Det svenska skolsystemet har en otydlig ansvarsfördelning och brister i likvärdighet. Det var ett par av punkterna när OECD:s skolenhet på tisdagen presenterade några resultat ur sin granskning av svensk skola. Regeringen svarar med att tillsätta en skolkommission som ska ha OECD:s rapport som utgångspunkt.
OECD:s granskning av det svenska skolsystemet kom till på initiativ av Jan Björklund för ett år sedan, utifrån de fallande resultaten i Pisa.
Istället för att ta ett samlat ansvar för skolan finns en kultur av att skolans aktörer anpassar sig efter de senaste politiska reformerna, konstaterar OECD.
– Det är en kulturförändring som är väldigt skadlig för skolan, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.
OECD:s skolenhet har rest runt i landet och talat med lärare, experter, politiker, fackförbund, huvudmän, elever och föräldrar.
Analytikern Beatriz Pont ställde samma fråga till dem alla: Vem är ansvarig för skolan och att elevernas resultat förbättras? Hon fick vitt skilda svar. Det är något som får Gustav Fridolin att reagera.
– Ofta har man pekat åt någon annan, någon annanstans. OECD understryker verkligen bristen på gemensamt ansvarstagande och en tydlig ansvarsfördelning som ett problem för svensk skola, säger han.
Lösningen, enligt Fridolin, är en skolkommission som samlar forskningen, professionen och arbetslivet. Kommissionen får till uppdrag att omsätta OECD:s observationer i konkreta förslag som ska förbättra skolan. En första rapport ska vara klar i november 2015.
– Ska man tydliggöra ansvaret måste man sitta ner tillsammans, alla som är ansvariga i någon del eller på någon nivå för svensk skola, säger Gustav Fridolin.
På sikt vill han även att kommissionen ska se över fördelningen mellan stat och kommun.
– Det kommer alltid vara ett delat ansvar, men det behöver inte betyda att det är otydligt, säger Fridolin som anser att det finns en konsensus kring att staten bör ha ett större mandat för skolan.
OECD framhåller även bristen på likvärdighet som ett problem, både mellan skolor och mellan kommuner. Kvalitet och jämlikhet måste gå hand i hand, och det måste skötas systematiskt.
Förväntningarna på eleverna måste höjas och lärmiljöerna behöver förbättras.
– Alla elever vi talade med var väldigt välformulerade och reflekterande. Jag mötte elever med potential, och fick intrycket av att de skulle kunna prestera bättre än vad de gör. Frågan är om man i Sverige inte behöver bygga upp elevers tro på vad de kan åstadkomma. De är kanske inte så engagerade i sin utbildning som de borde vara, säger professor Graham Donaldson, som besökt skolor i Göteborg, Stockholm och Gällivare, till TT.
Beatriz Pont poängterar särskilt de dåliga svenska Pisaresultaten vad gäller skolk och sen ankomst.
Andra förbättringspunkter gäller lärares kontinuerliga fortbildning. OECD rekommenderar även Sverige att se över lärarutbildningen på grundnivå och ta fram en standard för den där pedagogik och ledarskap står i centrum.
Det behövs också ett utvärderingssystem som har ett långsiktigt fokus enligt OECD:s skolenhet.
Slutrapporten om det svenska skolsystemet kommer i april 2015.
Lotta Holmström