Kammarrätten i Stockholm avslår Skolinspektionens överklagande.

Riksinternatskolan Lundsberg kan fortsätta att vara öppen i avvaktan på nästa domstolsprövning. Kammarrätten i Stockholm avslår nämligen Skolinspektionens överklagande om inhibition.

Skolinspektionen har fattat ett beslut om stängning av skolan och ville att det skulle gälla med omedelbar verkan. Men med kammarrättens avslag kan Lundsberg alltså fortsätta att vara öppen till dess förvaltningsrätten prövat frågan om verksamhetsförbud.

Täby och Upplands Väsby är de kommuner som har mest privatiserad skolverksamhet.

Sveriges kommuners sammanlagda kostnader för privat skola, vård och omsorg har på tio år ökat med 40 miljarder kronor. Det visar en granskning som Dagens Nyheter har gjort. När det gäller skolan är det kommunerna Täby och Upplands Väsby som har gått längst med privatiseringen.

Upplands Väsby är den enda kommun i landet som lägger mer pengar på friskolor än på kommunala skolor. Den privata andelen av skolverksamheten är där 54 procent. Täby å sin sida har högst andel privat förskoleverksamhet med 80 procent.

Akut brist på behöriga lärare väntar i flera ämnen. En genomgång av Skolverkets siffror visar att framför allt språklärarna är alldeles för få.

Spanska är det populäraste språkvalet i grund- och gymnasieskolan, med uppskattningsvis 180 000 elever detta läsår. Men hittills finns färre än 1 500 legitimerade spansklärare, visar en sammanställning som TT fått av Skolverket.

Lärarlegitimation blir snart ett krav för att få fast anställning och rätt att sätta betyg. Även om alla legitimerade spansklärare skulle vara i tjänst är skolornas behov inte ens täckt till hälften.

På sikt ska även kinesiska införas brett i gymnasieskolan som språkval. Men antalet legitimerade mandarinlärare hittills är bara 34 stycken.

Sammanställningen visar också att ett av skolans största och mest centrala ämne, matematik, saknar flera tusen behöriga lärare. Tillgången till lärare i kemi, fysik och kemi ser på papperet ut att vara god, men mycket tyder på att många med adekvat utbildning sysslar med annat.
– Siffrorna talar sitt tydliga språk. Det blir mycket svårt att besätta alla tjänster med lärare som har rätt behörighet. Det kommer att ta ett antal år, säger enhetschef Niclas Westin vid Skolverket till TT.

Han påpekar att övergångsregler kommer att förbättra läget, men inte lösa situationen. Skolverket bedömer att ungefär hälften av alla högstadielärare och en tredjedel av gymnasielärarna undervisar i ämnen de inte har utbildning i.

Fritidspedagogen motsatte sig en steloperation. Då drog Försäkringskassan in hans förtidspension. Men det var fel, slår Högsta förvaltningsdomstolen fast i en prejudicerande dom.

– Den här domen är jätteviktig för vår medlem, som kan leva ett drägligt liv nu. Men det är också en vägledande dom för Lärarförbundets alla medlemmar och för hela den svenska arbetsmarknaden, kommenterar Tony Wallgren, regionombudsman i Lärarförbundet.

Fritidspedagogen har varit sjukskriven och sjukpensionerad på grund av ryggbesvär sedan början av 2000-talet. För tre år sedan rekommenderade en specialistläkare att han borde stelopereras i ryggen. Men fritidspedagogen vägrade, eftersom han ansåg att det fanns risk att han skulle kunna bli ännu sämre på grund av operationen.

Försäkringskassan beslutade då att han inte skulle ha rätt till sjukersättning, det vill säga förtidspension. Försäkringskassan motiverade beslutet med att en operation skulle kunna öka fritidspedagogens möjlighet att ta ett arbete.

Högsta förvaltningsdomstolen, som är högsta instans och som bara tar sig an mål som kan bli vägledande för resten av arbetsmarknaden, ger nu fritidspedagogen rätt.

