Det finns inget vetenskapligt stöd för att införa tidiga betyg, hävdar flera tunga experter. – Det är en stor, kostsam förändring som påverkar verksamheten negativt, säger Jan-Eric Gustafsson, professor i pedagogik.
Det är Kungliga vetenskapsakademiens arbetsgrupp Framtidens skola som på DN Debatt drar slutsatsen att varken svensk eller internationell forskning ger stöd för att tidiga betyg skulle ha positiv effekt på elevernas lärande. Att då ändå föreslå tidiga betyg vore obefogat, menar de och konstaterar att en sådan reform inte heller har stöd i lärarkåren.
– De som driver frågan har nog en övertygelse om att betyg är bra. Men den ståndpunkten är inte grundad på forskning, säger Jan-Eric Gustafsson till TT.
Expertgruppen understryker också att en sådan reform saknar stöd i lärarkåren.
– Vi har en lärarprofession som är väldigt pressad. Den svenska lärarkåren är den i OECD som mest av alla ångrar sitt yrke. Att då genomföra reformer som inte är förankrade i forskning och lärarkår är väldigt onödigt. Det är verkligen inte vad svensk skola behöver just nu, säger författaren och skoldebattören Per Kornhall.
Deras inlägg får ses som direkt adresserat till Alliansen som vill införa betyg från och med årskurs fyra. Alliansen har Sverigedemokraternas stöd i den frågan.
– Att göra saker som inte har vetenskapligt stöd till en politisk stridsfråga tycker vi är väldigt, väldigt onödigt i det här läget, säger Per Kornhall.
Som Lärarnas tidning tidigare berättat har förslaget avstyrkts av många tunga remissinstanser, bland annat Skolverket, Skolinspektionen och de båda lärarfacken.
– Nu har vi ytterligare en stark röst som ansluter sig till motståndet till tidiga betyg, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand till SVT Nyheter.
Men kritiken rubbar inte förre utbildningsministern Jan Björklund:
– De påstår att det inte finns tung forskning för betyg. Men det finns heller ingen tung forskning mot betyg, däremot en omfattande beprövad erfarenhet i hela världen som talar för betyg.
Jan Björklund säger att alla länder som presterat bra i Pisa har tidigare betyg än Sverige.
Betyder det att de sjunkande svenska resultaten beror på senare betyg?
– Det är alltid en lång rad faktorer som samverkar och betygen är en, säger Jan Björklund.
Anna Lena Wallström/TT Lotta Holmström