Regeringen föreslår i en lagrådsremiss skärpta regler för friskolor. Bland annat ska en friskola kunna tvingas betala vite så länge den inte åtgärdar brister som, enligt Skolinspektionen ”allvarligt försvårar förutsättningar för elever att nå målen för utbildningen.”
Om bristernaär återkommande ska Skolinspektionen analysera om skolan har tillräckligt med lärare. Om så inte är fallet kan skolan åläggas att öka lärarresurserna.
Ett annat förslag är att en nyetablering av en friskola ska föregås av ett samråd med den berörda kommunen. Syftet är att öka samverkan mellan kommunen och friskolan. Tillstånd att starta skola ges dock även i fortsättningen av Skolinspektionen.
Samrådet ska ske efter att skolan fått tillstånd, men innan Skolinspektionen utfört en etableringskontroll inför att skolverksamheten startas. Etableringskontrollen ska undersöka om samrådet genomförts och om verksamheten kan starta som det är tänkt.
Friskolans tillstånd ska kunna återkallas om inte tillräckliga ansträngningar gjorts för att få till stånd ett samråd med kommunen.
De nya bestämmelserna i skollagen ska träda i kraft den 1 januari 2015. Lagrådsremissen bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet i friskolekommittén.
I lagrådsremissen aviseras också två andra förändringar, men de konkreta förslagen kommer först när Ägarprövningsutredningen är klar. De kommande förslagen går ut på att Skolinspektionen ska pröva skolhuvudmannens personliga och ekonomiska lämplighet, samt göra en ägarprövning för att säkra att skolföretag har ett seriöst och långsiktigt intresse att bedriva utbildning.
Kommer de här förslagen att göra att elever löper mindre risk att drabbas av en dålig skola?
– Ja, det är hela syftet med friskolereformen som nu kommer att genomföras, säger utbildningsminister Jan Björklund.
– Reglerna för friskolor behöver stramas upp. De har varit för slappa i Sverige sedan 90-talets början. Viktigaste punkten är att Skolinspektionen nu får använda skarpare sanktioner när fristående skolor inte har god kvalité. Och vi inför offentlighetsprincip och meddelarfrihet för anställda. Det är klart att det är väldigt viktigt för insyn och transparens.
Hur kännbart blir vitet som Skolinspektionen kan utfärda?
– Det ska vara kännbart och det kommer naturligtvis att avgöras något av skolans storlek och ekonomiska muskler. Det ska inte vara så att man tvingar skolan i konkurs, men det ska vara så kännbart att det ger starkt incitament att följa regelverket.
När kan Skolinspektionen ålägga en skola att anställa fler lärare?
– Det är ju om en fristående skola har undermåliga resultat och undermålig kvalitet och Skolinspektionen anser att det uppenbart beror på att man har för låg personaltäthet, säger Björklund.
– Själva hotet om sanktioner gör att aktörerna skärper sig från början.
Vad är meningen med ett samråd mellan friskolan och kommunen?
– Ju mer samarbete, desto bättre. Sedan är det så att jag tycker inte att kommunen ska ha veto mot en friskoleetablering, men däremot är det eftersträvansvärt att etablering sker i största möjliga samförstånd, säger Björklund.
Om en eventuell rödgrön regering inför ett kommunalt veto, är det ett brott mot friskoleöverenskommelsen?
– Ja, det ingår inte i överenskommelsen, men vi är överens om att det ska vara ett samråd. Vi har då uppfattningen att, eftersom det finns vissa kommuner som av rent ideologiska skäl inte vill ha friskolor, de inte ska kunna förhindra en etablering.
Vore det inte bra om väljarna innan valet också fick information om förslagen på hur ägarprövningen ska gå till?
– Jo, men det är ännu bättre om de blir genomarbetade ordentligt och vi är väldigt bestämda på att detta ska införas. Men juridiskt är det en komplex reglering, till exempel var man ska dra gränsen för vilka ägare som ska få tillstånd och så.
Kan väljarna vara säkra på att ni inför en ägarprövning om ni vinner valet?
– Ja, absolut, säger Björklund.
TT