Domstolen slår i sin dom fast att en person kan ha giltig anledning att vägra att medverka till medicinsk rehabilitering och ändå ha rätt till sjukersättning. Utgångspunkten bör vara att individens eget ställningstagande godtas, när det gäller så omfattande ingrepp som till exempel operationer. Det innebär dock inte att den som är sjukskriven eller förtidspensionerad kan vägra alla slags medicinska åtgärder.

– Högsta förvaltningsdomstolen har nu tydliggjort att man inte behöver underkasta sig alla medicinska åtgärder för att ha rätt till ersättning. Domen visar att det är viktigt att respektera individens egen vilja, säger Tony Wallgren på Lärarförbundet.

Fyra av fem lärare anser inte att de har tid att ta del av nya forskningsresultat. Det visar en undersökning från Vetenskap och Allmänhet.

Skolan ska vila på vetenskaplig grund står det i skollagen. För att försöka ta reda på hur det ser ut i praktiken har den ideella föreningen Vetenskap och Allmänhet genomfört en enkätundersökning bland lärare, förskollärare och skolledare.

Resultatet visar att såväl lärare och förskollärare som skolledare har en generellt positiv syn på forskning och att de har större förtroende för forskare och deras arbete än befolkningen i stort.

Den viktigaste aspekten för att få en skola som vilar på vetenskaplig grund är behöriga lärare, anser de flesta som svarat på enkäten.

En majoritet anser också att det är mycket viktigt att använda undervisningsmetoder baserade på pedagogisk och didaktisk forskning och lika många anser att det är mycket viktigt att följa forskningen inom de egna undervisningsämnena.

Trots det har bara en av tre lärare haft kontakt med en forskare i sitt arbete under de senaste 12 månaderna. Fyra av fem lärare uppger att tidsbrist är det största hindret för kontakt med forskare.

Däremot ser en majoritet av skolledarna inte alls lärares brist på tid som ett hinder.

Undersökningen visar också att olika lärarkategorier har olika inställning till forskning i skolan. Mest angelägna om att lärare ska följa forskningen inom de egna undervisningsämnena är förskollärare och skolledare.

Bara var femte svarande anser att det är mycket viktigt att bara undervisa om sådant som är vetenskapligt förankrat. Lärare inom matematik och naturvetenskap är mest angelägna om den vetenskapliga förankringen.

Vissa lärare tvivlar på att deras undervisningsämne har en tydlig vetenskaplig förankring, till exempel lärare i slöjd och religion.

Lärarutbildningen i Jönköping har som första lärosäte i Sverige infört en godkäntgräns för antagning via högskoleprovet. Där krävs minst 0,5 poäng för att komma in. – Vi vill skicka en signal till samhället och våra studenter, säger Stefan Engberg, utbildningschef på högskolan i Jönköping, till SVT.

På många håll i Sverige går det fortfarande att komma in på lärarutbildningen med mycket låga resultat på högskoleprovet, visar antagningsstatistik från höstterminen 2013. Vid flera utbildningar krävs endast 0,1 poäng, bland annat för ämneslärare i årskurs 7-9 med ingång svenska vid Linköpings universitet och för förskollärarutbildningen vid Mittuniversitetet.

Men nu går högskolan i Jönköping i bräschen och inför en godkändgräns för antagning via högskoleprovet.

Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping är en stiftelse och bestämmer själv över sina antagningsregler. De har satt godkäntgränsen vid 0,5 poäng, rapporterar SVT.

– Vi vill helt enkelt skicka en signal till samhället och våra studenter att det är 0,5 som gäller och hoppas att det ska uppfattas som en kvalitetssignal. Vi tror att det på sikt gagnar lärarutbildningen och svenska skolan, säger Stefan Engberg, utbildningschef på högskolan i Jönköping, till kanalen.

Regeringen har tidigare aviserat att man vill införa en gräns för godkänt på högskoleprovet och har gett Universitets- och högskolerådet i uppgift att utreda saken. Senast i mitten av oktober ska de redovisa sitt arbete.

Läraren Stavros Louca har under många år försökt få tyst på förskolan i sitt hus. Barnen låter för mycket, anser han, och vänder sig nu till Miljöförvaltningen.

Den prisbelönte matematikläraren Stavros Louca, känd från bland annat tv-serien klass 9A, hävdar att förskolan, belägen i Vasastan i centrala Stockholm, är så störande att det inte går att vistas i hans lägenhet ovanför. Därför har han nu anmält verksamheten till Miljöförvaltningen.

