En dans- eller teaterföreställning kan ge en stark upplevelse. Hur kan man som lärare tala om en scenkonstupplevelse med sina elever på ett strukturerat sätt?
En ny skrift presenterar en modell för hur man kan samtala i grupp och göra en gemensam föreställningsanalys med utgångspunkt i läroplanen LGR 11.
Skriften beskriver hur läroplanen ser på scenkonst och estetiska lärprocesser och dess samband med ett entreprenöriellt lärande.
En ny bok vänder sig till vuxna som kommer i kontakt med barn och ungdomar i sorg och kris. Den ger kommenterade tips på böcker om barn och ungdomar i svåra livssituationer. I denna tredje omarbetade upplaga har uppemot hälften av titlarna bytts ut.
Boken är indelad i tematiska kapitel med rubriker som »Sjukdom som leder till döden — förälder« och »Att leva nära missbruk«.
Ett inledande kapitel ger en bild av hur utvecklingspsykologisk kunskap kan ge vägledning i mötet med drabbade barn och deras familjer.
Bättre pedagogisk kompetens bland universitetslärarna. Det är receptet för att göra den nya lärarutbildningen hållbar, enligt Erik Arroy, ordförande i Sveriges förenade studentkårer, som var en av deltagarna på SNS seminarium om nya lärarutbildningens hållbarhet.
Bättre universitetslärare, mer metodik eller starkare forskningsfokus. När Studieförbundet näringsliv och samhälle anordnade ett seminarium om vad som behövs för att göra den nya lärarutbildningen hållbar, gick åsikterna tydligt isär.
På deltagarlistan fanns bland andra lärarutbildningsutredaren och tidigare universitetskanslern Sigbritt Franke, statssekreterare Bertil Östberg, Mats Myrberg, professor i specialpedagogik, Lärarförbundets vice ordförande Ann-Charlotte Eriksson och Erik Arroy, ordförande i Sveriges förenade studentkårer.
En av utgångspunkterna för seminariet var en artikel från Lärarnas tidning, som visade att studenterna på den nya lärarutbildningen bland annat anser att de får för lite undervisning i metodik och konflikthanering.
Maria Jarl, vice ordförande för Lärarutbildningskonventet, invände mot att lösningen var att titta bakåt och återgå till mer metodikundervisning.
– Med all respekt för de åsikter som studenterna ger uttryck för i Lärarnas tidnings undersökning, så tror jag att det inte är mer metodik utan mer forskning som behövs. Skolan förändras ständigt och lärarstudenterna behöver mer ämnesdidaktik, inte en verktygslåda med tips och råd.
Mats Myrberg, professor i specialpedagogik, invände mot det resonemanget.
– På 1970-talet, med den helt teorilösa lågstadielärarutbildningen, hade vi överlägsna skolresultat jämfört med i dag. Då läste blivande svensklärare något som kallades svenska med läs- och skrivinlärningspedagogik. I dag läser studenterna bara ”svenska”, med alldeles för lite fokus på läs- och skrivinlärning.
Bertil Östberg, statssekreterare hos utbildningsminister Jan Björklund, poängterade att söktrycket till den nya lärarutbildningen har ökat med 35 procent. Och att avhoppen har ökat ser han inte som något problem.
– Ett av syftena med den nya lärarutbildningen var att höja nivån, så då är det ju inte så konstigt att avhoppen ökar.
Den beskrivningen vände sig Erik Arroy, ordförande i Sveriges förenade studentkårer, kraftigt emot.
– Bilden vi har av de ökade avhoppen är absolut inte att de beror på högre krav. Studenterna hoppar framförallt av på grund av otillräcklig pedagogik och brister i den verksamhetsförlagda utbildningen.
Erik Arroy vill i stället se en betydande satsning på undervisningens kvalitet på högskoleutbildningarna.
– Det räcker inte med att en utbildning är forskningsförankrad om undervisningen som ska lära ut denna forskning saknar grund i beprövad erfarenhet.
Han betonar att högskolestudenterna i alltför stor utsträckning förväntas förvärva kunskaperna på egen hand genom självstudier.
– Det talas alltid om lärarnas betydelse för skolresultaten med aldrig om universitetslärarnas betydelse för studenternas resultat. Det finns exempelvis bara en professor i högskolepedagogik i Sverige, det satsas inte en enda krona på forskning inom området och det finns inget krav på att universitetslärare ska ha pedagogisk utbildning, sa Erik Arroy.
Niklas Arevik
Missnöjda lärare vid Artedisskolan i Nordmaling fick höra att det är olyckligt med negativ publicitet. Nu kritiserar justitieombudsmannen (JO) arbetsgivarens uttalande.
