»Vi är belastade upp över öronen«

Marlis Tepe rör sig vant framför kameran och gnolar på en David Bowie-låt. Sedan lägger hon händerna i kors och ser bestämd ut. Hon har hunnit bli medievan under sina tre år som ledare för det största tyska lärarfacket GEW.

Vi träffar henne mellan hennes många programpunkter på Lärarförbundets huvudkontor i Stockholm, för att få höra lite mer om lärares situation i Tyskland.

Högst på agendan för Sverigebesöket står frågan om nyanlända, som berör lärarkåren i båda länderna.

Marlis Tepe har krävt fler lärarresurser för att flyktingmottagandet ska fungera bättre. GEW har också framfört krav till Angela Merkels regering om att utöka platserna på lärarutbildningarna och man tycker att lärare borde få mer interkulturell kompetens för att möta de nyanlända på ett bättre sätt.

Varför är flyktingfrågan så central för GEW?

— Lärare är redan belastade upp över öronen. I Tyskland har det skurits ner på resurser till skolan. Och då kom ett nytt bekymmer — att undervisa alla nyanlända. Lärarna vill inte att landet ska splittras i höger och vänster. Vi vill att alla barn ska ha rätt till undervisning utan att det påverkar det befintliga systemet för mycket. Därför är det en viktig fråga för oss.

Vilka är de största stressfaktorerna för lärare?

— Tidsbristen. Olika reformer genomförs utan att lärare får tid till exempelvis kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte. Samtidigt har elever i behov av särskilt stöd blivit fler, barnfattigdomen ökar och kraven på lärare likaså.

Har ni märkt av högre förväntningar även från föräldrahåll?

— Ja, absolut! Vi har fått något som vi kallar för helikopterföräldrar — som bara snurrar runt, runt, ovanför sina egna barn. Samtidigt har lärare inte tid att möta elever och föräldrar på ett bra sätt.

Krav ställs på lärare även från politiskt håll. Tyskland fick väldigt låga resultat i de första Pisa-mätningarna 2001, men har sedan klättrat ordentligt. Hur har det gått till?

— Enligt regeringen är det tack vara de utbildningsreformer som genomförts, till exempel att alla barns språkkunskaper numera testas redan ett år innan skolstart, och att de som behöver stöd får det tidigt.

Har ni från GEW en annan bild kring varför det går bättre för Tyskland nu?

— De här reformerna var bra, men vi tror snarare att det handlar om att lärare har anpassat sitt sätt att undervisa till det som efterfrågas i Pisa. Utbildningsindustrin har också anpassat sig, böcker och uppgifter har ändrats.

Tror du att det leder till att elever lär sig mer?

— Nej, och vi är kritiska till Pisa-testerna. Det är för mycket fokus på tyska och matematik och för lite utrymme för ämnen som musik och bild, och demokrati- och värdegrundsfrågor.

Det är inte bara flyktingfrågan som har gett Marlis Tepe medial uppmärksamhet. I maj tog GEW tillsammans med fackförbundet Verdi ut 240 000 förskollärare i strejk för högre lön, vilket uppmärksammades över hela landet.

Nådde ni framgångar med strejken ?

— Ja, framförallt blev många medvetna om hur låga löner förskollärare har och nu finns det en opinion för högre löner. Strejken gav oss i snitt 4,5 procents löneökning. Det är inte mycket, men det är alltid något.

Ni vill också driva frågan om lärares strejkrätt till Europadomstolen. Varför?

— Enligt tysk lag har lärare som är anställda som statstjänstemän inte rätt att strejka. Men vi menar att alla lärare ska ha strejkrätt. Frågan är nu uppe i Tysklands högsta domstolsinstans och beroende på vad utfallet blir går vi vidare till Europadomstolen.

Det finns alltså två anställningsformer för tyska lärare, statstjänstemän och andra tillsvidareanställda. Vad tycker ni om det?

— Vi tycker att alla lärare borde ha samma anställningsform. Det är fel att två lärare som är jämngamla och har samma utbildning och ansvar kan ha helt olika lön och villkor.

— I dag har statstjänstemännen mycket mer kvar i plånboken varje månad, även om deras nettolön är lägre. De har lägre försäkringskostnader och dessutom en helt annan sjukförsäkring. Å andra sidan har de inte samma rättigheter, som till exempel att strejka.

Hur påverkar de två systemen lärarna?

— De flesta vill vara anställda som statstjänstemän och söker sig till delstater där detta är möjligt. Många flyttar exempelvis ut från Berlin, som inte erbjuder den anställningsformen, till Sachsen eller Brandenburg. Där blir de anställda som statstjänstemän och får bättre lön och villkor. Sedan flyttar de tillbaka till Berlin och lyckas ofta förhandla upp sin lön.

Både resurser till utbildning och lärares villkor skiljer sig mellan de 16 delstaterna i Tyskland. Hur organiserar ni er fackligt för att driva lärarfrågorna?

— Vi har 16 starka organisationer på delstatsnivå som förhandlar med delstaternas regeringar om både villkor för lärare som är statstjänstemän och löner för de tillsvidare-anställda. Centralt försöker vi samordna det som går, och förhandlar vissa nationella frågor mot Merkels regering, som förskolefrågorna.

I Tyskland finns en gemensam grundskola bara under elevernas första fyra år. I de flesta delstater delas eleverna upp från årskurs fem och får välja att fortsätta på Gymnasium, Hauptschule eller Realschule. Vad de väljer beror på studieresultat och intressen, men också på föräldrars utbildningsnivå och engagemang. Detta bör förändras, enligt Marlis Tepe, som påpekar att det här är en av GEW:s viktigaste politiska frågor.

— Vi behöver ha en inkluderande skola oavsett social och etnisk bakgrund. Upp till årskurs 10 tycker vi att det ska vara samma skola för alla.

Varför?

— Vi ser att det fungerar bättre i de länder som har en längre gemensam grundskola. Elever ska inte delas upp så tidigt, de ska vara tillsammans och lär sig då också mycket av varandra.

Vad anser du om skolsystemet i Sverige?

— Det är så annorlunda än vårt. Jag är väldigt nyfiken på att få veta mer om det, och hoppas kunna besöka någon skola nästa gång jag kommer hit, för att se hur ni gör.