Tre år. Så lång tid kan det ta för lärare med utländsk examen att få sin ansökan behandlad. Detaljer i dokumenten kan vara avgörande.
På Skolverket finns fortfarande fem ärenden från 2012 och 160 av de pågående utländska ärendena har behandlats i mer än ett år.
Av de drygt 800 personer med utländsk examen som fått avslag på sina ansökningar har 84 överklagat. Sex ärenden har gått vidare till kammarrätten.
Samtliga sex ärenden handlar om lärare som har fått sin utländska examen bedömd och godkänd tidigare, innan legitimationsreformen trädde i kraft, i några fall för över 20 år sedan. Nu är frågan om den tidigare bedömningen ska gälla eller inte — som i de två fall som beskrivs i artiklarna här intill.
Enligt Niclas Westin som är ansvarig på Skolverket för legitimationsreformen ska regelverket ta hänsyn till tidigare bedömningar, utfärdade av till exempel Högskoleverket eller Skolöverstyrelsen.
— När regeringen skrev förordningen gick man igenom vilka olika typer av dokument som utfärdats tidigare, exempelvis behörighetsbevis.
— Men man kan inte utesluta att man inte har missat något. Det kan vara så att regelverket inte tar hänsyn till alla specifika situationer, säger han.
Niclas Westin menar att hanteringen av legitimationsärenden rent allmänt är väldigt komplex. Vilken behörighet en lärare får påverkas inte sällan av små detaljer i lärarens examen.
— Ju färre personer som har en specifik kombination, desto större är risken att det blir fel, säger han.
Han uppmanar personer som fått avslag på sina ansökningar, och som misstänker att något blivit fel, att överklaga.
— Det är ett bra sätt att synliggöra problem. Om vi uppmärksammar att något är fel kan vi antingen rätta till det eller påtala för regeringen att regelverket behöver justeras.
Lärare med utländsk examen är, i likhet med yrkeslärare, de som är svårast att bedöma. En anledning till den långa handläggningstiden är att andra myndigheter ofta är inblandade i bedömningen.
— De har sina handläggningstider. Det blir mycket kommunikation fram och tillbaka. Och så ska den sökande själv få möjlighet att yttra sig, säger Jon-Erik Botås, produktionsledare för legitimationsärenden på Skolverket.