Elever är inte kunder

De vinstdrivande friskolorna fortsätter att sälja ut elever och lärare. Nyligen tvingades Skolinspektionen stänga Energigymnasiet i Täby, eftersom de faktiskt inte bedömdes bedriva gymnasieutbildning. Detta visar hur angeläget det är att den så kallade Välfärdsutredningen tar fram förslag som gör det omöjligt att driva skolor med målet att tjäna pengar.

Ett system med vinstdrivande friskolor kan aldrig vara vattentätt. Det kommer alltid att finnas elever, lärare och annan personal som drabbas av oseriösa aktörer, som lockats till skolmarknaden av möjligheten att tjäna pengar. Energigymnasiet i Täby finns bevisligen och har fått tillstånd av Skolinspektionen att starta. Det är först i efterhand som det har upptäckts att skolan inte håller måttet.

Men även aktörer som länge har upprätthållit en rimlig nivå på utbildningen kan helt plötsligt svika eleverna. När JB-koncernen under 2013 valde att ta ut sina vinster och försätta skolföretaget i konkurs drabbades 11 000 elever. För eleverna och lärare inom en annan skolkoncern, Academedia, blev skolstarten i början av denna höst en tid då de fick veta att deras skola och arbetsplats ska säljas av risk­kapitalbolaget som äger koncernen. 90 000 elever och 12 000 lärare och andra anställda kommer att påverkas.

Utbildning kräver kontinuitet och trygghet. Det får man inte med en oro för vad som ska hända efter en försäljning eller en konkurs. Om en elev tvingas byta skola mitt i en utbildning är det knappast en enkel formalitet. Förutom den omställning det innebär att tvingas bryta med skolkamrater och lärare som hen har träffat dagligen, så hanteras också läro- och kursplaner upp på olika sätt på olika skolor.

Det kortsiktiga vinstintresset innebär också ett resursslöseri. För det första genom att vinster plockas ut från den skolpeng som egentligen är till för undervisningen — dessa vinster har ofta förts ut ur landet till skatteparadis. Detta innebär en ekonomisk press på hela skolväsendet, men också vid enskilda skolor, i stället för att resurserna läggs på att anställa fler och erbjuda goda villkor för lärare och annan skolpersonal. För det andra genom att de ökande skillnaderna mellan skolor har skapat ett stort behov av kontroll och granskning. Detta kostar både pengar och har inneburit stress i vardagen för lärare och rektorer.

Vinstjakten är även en av anledningarna till att skolan blir allt mindre likvärdig. Vinstdrivna friskolor etablerar sig där de har bäst marknadsutsikter, oftast i områden där befolkningen har hög utbildning och goda inkomster. Målet är att ha lönsamma elever som inte kräver lika mycket resurser, för att hålla personalkostnaderna nere. Effekten spär på den växande uppdelningen av elever mellan olika skolor viket ger vitt skilda förutsättningar för lärare.

Vänsterpartiet vill se ett skolväsende som drivs enbart med tanken om allas rätt till kunskap. Vid sidan av kommunala skolor ska ideella aktörer såsom stiftelser och kooperativ därför också vara välkomna att driva skolor. Men vi har även föreslagit att bolag som drivs av ett genuint engagemang ska erbjudas att ombilda sig till bolag utan vinstintresse, så kallade SVB-bolag. Just dessa frågor utreds, men diskussionen om vinstdrivande skolor måste fortsätta hållas levande medan detta pågår. Girigheten måste bytas ut mot långsiktighet och likvärdighet. Elever måste återigen få vara elever, inte kunder!