– Vi får inte en lugn stund på dagarna. Det är sådant oljud på gården att jag ser till att inte komma hem före klockan 18 för att slippa det. Och på morgnarna önskar jag att det ska regna eller hagla så att de håller sig inomhus, säger Stavros Louca till Lärarnas tidning.

Tidigare har han vänt sig till såväl fastighetsägaren som stadsdelsförvaltningen för att få tyst på verksamheten, utan att få gehör för sitt krav.

Norrmalms stadsdelsförvaltning uppger att decibelmätningar gjorts och att det inte vid något tillfälle under en arbetsvecka uppmätts ljudnivåer över gränsvärdena. Förvaltningen konstaterar också att förskoleverksamheten har bedrivits i samma lokaler under mycket lång tid och att de tidigare gått familjen Louca till mötes genom att ta bort leksaker och annan utrustning på gården som upplevdes som störande.

Det är dock inte tillräckligt, anser Stavros Louca, som själv låtit installera ljudisolerade fönster i lägenheten för att minska bullret.

– Men det hjälper inte när de bankar på trummor eller när barnen gråter.

Borde inte du som erkänt skicklig pedagog ha förståelse för att verksamheten på en förskola kan bli lite högljudd ibland?

– Jo men inte på det här sättet. Både min fru och jag är lärare, så det är inte så att vi inte har förståelse. Men dagiset har för många barn samtidigt på för liten yta. Det är så mycket oljud att det känns som att jag är på väg att bli galen.

Men stadsdelsförvaltningen har ju konstaterat att det inte förekommer störande ljud från förskolan?

– Det stämmer inte. De vet inte hur det är inne hos oss. Du kan få komma och bo i vår lägenhet en vecka så får vi se om du skulle stå ut.

För att säkerställa att förskolorna uppfyller sitt pedagogiska uppdrag har Nacka kommun beslutat att införa sanktioner mot de förskolor som helt saknar förskollärare.

I skollagen står det tydligt att en förskola måste ha förskollärare anställda för att kunna bedriva verksamhet enligt läroplanen. Ändå finns det förskolor i Sverige som inte har några förskollärare anställda.

Nu tar Nacka kommun utanför Stockholm tag i saken genom att införa sanktioner mot förskolor utan förskollärare. Förskolorna kommer att få en anmärkning av kommunen och sex månader på sig att anställa minst en förskollärare.

Om det inte sker uppmanas förskolan att ansöka om tillstånd att bedriva det som kallas ”pedagogisk omsorg med lokal”, det vill säga en förskolliknande verksamhet utan krav på att följa läroplanen för förskolan.
Inkommer ingen ansökan kommer Nacka kommun att avveckla förskolan.

– Detta är en viktig åtgärd för att säkra förskolornas kvalitet och förskollärarnas yrkesroll. Nu får vi en form av varudeklaration där det blir tydligt att det som kallas för förskola verkligen uppfyller sitt pedagogiska uppdrag, säger Linda Norberg, ordförande i utbildningsnämnden i Nacka i ett uttalande.

Anna Tornberg, ombudsman på Lärarförbundet, reagerar positivt på Nacka kommuns agerande.

– Det är bra att de tar lagen på allvar, säger hon.

Elever bosatta på mindre orter har inte samma tillgång till gymnasieutbildning som elever på större orter. Det visar en ny rapport från Skolverket.

Enligt skollagen ska elever ha samma tillgång till gymnasieutbildning oberoende av bostadsort och ekonomiska och sociala förhållanden. Men möjligheterna att välja utbildning skiftar kraftigt mellan stora och små orter, visar Skolverkets rapport.

De senaste åren har elevkullarna i gymnasieskolan krympt. I främst mindre kommuner har det lett till nedläggningar av skolor och utbildningar och därmed ett minskat utbud.

Alla kommuner ska erbjuda sina elever alla nationella gymnasieprogram som finns, men vissa kommuner har löst det genom samarbetsavtal med närliggande kommuner. Det innebär att många elever tvingas resa långt, eller till och med flytta, för att få gå det program de valt.

