Artiklar med sponsrat innehåll, falska bilder och vinklade nyheter — amerikanska skolelever har mycket svårt att värdera det de möter online, visar ny forskning från Stanford University.
— Resultaten kan sammanfattas i ett ord: dystert, säger Sam Wineburg, en av forskarna bakom studien.
I en stor forskningsstudie testade historieforskare från Stanford History Education Group 7 300 skolelevers förmåga att kritiskt granska källor på nätet. Eleverna, som gick i olika skolstadier, fick i uppgift att avgöra trovärdigheten för en rad nyheter hämtade från flöden som Twitter, Facebook och Instagram.
Fukushimabluffen
20 %
av eleverna ifrågasatte äktheten i en bild av missbildade blommor efter kärnkraftsolyckan i Fukushima.
80 %
av eleverna i studien trodde de läste en verklig nyhetsartikel, när de läste en som var märkt som sponsrad.
Oavsett ålder så hade eleverna svårt att klara uppgifterna. Mer än 80 procent av eleverna på middle school (11—14 år) trodde att en artikel med sponsrat innehåll, en så kallad native, var en verklig nyhetsartikel — trots att det stod att den var sponsrad.
När eleverna på high school (14—18 år) fick se en bild av blommor som påstods blivit missbildade efter kärnkraftsolyckan i Fukushima, köpte de allra flesta det rakt av. Knappt 20 procent av dem kom på att ifrågasätta ifall bilden var äkta (det var den inte).
När collegeeleverna (18—22 år) skulle bedöma trovärdigheten i en tweet från Twitter, så var det två av tre elever som inte tänkte på att kolla upp avsändaren. Över hälften missade att klicka på länken i meddelandet.
— Jag är överraskad över att problemen var så djupa. Vi trodde att de unga skulle vara experter på att bedöma det de ser på nätet, men det var tvärtom, säger Sam Wineburg, professor i historiedidaktik.
Men det är inte bara skolelever som har problem med källgranskningen. En liknande studie visade att det var illa ställt även bland elitstudenter och historieforskare — som ju annars är experter på källkritik. Den yrkesgrupp som klarade uppgifterna var de professionella nyhetsgranskarna. De visste att på nätet måste man läsa lateralt och inte vertikalt, det vill säga de lämnade omedelbart sidan de skulle granska och sökte på många andra ställen för att bedöma informationens trovärdighet.
Problemet är inte specifikt för USA, betonar Sam Wineburg, som sett lärare från andra länder göra samma tester med sina elever och bli lätt chockade över resultaten.
— Det är ett problem för varje samhälle som använder källor som Facebook och Twitter för att hänga med i det som händer. Vi har designat verktygen, men nu är det verktygen som använder oss.
Tidigare var källgranskning ett ansvar för publicister, redaktörer och bibliotekarier. Nu landar det på axlarna på varenda person som öppnar sin dator, mobiltelefon eller surfplatta för att läsa om världen, betonar han.
— Det måste vi få eleverna att förstå, om skolan ska vara ett ställe där man lär människor att bli aktiva medborgare i ett demokratiskt samhälle.
Sam Wineburg och hans medforskare är allvarligt oroade över hur lätt falska nyheter sprids och frodas — något som bara ökat sedan studien avslutades sommaren 2016. Det är ett hot mot demokratin och en ytterst angelägen fråga för skolan, anser de.
— Det här är den största utmaningen som skolsystemen mött: vad innebär det att undervisa i skolämnen när själva kunskapen är under attack?
Länkar till Stanford-studien
”Nu är du faktakollaren”
Handfast instruktion från Stanford university i hur man blir en bättre läsare i tider av opålitliga nyhetsflöden.
4 steg skolor måste ta för att bekämpa falska nyheter
Råd från Sam Wineburg, professor i historiedidaktik vid Stanford University.
Läs mer om forskningsstudien från Stanford här.
Artiklar om studien i Education Week och PBS Newshour.
Arbeta med fejknyheter online. New York Times har gjort en lektionsplanering, reviderad utifrån Stanfordforskarnas nya studie, många konkreta exempel. Den hittar du här.