Andreas Pettersson har i flera debattartiklar, nu senast i Lärarnas tidning, hävdat att Skolverket har fel om politiska partier i skolan. Det står honom förstås fritt att förmedla sin egen tolkning av grundlagen men faktum är att han har fel i sin kritik.
Hur skolan ska hantera politiska partiers besök är svår. I synnerhet när extrema partier knackar på skolans dörr. Därför tog vi inför valet 2010 fram ett stödmaterial till rektorerna som sammanfattar vad Justitieombudsmannen (JO), Justitiekanslern (JK) och Högsta Förvaltningsdomstolen beslutat. Det är deras rättspraxis vi stödjer oss på i vårt stödmaterial.
Som jurist borde Pettersson förstå att det varken är möjligt eller önskvärt att Skolverket ger rektorer råd som, enligt JO, JK och Högsta förvaltningsdomstolen, innebär att rektorerna agerar i strid med regeringsformen (RF), som är en av Sveriges grundlagar. Det skulle också innebära att vi ger råd som kan leda till att rektorer får kritik från JO.
Pettersson lyfter fram andra bestämmelser i regeringsformen som belägg för att skolorna skulle kunna neka antidemokratiska partier tillträde till skolan. Men JO och JK har tydligt i en rad samstämmiga beslut slagit fast att det är objektivitetsprincipen i regeringsformen som ska ligga till grund för rektorers beslut om partier ska få komma på besök i skolan. I ett beslut från 2013 skriver JO så här:
"Att låta bedömningen av frågan om ett politiskt parti ska ges tillträde till en skola vara beroende av vilka åsikter som partiet kan förväntas föra fram står i strid med objektivitetskravet i 1 kap. 9 § RF. En skola kan således inte särbehandla en organisation genom att hindra denna från att delta i informationsdagar eller, om organisationen fått tillträde till skolan, hindra den från att sprida skrifter enbart av det skälet att budskapet står i strid med skolans värdegrund.”
Det här ställer förstås stora krav på skolan. Hur ska skolan se till att värdegrunden inte bryts och att elever inte kränks om skolan släpper in partier vars grundbudskap strider mot skolans värdegrund?
Elever och skolpersonal ska känna sig trygga och inte behöva utsättas för kränkningar. I skolan gäller samma lagar som i övriga samhället. Det är lika brottsligt att hetsa mot folkgrupp i skolan som någon annanstans.
Om en partiföreträdare uttalar sig kränkande, i strid med skolans värdegrund eller gör sig skyldig till hets mot folkgrupp är skolledningen skyldig att ingripa. Det kan handla om att avbryta och avvisa partiföreträdare från skolan. Eventuellt kan man behöva tillkalla polis.
Det är heller inte så som hävdats att det är fritt fram för politiska partier att besöka skolan. Det är viktigt att slå fast att det är rektorn som beslutar vilka politiska partier som ska bjudas in och under vilka former. Ingen kan i förväg diktera hur rektorn ska besluta eftersom rektorn har ansvar för elevernas trygghet och ordningen i skolan.
Vid ett flertal tillfällen den senaste tiden har det uppstått oordning och bråk i samband med att partier besökt skolor. Just ordningsproblem kan vara ett skäl för rektorn att neka ett parti att få komma till skolan. JO har i ett flertal beslut slagit fast att det finns en möjlighet att utestänga ett enskilt parti om rektorn på goda grunder kan hävda att just det partiets besök kommer leda till ordningsproblem. JO säger att det ska finnas ”klart påvisbara” ordningsskäl. Detta innebär att det är upp till rektorn att i varje enskilt fall avgöra vad som eventuellt kan vara klart påvisbara ordningsskäl.
Rektorn kan också välja att utestänga alla politiska partier. Då behandlar skolan alla partier lika och uppfyller på så sätt objektivitetsprincipen.
Rättspraxis från JO, JK och Högsta Förvaltningsdomstolen är glasklar och det är den vi har återgett i vårt stödmaterial ”Politisk information i skolan”. Vårt budskap till landets rektorer är att läsa stödmaterialet. Det ger en god vägledning i den här svåra frågan.
Skolverket och Andreas Pettersson har uppenbarligen två helt olika synsätt på JO:s och JK:s kompetens. Skolverket har inte funnit några skäl att ifrågasätta deras bedömningar och utgår ifrån att de har den kompetens som behövs för att uttala sig i ärenden som rör grundlagen. Hos JO, JK och Högsta Förvaltningsdomstolen finns den främsta expertisen på grundlagen, och deras uttalanden och domar är vägledande för alla som ska tillämpa grundlagens bestämmelser.
Jonas Nordström Chefsjurist Skolverket