– Valmöjligheten finns på papperet men inte i verkligheten för den 16-åring som inte vill eller har råd att pendla eller flytta. Det är förstås ett problem. Skollagen slår fast att elever ska ha lika tillgång till utbildning, men verkligheten visar något annat, säger Jenny Kallstenius, utbildningsråd på Skolverket, i ett uttalande.
 

Avslöjandet om polisens kartläggning av romer kommer att påverka många romska barns skolgång. Det menar Angelina Dimiter-Taikon, romsk aktivist och lärare. – Jag är rädd att skolfrånvaron kommer att öka, säger hon.

Angelina Dimiter-Taikon är föreståndare för Roma kulturklass, en klass för romska barn vid Nytorpsskolan i Stockholm. De senaste dagarna har hon knappt kunnat bedriva någon undervisning alls.

– Barnen är bedrövade. Vi har fått ägna all tid åt att trösta, förklara och försöka peppa, men det är svårt, berättar hon.

Sedan Dagens Nyheter avslöjade att polisen i Skåne har upprättat ett stort register över romer där även barn ingår, har många romer vittnat om att de tappat tron på samhället. I ett nyhetsinslag på tv berättar en romsk farmor hur hennes första reaktion var att hämta barnbarnen från skolan.

På uppdrag av Skolverket har Angelina Dimiter-Taikon och Kristina Rodell Olgaç, docent vid Södertörns högskola, nyligen kartlagt romska elevers situation i skolan. Uppdraget är en del i regeringens strategi för romsk inkludering. Enligt Angelina Dimiter-Taikon visar kartläggningen att många romska barn fortfarande utsätts för kränkningar och diskriminering i skolan. Och hon tror att nyheten om polisens register kommer att spä på fördomarna enligt ingen rök utan eld-principen.

– För att stoppa det måste vi agera snabbt.

Därför tänker Angelina Dimiter–Taikon skriva till Utbildningsförvaltningen i Stockholm och be om att hon och hennes romska kollegor ska få komma till andra skolor och berätta om sin kultur och den här händelsen.

– Det står faktiskt i Lgr 11 att vi ska undervisa om etniska minoriteter och vilka är bättre på att göra det än vi själva, säger hon.   

Erik Johansson har varit vikarie i mer än tre år, mest i förskolan. Ofta är det roligt men nu börjar han bli lite less — det är ju ändå gymnasielärare han är.

– Jag brinner för mina ämnen, det är därför jag blev lärare. Men man går dit jobben finns och just nu är det i förskolan. Det fungerar bra, men i början hade jag ingen koll på hur så små barn tänker och beter sig.

Han är 28 år och bor kvar i Umeå, där han utbildade sig i samhällskunskap och historia. Kombinationen må vara intressant men också mycket vanlig. Det gör att konkurrensen är hård om de allt färre fasta tjänsterna på gymnasiet.

– Jag söker jobb i hela landet. Men ofta handlar det om en halvtid i Småland eller ett halvår i Skåne. Då är jag snart tillbaka på ruta ett igen, som timvikarie. Jag flyttar gärna, men då vill jag ha ett fast jobb.

Sedan sin examen 2010 har Erik Johansson undervisat i allt från svenska och matte till idrott och textilslöjd, men inte en enda timme i samhälle eller historia på gymnasiet. Han ingår i kommunens vikariepool och arbetar nästan varje dag.

– De ringer vid sju och erbjuder jobb, oftast i stället för någon som är sjuk eller vabbar. Längre vikariat är roligast för då hinner man bli en i gänget och uträtta någonting. Handlar det om en enda dag är man mest en glorifierad barnvakt.

Flera arbetsplatser hör av sig direkt till Erik Johansson när de behöver en vikarie. En av dem är Tomtebogårds förskola och F—1-skola, där Pian Rosell är förskolechef och rektor. Hon har inte märkt att de visstidsanställda blir fler, men tycker det är allt mer besvärligt att hitta kompetenta vikarier.

Svårast är förskollärare och fritidspedagoger. Det finns inga behöriga sådana som inte har jobb, i alla fall inte mitt i terminen. Då är det bra att kunna ringa Erik, fast han egentligen är utbildad för ett annat stadium.

