bland annat ge eleverna möjlighet att samarbeta på nya sätt, och lärarna bättre insikt i skrivprocessen, berättar Edward Jensinger, utvecklingschef för Skol- och Fritidsförvaltningen i Helsingborg som tidigare varit med om att införa molntjänsten Google Apps for Education i Malmö.
– Tänk dig att du har fyra gymnasieelever som ska göra ett arbete tillsammans. Istället för att dela upp det på fyra stycken som sedan inte hänger ihop kan de med molntjänsten skriva tillsammans i realtid, oavsett var i landet de befinner sig. Läraren kan också gå in och se vem som skrivit vad och ge feedback under skrivprocessen, säger han.
Enligt Datainspektionens (DI) jurist Ingela Alverfors förekommer användning av molntjänster i så gott som alla skolor. Men nu varnar DI för att det kan strida mot personuppgiftslagen, PUL.
Vad är problemet med att använda molntjänster i skolan?
– Avtalen med leverantörerna är ofta luddiga. Skrivningarna är så öppna att leverantören lämnas utrymme att behandla personuppgifter för sina egna ändamål, i strid mot Personuppgiftslagen (PUL), säger hon.
Vad är det för slags personuppgifter det kan handla om när tjänsterna används i undervisning?
– Du kanske får i uppgift att skriva något personligt, och delar då genast med dig av mer information än vad som är harmlöst.
Det kan även handla om att man berättar om andra personer, säger Ingela Alverfors. Men det förekommer även att skolor använder molntjänster för sin e-post.
– Då är det kanske ingen som berättar för eleverna att de inte får mejla till sin lärare att de har problem hemma eller är sjuka, till exempel. Det är ju väldigt känslig information.
I kommunala skolor är det utbildningsnämnden eller motsvarande som är ansvarig för personuppgiftshanteringen.
– Det blir skevt när en molntjänstleverantör får frihet att behandla personuppgifter på ett sätt som strider mot PUL, men ansvarig är nämnden, eller på friskolor styrelsen, säger Ingela Alverfors.
Salem och Sollentuna kommun har kritiserats av DI för sin användning av Google Apps och Google Apps for Education.
I Malmö gjorde stadsjuristen i mars 2013 bedömningen att Google Apps for Education var möjligt att använda utan att bryta mot PUL.
– Det som är viktigt när man startar ett arbete med att införa molntjänster på skolorna är att man har juristerna med sig, och att man gör en risk- och konsekvensanalys, säger Edward Jensinger.
Han tycker inte man bör avstå, trots DI:s varningar.
– Jag blir provocerad över att vi i världens kanske mest digitala land inte kommit förbi den här puckeln. De här verktygen är viktiga för att höja både betyg och resultat i skolan, säger han.
Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tagit fram en vägledning för skolor som vill använda sig av molntjänster. Bland annat handlar det om risk- och sårbarhetsanalyser. Men det är inte nog, anser Ingela Alverfors.
– SKL:s riktlinjer är en bra utgångspunkt där man får en grundläggande kunskap. Men med den granskning vi gjort kan vi inte komma fram till annat än att användande av Google Apps inte är förenligt med PUL, säger hon.
Enda sättet att kunna öppna för en användning av molntjänster i skolan är att leverantörerna gör om sina tjänster och avtal så att de är förenliga med PUL, anser Ingela Alverfors.
Edward Jensinger tycker inte att det är rimligt.
– Vi kan inte räkna med att ett så stort företag ska ha särskilda kontrakt för varje land, säger han.
I stället skulle han önska ett konstruktivt samarbete mellan DI och SKL för att hitta en lösning.
Lotta Holmström