Förskoleklassen har hamnat i den politiska hetluften. På Påskallaviksskolan har de redan rivit stängslen mellan sexårsverksamheten och ettan.
»Lök och rök!«
Två elever från förskoleklassen och tre elever från ettan får upp farten i jakten på spelkort som är utlagda på olika platser i det lilla grupprummet. Uppdraget är att para ihop rim utifrån bilderna på korten. Det tar inte många minuter förrän alla kort har förts samman.
Nästa uppgift blir att para ihop ett skrivet ord med motsvarande bild. Lite svårare men också detta klarar eleverna galant.
— Jag märker att de har kommit långt när det gäller läsningen. Vi kan gå vidare och göra det svårare till nästa gång, berättar läraren Inger Ljungqvist.
Det är onsdag morgon på Påskallaviksskolan utanför Oskarshamn. Varje onsdagsmorgon har eleverna i årskurs 1 och förskoleklass ett gemensamt språk- och matematikpass. Eleverna delas upp i mindre åldersblandade grupper. Förskolläraren Eva Ivarsson i förskoleklassen vill helst inte använda ordet nivågruppering för indelningen.
— Eleverna är indelade utifrån deras individuella behov. Vi vill fånga upp dem där de är i läsutvecklingen, säger hon.
Eftersom grupperna är små är flera av skolans lärare engagerade i passet. Här möts förskollärare, grundskollärare, fritidspedagoger och speciallärare för att ta ansvar för var sin grupp. Här skapas också möten mellan förskolans och grundskolans pedagogik.
Sedan förskoleklassen infördes 1998 som egen skolform har den varit ganska osynlig i den politiska debatten. Men det senaste året har förskoleklassens ställning och framtid blivit en het politisk fråga.
Alliansen vill införliva den i en tioårig grundskola. Regeringen vill inte gå lika långt men planerar att göra förskoleklassen obligatorisk och förtydliga innehållet i läroplanen.
Alliansen vill också införa mer av grundskolans pedagogik för sexåringarna, medan regeringen med utbildningsminister Gustav Fridolin i spetsen betonar förskolepedagogikens viktiga roll i förskoleklassen.
Idag delar de flesta förskoleklasser lokaler med grundskolan. Verksamheten vilar på valda delar av grundskolans läroplan. Ändå har förskoleklassen blivit lite av en isolerad ö på många skolor.
På Påskallaviksskolan har man sedan 1999 jobbat med att minska diket mellan förskoleklass och grundskola. Efter en arbetslagsutbildning infördes på personalens initiativ samlad skoldag. Det innebär att förskoleklass, grundskola och fritidshem samarbetar tätt och att eleverna från förskoleklass till trean har i stort sett lika långa skoldagar. Förskoleklassens elever har därmed nästan 27 timmar schemalagd tid i veckan, vilket kan jämföras med skollagens krav på minst 15 timmar förskoleklass i veckan.
På schemat varvas lektioner med strukturerad undervisning och fria aktiviteter. Efter morgonens intensiva gnuggande av språk och matematik väntar nu ett mer lekfyllt pass för förskoleklassens elever. De plockar fram pärlplattor och en av flickorna har tillverkat en liten tuta av papper som hon försöker få ljud ifrån.
Förskoleklassens lokaler skiljer sig från skolans övriga klassrum. Här finns inga bänkar uppställda i rader som i ettornas och tvåornas klassrum.
— Sexåringar behöver utrymme. Vi måste ha lokaler där vi verkligen kan ta tillvara lekens möjligheter, säger Eva Ivarsson.