Erik Johansson har under­sökt om det finns någon snabbväg för honom att bli behörig förskollärare, men fått veta av universitetet att den möjligheten inte finns.

Alltså fortsätter han som vikarie. Det värsta tycker han är osäkerheten. Dels vet han aldrig när han är ledig, dels vet han aldrig hur mycket han kommer att tjäna. Rekordet är 18 000 kronor efter skatt, men vanligen får han ut 13 000 – 14 000.

– Det är klart sämre än vad en fast anställd har. Jag kan inte göra vad jag vill. Till exempel flytta till en större bostad, eller ta körkort för jag vet aldrig när jag kan boka in körlektioner.
Ändå är Erik Johansson glad att han alls kan vikariera.

– Den chansen finns inte i alla yrken. Nu får jag rutin och håller mig fräsch tills jag hittar ett jobb som gymnasielärare.

Legitimationsreformen kan göra att andelen vikarier ökar än mer de närmaste åren.

Från den 1 december i år får bara den som är legitimerad i rätt ämnen och på rätt nivå anställas tills vidare. Den som blivit anställd i juli 2011 eller senare måste ha legitimation för att självständigt få undervisa och sätta betyg, den som anställdes tidigare får en frist till den 30 juni 2015.

En arbetsgivare kan i princip kalla till facklig förhandling och kräva att de som inte upp­fyller kraven ska sägas upp på grund av arbetsbrist.

Lärarförbundet har befarat att många medlemmar kan drabbas och har kämpat för de nya övergångsregler som riksdagen just beslutat om, till exempel att erfarenhet ska kunna vara behörighetsgrundande.

– Utan förändringarna hade reformen fått orimliga konsekvenser. En person som anställts en dag kan inte bara anses oanvändbar en annan dag, säger Mathias Åström, förhandlingschef på Lärar­förbundet.

Tiotusentals lärare väntas ansöka en andra gång för att få behörighet i fler ämnen. Därmed försvinner de flesta möjliga konflikter mellan legitimationskraven och anställningstryggheten. Men Lärarförbundet befarar att det kan bli rörigt på arbetsplatserna tills systemet satt sig.

– Lösningen är att kompetensutveckla så att lärarna blir behöriga. Arbetsgivarna måste inse att det inte står en massa behöriga och väntar på att få börja arbeta hos dem, säger Mathias Åström.

Sveriges Kommuner och Landsting tycker inte att kommunerna ska behöva betala för att vidareutbilda anställda till behörighet.

– Regeringen måste finansiera legitimationsreformen till fullo. Ansvaret för behörigheten ligger dessutom inte på arbetsgivaren utan på individen. Men i praktiken gör kommunerna på olika sätt, vissa tar hela eller delar av kostnaden, säger Ulrika Wallén på SKL:s avdelning för arbetsgivar­politik. †
 

De korttidsanställda blir fler och de fast anställda färre. Det visar Lärarnas tidnings granskning av anställningarna inom kommunala skolor och förskolor.

Mellan åren 2008 och 2012 växte andelen visstids- och timanställda lärare i den kommunala skolan från 13 till drygt 15 procent.

Sammantaget blev vikarierna 3 600 fler och de fast anställda 6 000 färre. Det visar statistik som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tagit fram för Lärarnas tidning.

– Om trenden står sig är det ett problem. Bara fast anställda kan utveckla undervisningen och arbeta långsiktigt tillsammans för att möta varje elevs behov, säger Mathias Åström, förhandlingschef på Lärarförbundet.

Främst är det andelen timanställda som ökat, från 4 till 6 procent, medan andelen visstidsanställda, som ofta arbetar under en längre period, stod still på 9 procent. Andelen tillsvidareanställda, alltså fast anställda, minskade från 87 till knappt 85 procent.

Enda undan­taget är gymnasielärarna, där andelen fast anställda ökade från 83 till 84 procent.
Mathias Åström tror att de timanställda blivit fler främst för att sjukskrivningarna ökat och att de tillsvidareanställda blivit färre när kommunerna stramat åt ekonomin.

– Först krymper man orga­nisationen, sedan ser man att skolorna inte längre fungerar. Då kompletterar man med visstids- och timanställda.

