Missat betyg slår hårt

Kunskapskraven i musik är bra och lagom få, tycker Mikael Johansson på Sörböleskolan i Skellefteå. Trots detta kan det vara svårt att avgöra vilket betyg som är det rätta.

— Vi har ett par inlämningsuppgifter inom de teoretiska delarna som musikhistoria och analys av låtar men det mesta som sker i musikämnet sker på plats i klassrummet. Det är något vi delar med till exempel idrott och hälsa. Man får se till att föra en bra dokumentation under året, säger han.

När han sätter betyget F beror det oftast på att det brister i elevens förkunskaper.

Enligt kursplanen i musik ska alla elever spela instrument redan på låg- och mellanstadiet. Trots detta får Mikael Johansson elever som aldrig har hållit i en gitarr eller nuddat ett piano — eller som i vart fall har spelat mycket lite.

— Det gäller främst elever som är nya i Sverige. I många länder är musik inte ett ämne på vårt sätt.

Inte heller alla gammelsvenska elever i landet har erfarenhet av att spela instrument när de börjar högstadiet. Framför allt mindre skolor kan ha svårt med behöriga lärare, lokaler och utrustning. Och om instrumentspel kommer som något nytt i sexan–sjuan blir det svårt, enligt Mikael Johansson.

Det kan kännas hårt att sätta ett F när bristerna ligger bortom elevens kontroll.

— 10 poäng är ju 10 poäng när du söker till gymnasiet. Ett missat betyg kommer alltid spela roll, även i små ämnen, säger han.

Han tror att det vore bra med flera betygssteg i den nedre delen av skalan, som information och motivationshöjare till elev och föräldrar.

— Man samtalar visserligen om betyg och bedömning, men att få det på papper skulle göra det tydligare att en elev kämpat och är på god väg, säger han.

Han välkomnar att Skolverket nu säger till lärarna att de får ge mer tyngd åt vissa delar av kunskapskraven när de sätter mellanbetygen B och D. Det öppnar för att läraren får använda sin professionalitet vid bedömningen.

— Även när det gäller E/F-gränsen vore det bra om Skolverket tittade på om vi kan väga olika delar av kunskapskraven mot ämnets syfte. Enligt kursplanen för musik är det viktigaste att spela och sjunga, säger Mikael Johansson.

Är kraven för att få E för höga?

»Det är inte roligt att behöva sätta så många F«

Cecilia Eklund, lärare i matte, no och teknik på Skäggetorpsskolan i Linköping.

– 98 procent av våra elever är mångkulturella, många är nyanlända och jag sätter många F. Det är inte roligt men jag tycker ändå inte att kraven för E är så högt ställda, de ligger på en rimlig nivå för vad man bör kunna.

– Däremot är det synd att det ska krävas E i matte, svenska, engelska och fem ämnen till för att komma in på gymnasiet. Flera nyanlända jobbar hårt men hinner inte nå de kunskapskrav som krävs i svenska som andraspråk och engelska. Elever som är väldigt duktiga praktiker kommer ändå inte in på yrkesprogrammen för att betyget är för lågt.

– Jag skulle önska att de kunde komma in även om de inte är så starka i matematiken och andra teoretiska ämnen.

»Jag tycker att man kunde hålla nere kraven på E-nivån«

Fredrik Hedlund, lärare i so-ämnen på Skanskvarnskolan i Stockholm.

– Jag sätter inte jättemånga F men det har ökat. Det beror på att kraven har höjts i Lgr11.

– Tidigare kom analysen in mer på VG-nivån men i dag ställs ganska höga krav redan för E. Det gör att elever kan slås ut vid betygssättningen på orättfärdiga grunder, till exempel för att de är födda sent på året och inte har nått den mognad som krävs för att analysera och reflektera. Eller ta elever inom autismspekrat, som har extremt lätt för faktabaserad kunskap men ofta svårt med reflektion och analys. Jag tycker att man kunde hålla nere kraven på E-nivån.

– Det centrala innehållet i so är stort. Är det verkligen nödvändigt att elever visar upp förmågan att se orsaker och samband på alla områden om de har gjort det på ett?