För att täcka bristen på lärare de kommande 15 åren skulle var fjärde behörig gymnasieelev behöva börja på en lärarutbildning – varje år. Det visar en analys från Universitetskanslersämbetet (UKÄ), som presenteras på torsdagen.
Läsåret 2014/15 började drygt 13 000 studenter på någon lärarutbildning, men i en ny rapport bedömer UKÄ att det behövs ungefär 21 000 nybörjare varje år fram till år 2029. Det innebär en årlig minuspost på 8 000.
– Skolan måste anpassa sig till en situation där de inte får tag på legitimerade lärare, säger Fredrik Svensson, analytiker på UKÄ.
Regeringen och skolans huvudmän behöver komma med helt andra åtgärder för att elever ska få den undervisning de har rätt till, påpekar Fredrik Svensson.
Lärarutbildningarna har redan nu totalt sett flest nybörjare av alla högskoleutbildningar. Att på kort sikt bygga ut den med över 8 000 studenter varje år tror UKÄ inte att lärosätena klarar. Åtminstone inte med bibehållen kvalitet.
– Vi bedömer det som osannolikt att lärarutbildningen ökar till 21 000 lärarstudenter varje år, säger Fredrik Svensson.
Och för varje år som nu går utan fler sökande så ökar den framtida bristen på lärare. I analysen har UKÄ inte räknat med de ökade behoven av lärare som de nyanlända eleverna kan medföra utifrån regeringens senaste prognos. Det bedöms inte heller som troligt att var fjärde avgångselev, av de drygt 84 000 som går ut gymnasiet med allmän behörighet, skulle välja att studera till lärare från och med nu.
UKÄ:s prognos bygger på att 65 procent av de som i dag börjar på lärarutbildningen tar examen, men det antagandet görs utifrån den gamla lärarutbildningen. Det har inte gjorts några nya analyser sedan den nya lärarutbildningen startade år 2011.
De åtgärder som regeringen hitintills har gjort för att locka andra yrkesgrupper att söka till läraryrket bedöms av Fredrik Svensson som en droppe i havet. Den särskilda KPU:n, för personer med forskarexamen, ger max 50 personer per år. När det gäller utbildningssatsningen Teach for Sweden började drygt 30 personer under 2015.
– Den sortens åtgärder räcker inte till. Det behövs andra lösningar, säger han.
Förutom att lärosätena ska försöka få fler lärarstudenter att ta examen och öka antalet sökande ger UKÄ ytterligare några förslag på åtgärder.
Huvudmännen behöver på olika sätt förbättra villkoren så fler lärare stannar i yrket. Precis som polisen har civilanställda tror UKÄ att man även inom skolan behöver anställa andra yrkeskategorier. De skulle exempelvis kunna användas för att minska lärarnas administrativa uppgifter, vara extra hjälp i klassrummen eller rastvakter så lärarna kan fokusera på undervisning.
– Ju färre de legitimerade lärarna blir desto viktigare blir det att skolan hushåller med deras kompetens och arbetstid, säger Fredrik Svensson.
Större klasser skulle också kunna vara en av lösningarna, enligt UKÄ.
Fredrik Svensson påpekar att politiska förslag om minskade klasstorlekar gör att det skapas ännu större lärarbrist och då riskerar ännu fler elever att inte få behöriga lärare.
– Vi är inte experter på lärarnas arbetssituation men vi behöver nu peka på andra åtgärder för att skolan ska slippa en mer akut krishantering senare, säger Fredrik Svensson.
Lenita Jällhage