Efter en artikel i Västerbottenskuriren med rubriken ”Kaos råder på Artedisskolan” fick lärarna på skolan besök av dåvarande kommunchefen Dan Vähä. Artikeln byggde på ett brev som lärarfacken skrivit till kommunen om den dåliga arbetsmiljön på skolan. Syftet med Dan Vähäs besök var att skälla ut lärarna för att brevet läckt ut, enligt Samuel Sondell som är lärare på skolan och ordförande för Lärarförbundet i Nordmaling.
– Det var en hotfull stämning och vi upplevde att han vill tysta oss.
Det är något som Dan Vähä själv tillbakavisar.
– Jag har aldrig försökt tysta personalen även om jag tyckte det var olyckligt att man sprang till media istället för att kommunicera med arbetsgivaren, säger han.
Enligt Dan Vähä så påpekade han bara att det är olyckligt med negativ publicitet. Han berättade också för personalen om sin ambition att minska negativa skriverier om kommunen. Men JO tycker att det är illa nog och skriver i sitt beslut att sådana uttalanden är ”mindre lämpliga”. Anställda kunde uppfatta det som att Dan Vähä inte ville att de skulle vända sig till media med kritik mot kommunen.
Läraren Samuel Sondell tror inte att hans kollegor låter sig tryckas ned av den här sortens uttalanden från arbetsgivaren.
– Men det är klart att man inte känner sig uppskattad i sin yrkesroll om man inte får uttrycka sina farhågor för verksamheten, säger han.
Dan Vähä kan förstå om personalen uppfattade hans uttalande som kritik.
– Ja, på ett sätt. Det var en olycklig kommentar. Det är så man får se det så här i efterhand. Men jag har aldrig sagt att de inte får gå till media.
JO är också kritisk till att Dan Vähä frågade journalisten på Västerbottenskuriren varifrån hon fått uppgifterna om arbetsmiljön på Artedisskolan.
– Hon frågade mig om ett material som hon hade men som jag inte hade sett. Jag frågade varifrån hon fått det och det var olyckligt. Hon undrade då om jag efterforskade hennes källa och jag svarade direkt nej, berättar Dan Vähä.
JO bedömer att Dan Vähä ställde frågan utan närmare eftertanke men konstaterar att den ändå var olämplig med tanke på lagens förbud mot efterforskning.
JO och justitiekanslern (JK) kritiserar varje år chefer i offentliga verksamheter för att de sagt eller gjort saker som kan avskräcka anställda från att utnyttja sin yttrande- eller meddelarfrihet. Carl Gustaf Spangenberg är universitetslektor vid juridiska fakulteten på Uppsala universitet och arbetar med yttrandefrihetsfrågor. Han tycker det är märkligt att samma misstag upprepas gång på gång.
– When will they ever learn? Det tycker jag är en berättigad fråga i det här sammanhanget.
Det är inte alltid okunskap som ligger bakom chefernas övertramp, enligt Carl Gustaf Spangenberg.
– Man vet kanske vad som gäller men gillar det inte. Det handlar inte bara om okunskap utan också om ovilja.
Per Hagström
Nio elever och en anställd åtalas nu med anledning av händelserna på Lundsbergs internatskola i augusti.
De nio eleverna åtalas för olaga hot alternativt ofredande för att de skrämt yngre elever att de skulle komma att brännas med strykjärn. Den Lundsbergsanställde åtalas för medhjälp, eftersom han givit de äldre eleverna tillstånd att skrämmas, skriver Åklagarmyndigheten i ett pressmeddelande.
Två av eleverna åtalas dessutom för vållande till kroppsskada för att de orsakat en brännskada på en av de yngre eleverna.
"Strykjärnsnollningen" fick mycket stor uppmärksamhet i media och blev också droppen som fick bägaren att rinna över för Skolinspektionen. Myndigheten beslutade att ge skolan ett tillfälligt verksamhetsförbud, men skolan överklagade beslutet och ärendet ska nu prövas av kammarrätten. I avvaktan på ett utslag bedriver Lundsberg sin verksamhet som vanligt.
Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler avstår från att kommentera dagens åtal.
– Vår bedömning är oberoende av den som åklagarmyndigheten gör, säger pressekreterare Carina Larsson.
Och Skolinspektionen står kvar vid sin tidigare bedömning:
– Vi anser fortfarande att elevernas trygghet på Lundsbergs skola inte är säkrad. Det är därför vi har överklagat förvaltningsrättens dom, säger Carina Larsson.
TT
Sfi-läraren Lena Ryman Wildén har utvecklat en ny undervisningsmetod för sina elever.
Nu ska vi skriva ordet ros. Vilken bokstav kommer efter R? frågar Lena Ryman Wildén samtidigt som hon pekar mot bokstäverna som radat upp sig på vita duken.