Ettornas klassrumär ändå något som lockar förskoleklassens elever. Förutom språk- och mattepasset på onsdagar får de elever som vill gå över till ettornas klassrum och arbeta tillsammans med dem två gånger i veckan. Fem åt gången får vara med och det har blivit så populärt att de måste turas om att gå dit.
— Vi tränar på att känna igen och forma bokstäver. Eleverna i ettan känner sig stolta över att få vara med och visa hur det går till, berättar grundskolläraren Berit Möller.
Hennes lärarkollega Ingela Petersson som nu har en trea upplever att samarbetet mellan förskoleklassen och grundskolan har gett resultat.
— Jag kan se att mina elever har blivit betydligt mer med på tåget i till exempel matematik. Det märks att taluppfattning och begreppsförståelse har blivit bättre, säger hon.
Frågan är då hur mycket »skola« man ska införa i förskoleklassen. Eller hur mycket »förskola« som ska följa med in i de första åren av grundskolan. Ingela Petersson ser ett värde i att använda sig av förskolans arbetssätt även under grundskolans tre första år.
— Här på skolan finns inga täta skott mellan förskoleklass, grundskola och fritidshem. Jag måste hela tiden individualisera undervisningen efter varje elevs behov och samarbetar med både förskollärare och fritidspedagoger, säger hon.
Utbytet går åt båda hållen. Det är inte bara förskoleklassens elever som deltar i ettornas undervisning. Det förekommer också att elever i ettan får vara med förskoleklassen för att få ta del av det arbetssättet ytterligare en tid.
Regeringen och Alliansen är överens om att införa kunskapskrav i läsförståelse redan i årskurs 1. De har också förslag om att stärka undervisningen i svenska och matematik för de yngsta barnen. Får Alliansen som den vill kommer även sexåringarna att gå i en grundskola med nationellt reglerade kursplaner.
Klart är att sexåringarnas utbildning får en tydligare koppling till målen i nuvarande trean, oavsett vem som bestämmer.
Förskolläraren Eva Ivarsson är kluven till den utvecklingen.
— Det kan öka tydligheten och höja förskoleklassens status. Vi arbetar redan i dag hela tiden med sikte på målen i årskurs 3. Men risken är att tidigare kunskapskrav införs på lekens bekostnad, säger hon.
Förskolläraren Ulrika Ejnarsson Berg arbetar normalt på en förskola och har nu hoppat in som vikarie i förskoleklassen. Hon tycker att de som argumenterar för att barnen tidigare ska börja i »riktig« skola har missat något.
— De ser inte att barnens lärande pågår hela vägen från förskolan och uppåt. Vi börjar ju redan i förskolan med matematik, språk och naturvetenskap, säger Ulrika Ejnarsson Berg.
Ett vanligt argument för en tydligare koppling till kunskapskraven är att det blir lättare för lärare att identifiera behovet av särskilt stöd och att få rätt att sätta in det stödet. Både förskollärare och grundskollärare på Påskallaviksskolan ifrågasätter det argumentet.
— Redan i förskolan ser förskollärarna vilka barn som är i behov av särskilt stöd. Det är inte där problemet ligger. Att vi inte får sätta in stöd beror snarare på för små resurser, säger Eva Ivarsson.

Efter lunchens val mellan cornflakesfisk, ugnspannkaka och ostpanerad selleri är det dags för en stund av fri uteaktivitet. Inne igen sätter sig eleverna ned på klassrummets golv för att andäktigt lyssna på upplösningen av boken »God jul, Lilla Lök«. Julen må vara över men eleverna är angelägna om att få höra hur det går.
Eva Ivarsson och hennes kolleger i förskoleklassen har semestertjänst till skillnad från grundskollärarna som har ferietjänst. Eva Ivarsson skulle inte ha något emot om hon också fick gå över till ferietjänst.
— Det skulle underlätta för vårt samarbete inom ramen för den samlade skoldagen om vi som arbetar i förskoleklassen fick gå över till ferietjänst, tror hon.
Alliansen vill vidareutbilda förskollärare i förskoleklass till att bli behöriga för hela lågstadiet. Det förslaget får stöd av lärarna på Påskallaviksskolan. Men den vidareutbildningen ska då ske på arbetstid och inte delvis på fritiden som Alliansen föreslår, poängterar de.
— Det vore roligt att följa med barnen ända upp till trean, säger Eva Ivarsson.
Nu blir det intensiva dagar för henne tillsammans med eleverna, först i förskoleklassen och sedan på fritidshemmet. Eva Ivarsson har ändå fått utrymme till fem timmar planeringstid i veckan. Denna dag är det planering först tillsammans med avdelningens fritidspedagoger och sedan är det dags för möte med grundskollärarna.

Inne hos förskoleklassen har det börjat bli riktigt spännande. Lilla Lök har fått både en cykel och en pappa, men eleverna får vänta ytterligare någon dag för att få höra hur historien slutar.
Klockan är tjugo över tolv och eleverna sätter sig i ring på sina platser. Onsdagar är speciella för då slutar förskoleklassen en timme tidigare än övriga elever på skolan.
— Hej då, hej då – klappklapp – nu ska vi gå hem, nu ska vi gå hem, sjunger eleverna i en avslutande sång.
Och visst går en del av barnen hem efter sången. För de andra är förskoleklassen visserligen över för i dag men de stannar kvar i samma lokaler med samma lärare. De kommande timmarna är det fritidshem som gäller.