IT-peppning på 7 minuter

Det är medlemmarna i Digisyd, en sammanslutning av IKT-pedagoger som jobbar på kommunnivå i 13 Skånekommuner, som riggar för kvällens lärarträff: Teachmeet Syd. Det är det sjunde evenemanget som gruppen anordnar med ett halvårs mellanrum.

Utanför har besökarna redan börjat ta för sig av smörgåsarna. De kommer för att utbyta idéer och hämta inspiration av hur andra ­lärare arbetar med digitala verktyg.

Fyra lärare från Malmö International School har slagit sig ner vid ett bord. De har höga förväntningar inför kvällen.

— Lärare lär lärare, det är ett bra sätt. Man får mycket inspiration, säger Christina ­Sjögren som är NO-lärare.

Digitaliseringen av skolan har medfört att det behövs mycket fortbildning, säger hon och kollegerna.

— Det tar tid att lära sig. Alla är på så olika nivå.

De kommer att kunna räkna kvällens Teachmeet som fortbildning och kvitta tiden mot fortbildningstid i slutet på terminen. ­Andra lärare är här på sin fritid.

Tobias Sonestedt, IKT-pedagog på Peda­gog Malmö, förstår att lärarna har svårt att komma loss.

— Man jobbar kanske till 15.30, sedan ska man hinna resa till annan ort och vara framme klockan 16. Det är ingenting jag avundas, säger han.

Ändå lockar träffen drygt hundra besökare.

På scenkanten sitter en samling gosedjur: Nasse, en Angry Bird, Darth Vader med flera. De får publiken så småningom kasta på ­talarna om de drar över tiden. Sju minuter har man på sig för sitt anförande, inte en ­sekund mer.

— En del drar sig för att kasta gosedjur på en kollega. Men det handlar om att alla ska få en chans att tala, då är det viktigt att hålla tiden, säger Annelie Médoc som ansvarar för Vellinges datatek och som tillsammans med kommunens IKT-pedagog Roger Funhagen är värd för kvällens evenemang.

Inför träffen har alla som vill kunnat anmäla sig som talare för att berätta om hur de jobbar. Nu är listan lång och det är oklart om alla kommer att hinnas med.

— Vi försöker hela tiden värva nytt folk till Digisyd. Målet är att ha ett stort nätverk. Förr var skolan en värld för sig själv. De digitala verktygen har gjort skillnad. Nu pratar de som förut varit tysta, säger Annelie Médoc, som har varit lärare i 20 år och som själv talat på flera Teachmeet Syd.

— Att dela med sig av sina kunskaper är något som ingår i läraryrket, säger Roger Funhagen.

Det mesta börjar falla på plats, men ljudet till webbsändningen fungerar inte. Mitt i ljudtesterna ska plötsligt alla upp på scenen: det är dags att föreviga Digisyd med en »selfie« à la Oscarsgalan.

Aulan fylls av lärare och IKT-pedagoger med smarta mobiler, lärplattor och datorer i högsta hugg. På en duk visas flödet av kommentarer från publiken.

Först upp på scen är en kvartett språk­lärare från olika skolor i Vellinge. De berättar om hur de samarbetat i moderna språk så att elever från olika skolor kunnat chatta med varandra på franska via verktyget Titanpad. En gång i veckan läggs fransklektionerna ­parallellt för alla tre skolorna.

— Via chatten vågar eleverna använda språket, berättar Lars Hemzelius på Stora Hammar skola och visar hur dialogerna kan se ut.

Tidigare försök med skolkontakter i andra länder — via så kallad E-twinning — hade ­fallit på att det var svårt att få franska skolor intresserade och svårt att se till att klassernas scheman fungerade ihop.

I publiken sitter Kerstin Ohlsson, språk- och mattelärare vid Linnéskolan i Hässleholm, som varit på flera Teachmeets tidigare. Hon tycker att Vellingelärarnas projekt är inspirerande, men anser inte att E-twinning är svårt att få till. Hennes elever har ett välfungerande utbyte med en skola i Litauen.

— Det kan vara väldigt enkelt, säger Kerstin Ohlsson.

Nu funderar hon på att gå upp och tala om det på nästa Teachmeet Syd. Tidigare har hon talat på träffen i Staffanstorp för ett år sedan. Då berättade hon och en kollega om hur de samarbetat kring ett projekt om optik.

