De populäraste gymnasieskolorna har blivit hårdare i betygsättningen med den nya betygsskalan. "Snällbetygen"är fortsatt vanliga på skolor med låga intagningspoäng.
Syftet var att se om det är någon skillnad i relationen mellan resultatet på de nationella proven och betygsättningen mellan de två grupperna och om detta har förändrats med den nya betygsskalan.
Granskningen visar att det har blivit avsevärt svårare att höja sitt betyg i förhållande till resultatet på det nationella provet i de populäraste skolorna.
Tydligast är resultaten i engelska. På de gymnasier som har lägst intagningspoäng är det nu tre gånger så vanligt att eleverna får bättre slutbetyg, jämfört med resultatet på det nationella provet, än på skolorna med högst intagningspoäng — 24 respektive 8 procentenheter.
Det är en betydligt större skillnad än före betygsreformen (se grafik).
Betygs- och bedömningsexperten Bo Sundblad tror att skillnaden kan bero på att övergången från det relativa till det målrelaterade betygssystemet börjar sätta sig på vissa skolor i och med att bedömning diskuteras flitigt när en ny betygsskala införs.
– Man börjar nu förstå vad som skiljer den kunskapsrelaterade betygsättningen från den relativa. Samtidigt är det relativa betygssystemet ett tankesätt som ligger närmare vardagstänkandet. Kunskapsrelaterade betyg är lite svårare att förstå sig på.
Därför menar Bo Sundblad att skolorna där skillnaden är stor mellan provresultat och betyg måste lära sig att förstå innebörden av en målrelaterad bedömning.
– Dessa skolor sviker sitt utbildningsuppdrag och sitt ansvar genom att ge eleverna betyg som de inte når upp till kunskapsmässigt, säger han.
Pedagogikprofessorn Christian Lundahl menar å sin sida att det inte behöver vara negativt med "snällbetyg".
– Jag uppfattar det mest som att en moralisk indignation genomsyrar debatten om likvärdig bedömning. Frågan är hur det faktiskt påverkar andra elevers livschanser att några får snällbetyg. Och är den effekten värre än vinsten med att vissa elever orkar hänga sig kvar i skolan när de slipper bli underkända?
Christian Lundahlär övertygad om att det är svårare att få höga betyg i en klass med många duktiga elever, eftersom lärare påverkas av elevsammansättningen.
– Kunskapskraven är inte tillräckligt konkretiserade för att lärarna ska veta exakt hur de ska förhålla sig. Betygsättning är alltid till viss del relativ, även i ett målrelaterat betygssystem jämför man eleverna med varandra. Lärare tenderar också att vara försiktiga med de högsta och lägsta betygen när nya system införs.