Allt talar för att det sista året i det fyraåriga läraravtalet inte sägs upp. Det säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand till Lärarnas tidning.
Onsdagen den tionde december ska Lärarförbundets representantskap och Lärarnas Riksförbunds förbundsråd ta ställning till om det sista året i det fyraåriga kommunala läraravtalet ska sägas upp vid årsskiftet.
Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand förklarar att hon inte vill föregripa beslutet.
– Det är representantskapet som ska ta ställning i den frågan.
Men vad är din bedömning - blir det en uppsägning av det fjärde året eller inte?
– Vi kan ju konstatera att lärarna har fått mer än andra även i år när avtalet var sifferlöst. Och det är viktigt.
Vore det inte väldigt konstigt att säga upp avtalet i det läget?
– Inför ett sådant här viktigt beslut måste man väga in alla parametrar. Men jag tycker att allt visar på att vi inte säger upp, säger Johanna Jaara Åstrand.
En avgörande orsak till att Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund sade ja till det fyraåriga läraravtalet med Sveriges Kommuner och Landsting 2012 var att avtalet innehåller en uppsägningsklausul. Den innebär att lärarfacken kan säga upp det sista året i avtalet, det vill säga den del av avtalet som löper från första april 2015 och ett år framåt.
Uppsägningsklausulen ansågs nödvändig, eftersom de två sista åren i avtalet är sifferlösa och lärarna i samband med det senaste sifferlösa avtalet 2007 fick lägre löneökningar än andra.
Men det sifferlösa året 2014 får lärarna mellan 4 och 4,5 procent i höjda löner, enligt Lärarförbundets beräkningar. I det ingår de lokala löneöverläggningarna som har gett 3,2 procent, lokal löneglidning (att till exempel någon byter jobb och får högre lön) på någon tiondel, samt de statliga pengarna för karriärtjänsterna, vilket ökar lönerna med ytterligare knappt en procent.
Lärarnas löneökningar på 4 till 4,5 procent kan jämföras med att lönerna på övriga arbetsmarknaden enligt Medlingsinstitutet i år ökar med knappt tre procent.
Även 2012 och 2013 – de två första åren i avtalet – fick lärarna mer än andra.
– Detta är en otroligt viktig signal om att nu vänder löneökningarna till lärarnas fördel, kommenterar Lärarförbundets förhandlingschef Mathias Åström.
Men är det rimligt att räkna in de statliga karriärtjänstpengarna när förbundet ska göra en bedömning av om kommunerna har uppfyllt sin del av löneavtalet?
– Det är rimligt utifrån att skolan är en sektor som kommuner och stat äger gemensamt. Det är den samlade bedömningen av lärarnas löneutveckling som är intressant.
Stefan Helte