– Det vore bättre att ge ett antal behöriga fast anställning i en vikariebank. En sådan skapar lugn och stabilitet och det mår alla i skolan bra av.
Men snart blir det brist på lärare och då förändras allt, tror Mathias Åström.

– Det kommer att bli krig om behöriga. Vårt budskap till arbetsgivarna är att tillsvidareanställa så många som möjligt, för annars försvinner de.

Men den uppmaningen tänker SKL inte hörsamma. Ingen kommun anställer lärare nu för att de behövs i framtiden.

– Det handlar alltid om att matcha tillgång och efterfrågan i dagsläget, säger Ulrika Wallén, som ansvarar för lärarfrågor på SKL:s avdelning för arbetsgivarpolitik.
I övrigt tycker hon att det är svårt att dra några säkra slutsatser av statistiken.

– Förändringarna är inte så stora. Det är svårt att säga om de påverkar verksamheten. Vi får se om trenden fortsätter.

Samtliga siffror rör kommunalt anställda lärare. Det finns ingen motsvarande statistik för friskolorna. Den största koncernen, Academedia, uppger att man har 26 procent korttidsanställda och 74 procent fast anställda.

Kunskapsskolan meddelar att andelen korttidsanställda ökat från 18 till 25 procent från 2008 till 2012, bland annat beroende på att nya lärares introduktionsår är en visstidsanställning och på att den nya skollagen skärpt kraven på rätt behörighet för tillsvidare­anställning.
 

Arbetsmiljöverket bedömer att Stockholm stad delvis uppfyllt kravet på lättad arbetsbörda för lärarna. Men då staden inte lyckats fullt ut kan det ändå bli tal om vite.

Efter en anmälan från Lärarnas Riksförbund om stockholmslärarnas tunga arbetsbörda krävde Arbetsmiljöverket i vintras att Stockholm stad skulle vidta tre åtgärder. Annars hotade ett vite på två miljoner kronor.

Nu har Arbetsmiljöverket granskat Stockholm stads utbildningsförvaltnings åtgärder – och funnit att de uppfyllt kraven på två av tre punkter (se faktaruta). Det meddelades på ett möte mellan Arbetsmiljöverket, Stockholm stad och Lärarnas riksförbund den 12 november.

– Det stämmer att det är den bedömningen vi gjort. Det formella beslutet tas nästa vecka, säger Åke Johansson på Arbetsmiljöverket till Lärarnas tidning.

Det krav som Arbetsmiljöverket inte anser att Stockholm stad uppfyllt handlar om att tydliggöra för alla lärare vilka arbetsuppgifter som de ska utföra inom ramen för den reglerade arbetstiden. Det gäller också i vilken ordning lärarna ska prioritera sina arbetsuppgifter när den reglerade arbetstiden inte räcker till.

Enligt Åke Johansson på Arbetsmiljöverket kan det bli tal om ett reducerat vite eftersom staden inte bedöms ha uppfyllt detta krav.

– Utöver ett eventuellt vite kommer vi också att skicka ut ett nytt föreläggande som gäller just den punkten, säger Åke Johansson.

Lärarnas Riksförbund i Stockholm har tidigare kritiserat stadens sätt att hantera just detta krav. De välkomnar därför Arbetsmiljöverkets beslut och uppmanar i ett pressmeddelande Stockholm stads utbildningsförvaltning: ”gör om och gör rätt”.

Lärarförbundets Stockholmsavdelning upplever dock att utbildningsförvaltningen haft intentionen att leva upp till alla krav på ett korrekt sätt och vill framhålla att Arbetsmiljöverket är nöjda på två av tre punkter.

– Jag tycker att Stockholm stads utbildningsförvaltning ser seriöst på problematiken, säger Ingrid Lindblom, vice ordförande i Lärarförbundets Stockholmsavdelning.

Hon menar att det har hänt mycket i det systematiska arbetsmiljöarbetet det senaste året.

– Mycket arbete återstår, det finns fortfarande lärare som tycker att arbetsbelastningen fortsätter att öka, men det jobbas med problemen och jag känner att vi förvaltningen lyssnar på oss fackliga företrädare, säger Ingrid Lindblom.