— Det är jättespännande att tala. Jag tror att vi lyckades förmedla att man inte behöver kunna så mycket, man behöver bara våga hoppa. Många känner nog att det de gör inte är stort nog att visa, men man måste våga. Det är viktigt att lyfta fram goda exempel. De finns överallt i skolan.

Flera av IKT-pedagogerna talar om en jante­lag i skolan som får lärare att tycka att det de gör inte är något att berätta om på scen. Tobias Sonestedt tycker att det ger mest när vanliga lärare berättar om vad de gör i klassrummet.

— Allt handlar om att strukturera och skärskåda vad man gör. De som tar steget kommer fram till att det inte är så farligt att tala, säger han.

Teachmeet är med sina sjuminuters­föredrag en fantastisk form, tycker Kerstin Ohlsson.

— Man får så många tips på två timmar, säger hon.

En av alla idéer hon tagit med sig till sin egen undervisning är att använda »green screen«, att filma mot ett grönt tyg så att det går att byta ut den gröna färgen mot en helt annan bakgrund i det färdiga filmklippet.

— Jag blev sugen på att prova och skaffade ett grönt tyg. Precis nu har jag börjat använda det i undervisningen. Teknikutvecklingen går så fort framåt, så på det år som gått sedan jag hörde om det har vi fått tillgång till lärplattor och det har kommit green screen-program till dem.

Hon säger att hon drivs av sin nyfikenhet och att hon inte kan låta bli att testa nya ­möjligheter.

— Framför allt engagerar det eleverna. Vi har elever som stannar kvar efter skoltid för att filma färdigt. Hur ofta väljer de det en ­solig eftermiddag?

De tekniska förutsättningarna kan se väldigt olika ut på olika skolor och i olika kommuner. Det är något som många av besökarna vittnar om. En skola har en välutbyggd en-till-en-satsning, det vill säga en dator till varje elev. På en annan finns knappt någon teknisk utrustning alls.

— Vi har 15 datorer på 480 elever. Jag bokar dem så mycket jag kan, säger Linda Strömberg, lärare i matte, NO och Idrott och hälsa på Sundsbroskolan i Malmö.

Samma dag har utbildningsminister Jan Björklund sagt att det är dags för en nationell IT-strategi för skolan.

— Det verkar bra, men det borde ha kommit mycket tidigare. Jag hoppas att det innebär bättre ekonomiska förutsättningar också, säger Linda Strömberg.

Digitaliseringskommissionen kom nyligen med en rapport som visar att det finns gott om teknik i svenska skolor, men att vi bara är medelmåttiga på att använda den i undervisningen.

— Här på Teachmeet talar man för de ­redan frälsta. Eldsjälarna tar egna initiativ och utbildar sig mer och mer, de andra inte. Ur IT-aspekt har vi ingen likvärdig skola, ­säger Ingela Clarin, lärare i svenska och ­engelska på Ängdals skola i Bunkeflostrand.

Hon har varit på flera Teachmeet Syd och är aktiv inom sociala medier i det som brukar kallas det utvidgade lärarkollegiet (se faktaruta).

— Det är synd att man inte gör mer sådant här lokalt. Det finns alltid någon på skolan som gör något som är värt att berätta om.

På kvällens Teachmeet ska Ingela Clarin tala om Minecraft och hur det kan användas i alla ämnen i undervisningen.

Vellingelärarna på scen blir avbrutna av att tidtagaren höjer en gul gummituta och ett kraxande läte hörs. En svärm med gosedjur far genom luften. Tiden är ute och det är dags för nästa talare, förskolläraren Vera Rojas från Helsingborg som berättar om hur ­barnen fått använda digitalkameror fritt, och vad det ledde till.

Tempot är högt och allt från appar som aktiverar dem som av någon anledning inte kan vara med på idrottslektionen till inkluderingsprojekt mellan särskola och grundskola avhandlas.

Efteråt har de som vill kunnat anmäla sig till en middag, Teacheat, i skolans matsal. Här finns tid för avslappnade samtal kolleger emellan.

Annelie Médoc är nöjd med träffen.

— Det var mycket som man kunde anpassa till olika åldrar, säger hon.

— Och vad har det här kostat oss? Bara fikat. Och tiden förstås, lärare lägger mycket tid.