För 2015 är det Alliansens budgetförslag som gäller på utbildningsområdet. Framtiden för regeringens satsning på en generell ökning av lärarlönerna från 2016 är osäker och vad gäller motioner som exempelvis betyg i årskurs 4 är läget oklart.
Den aviserade satsningen på att höja lärarnas löner generellt, den så kallade nationella samlingen för läraryrket, riskerar att utebli i och med att regeringen förlorade budgetomröstningen i riksdagen den 3 december. Regeringen hade budgeterat 3 miljarder från och med 2016, men Alliansen har inte den satsningen i sin budget och hur det parlamentariska läget ser ut efter extravalet vet ingen.
Flera av regeringens förslag på skolområdet kommer nu hamna i vänteläge eller i papperskorgen.
– Den 3 december kommer visa sig vara en otursdag för skolan, lärarna och eleverna, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand i en kommentar.För 2015 är det Alliansens budgetmotion som gäller. Det finns en bred enighet i riksdagen kring att göra ekonomiska satsningar på skolan och i många fall är regeringen och Alliansen överens i stora drag. Men det finns skillnader.
Alliansen har i sin budget avsatt cirka en halv miljard kronor mindre till utbildning än regeringen.
Två poster där det skiljer sig åt rejält är vuxenutbildningen, som får 480 miljoner kronor mindre, och ”utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet”, som får 660 miljoner kronor mindre.
Regeringens satsning på fler anställda i lågstadiet (1 miljard) finns inte med i Alliansbudgeten. Å andra sidan finns ett lågstadielyft på nära 2 miljarder kronor. Exakt vad skillnaden består i återstår att se, men Alliansen har talat om mindre klasser, mer tid med lärare, ökad lärartäthet och fler speciallärare. Detta ska utformas efter lokala behov.
Alliansen har budgeterat mindre pengar än regeringen än regeringen till läxhjälp, men kommer låta rut-avdragen för läxhjälpen vara kvar. Utbyggnaden av karriärtjänstreformerna fortsätter.
Ett skolforskningsinstitut, som ska sprida forskningsresultat till lärare, kommer att bli av. Regeringen hade budgeterat 30 miljoner kronor till institutet, Alliansen satsar 10 miljoner mindre.
Nu gäller det för Alliansen att precisera sina budgetförslag så att utskottet och dess kansli kan utforma sitt betänkande. Man har fram till och med den 22 december på sig.
– Vi kommer att hinna. Alternativet finns inte. Vi kommer jobba kvällar och helger, säger Christer Nylander (FP), vice ordförande i utbildningsutskottet.
Därefter verkställer regeringen riksdagens beslut genom regleringsbrev till myndigheterna. Först då vet Skolverket, Skolinspektionen, högskolor och andra myndigheter exakt hur anslagen ser ut.
Vad gäller reformer utanför budgeten är läget oklart. Alliansen har exempelvis lagt ett antal motioner, till exempel om betyg i år 4, mer idrott i skolan och tioårig grundskola, som ett svar på regeringens budget.
Har de spelat ut sin roll nu?
– Nej, de ska behandlas. Frågan är om de behandlas före eller efter valet. Det vet inte jag, säger Christer Nylander.
Hur riksdagsarbetet kommer att se ut mellan den 1 januari fram till nyvalet den 22 mars är också oklart.
– Det är väl inte helt otroligt att vi får ha en helt annan process än vi hade tänkt oss. I normala fall hanterar man motionerna under våren, men det är ju inte görligt nu, att hinna det på några veckor. Det blir inte seriöst, säger Lena Hallengren (S), ordförande i utbildningsutskottet.
Lena Hallengren tror dock att den av regeringen aviserade Skolkommission kommer att bli av. Alliansen kommer ta ställning till en Skolkommission efter extravalet men har, enligt Christer Nylander, sagt ja till att sitta med i en sådan om regeringen tillsätter den.
Alliansens budgetförslag sträcker sig över hela mandatperioden till och med 2018, men det enda vi vet i nuläget är vad som gäller för 2015, inte därefter. Hur det blir sedan beror på hur det går i extravalet.
Mats Thorén