Det fria skolvalet används främst av eliten för att undvika kontakt med mindre privilegierade grupper. Detta är orsaken till ökande resultatskillnader mellan skolor, enligt en ny forskningsstudie.

Det fria skolvalet handlar för föräldrarna inte främst om kvalitet utan om att undvika vissa sociala och etniska elevgrupper. Det konstateras i en ny forskningsrapport från Stockholms universitet.

– Skolvalet är ett sätt för den ekonomiska och kulturella eliten att undvika mindre privilegierade grupper som bor i samma område, säger Bo Malmberg, projektledare och professor i kulturgeografi till Lärarnas tidning.

En delstudie i projektet, som heter ”Den svenska skolans nya geografi”, har tidigare konstaterat att det inte är boendesegregationen utan det fria skolvalet som är den främsta orsaken till ökande skillnader mellan skolor.

Projektets sista delstudie visar nu vilka motiv föräldrar har till att utnyttja skolvalet. Detta har gjorts i en enkätundersökning bland föräldrarna till drygt 3.700 grundskoleelever om deras syn på skolvalsreformen. Och resultatet visar alltså att det framförallt är elever med högutbildade föräldrar som utnyttjar skolvalet genom att välja skolor som ligger längre bort.

– Skolvalet brukar sägas vara ett utslag av individualitet, men jag tolkar våra resultat som att det är precis tvärtom. Det är snarare en fråga om grupptänkande. Vi ser även att utlandsfödda med hög utbildning gör samma val som den svenska eliten, säger Bo Malmberg.

Han tror att den svenska skolans Pisa-resultat kommer att fortsätta att sjunka så länge skillnaderna mellan skolorna fortsätter att öka. Internationell forskning visar att ökande skillnader leder till lägre sammanlagt skolresultat. Med skillnader menas i detta sammanhang hur mycket elevernas skolresultat beror på vilken skola de går i.

– För 20 år sedan var denna siffra på 4-5 procent i Sverige. I dag är den 20 procent här, medan exempelvis Finland ligger kvar på 4-5 procent.  

Trots detta vill de flesta ha kvar det fria skolvalet. Enligt studiens föräldraenkät är en klar majoritet, 64 procent, positiva till skolvalsreformen, medan endast 12 procent är i huvudsak negativa. 

Samtidigt är de flesta föräldrar kritiska till hur skolvalssystemet fungerar i praktiken och till de effekter, med bland annat ökad segregering, som reformen har fått.

Bo Malmberg pekar ut en möjlig lösning på problemet, utan att det fria skolvalet behöver avskaffas. Och det är, menar han, inte att kommunerna har hand om friskolornas elevantagning, som Socialdemokraterna föreslog nyligen, utan att de i stället styr var friskolor etableras någonstans.

– Det systemet finns redan i USA, där det regleras var nya skolor får starta. Det kan exempelvis handla om att en friskola får tillstånd att starta bara under förutsättning att den förläggs i ett socioekonomiskt svagt område. Eftersom vi vet att starka elevgrupper är beredda att pendla till populära skolor kan detta motverka segregationen, säger Bo Malmberg, professor i kulturgeografi vid Stockholms universitet.

Flera lärare på Mikael Elias-gymnasierna uppger att de pressats att höja elevernas betyg. En lärare som vägrade blev uppsagd, enligt Svenska Dagbladet.

En rektor på en av skolorna ska ha krävt av lärarna att sänka kraven efter att elever och föräldrar klagat. Skälet var att skolan skulle förlora 600.000 kronor om eleverna valde att sluta. En lärare som vägrade blev uppsagd med motiveringen ”arbetsbrist”.

Vid en annan skola ska rektorn enligt personalen helt ha tagit över betygsättningen efter klagomål från eleverna.

Mikael Elias-gymnasierna finns på nio orter och ingår i Academedia, Sveriges största friskolekoncern. Där känns bilden av betygsfusket inte igen.

– Vi behöver inte ha den här typen av värderingar i vår verksamhet eftersom vi har ett ganska bra söktryck till våra skolor, säger Carina Hall, ansvarig för Mikael Elias-skolorna till Svenska Dagbladet.