Det finns bara två kvar att välja mellan, O och S.
– O, föreslår en av eleverna försiktigt och får medhåll av de övriga. Snart är hela gruppen överens om att först kommer R följt av O och sist ska det vara S.
– Ros. Superbra, säger en inprogrammerad barnslig röst när de tre bokstäverna lagts i rätt ordning.
Det är lektion i svenska för invandrare (sfi) på S:t Olofsskolan i Norrköping. De sju vuxna eleverna följer koncentrerat med när deras lärare Lena Ryman Wildén tar fram ett nytt ord i appen »Bokstavspussel« på sin surfplatta.
För ett år sedan inspirerades hon av ett studiebesök på sfi i Jönköping till att börja använda surfplattor i sin egen undervisning. »Varför inte testa dem på A-kursen?«, föreslog rektorn.
På A-kursen går de som har allra lägst bakgrundskunskaper. Eleverna har aldrig eller högst något enstaka år gått i skolan. Nu ska de under 15 timmar i veckan inte bara lära sig ett nytt språk utan också lära sig att läsa och skriva från början.
– Det här är den grupp sfi-elever som behöver allra mest stöd. Apparna är ett enkelt hjälpmedel för att göra undervisningen mer varierad och roligare för eleverna, säger Lena Ryman Wildén.
Efter den gemensamma övningen på vita duken är det dags att dela ut klassuppsättningen med surfplattor. Eleverna sätter på sig hörlurar och arbetar med någon av de appar som Lena Ryman Wildén letat fram.
– På det här sättet kan eleverna arbeta självständigt och upprepa ett ord hur många gånger de vill utan att störa andra. Det gör att det blir mer tid till att arbeta individuellt med varje elev. Jag tror att de lär sig snabbare nu än tidigare.
Zarah från Afghanistan har efter lite pyssel lyckats skriva namnen på sina två barn på skärmen. Nu tar hon fram papper och penna och börjar tålmodigt skriva av bokstav efter bokstav. Hon ler stolt efter att ha slutfört uppgiften.
– Eleverna tränar fortfarande mycket på att skriva för hand. Men tonvikten ligger på det talade språket, poängterar Lena Ryman Wildén.
Lena Ryman Wildén lägger ner mycket tid på att hitta lämpliga appar. En svårighet är att de flesta appar inom området förutsätter att användaren redan förstår svenska och nästan alla är gjorda för barn.
Lena Ryman Wildén har nu fått 200 000 kronor från Skolverket för att tillsammans med en programmerare utveckla en app som är bättre anpassad för hennes elever. Hon har fått nedsatt undervisningstid för det arbetet.
– Först tänkte jag att det kan väl inte vara så svårt att göra en app. Men det kräver eftertanke för att få till en bra funktion och design. Det tar ganska mycket tid, konstaterar hon.
En stor del av lärarkåren ägnar sig åt arbete på kvällstid, visar en ny analysstudie. – På jobbet har lärarna små möjligheter att ägna sig åt arbete som kräver koncentration en längre tid, säger Kajsa Ellegård, professor i teknik och social förändring vid Linköpings universitet.
Inom ramen för Skolverkets projekt ”Vad gör lärarna i sin yrkesvardag”, fick 3.600 grundskollärare under en vecka 2012 skriva tidsdagböcker, där de beskrev hur deras arbetsdag såg ut.
På uppdrag av Skolverket har nu Kajsa Ellegård och en kollega gjort en tidsgeografisk analys av materialet. (Se bild ovan)
På ett övergripande plan visar resultatet av studien att lärares arbetsvecka följer samma mönster. En vanlig arbetsdag börjar cirka klockan 07.30 med praktiskt kringarbete, fortsätter med undervisning och omsorg och avslutas med kunskapsbedömning och planering. Vid 16.30 går de flesta hem. Men många återupptar arbetet senare på kvällen.
Visualiseringen (bilden) av lärarnas arbetstid tydliggör att lärarnas arbetsdag är uppsplittrad, även den tid som huvudsakligen ägnas åt undervisning. Få arbetsmoment pågår koncentrerat under längre tid. Enligt Kajsa Ellegård kan detta vara ett skäl till att så många lärare arbetar hemifrån på kvällstid.
– En stor del av arbetet med planering och bedömning kräver att man kan sitta koncentrerat med det en längre stund. Men lärare verkar inte kunna göra det på jobbet, det är sådana uppgifter de ägnar sig åt på kvällarna, säger hon.
För att komma runt problemet med att lärare tvingas arbeta hemma på kvällarna ser Kajsa Ellegård två alternativ.
Antingen anställer man fler vuxna i skolan som kan ta hand om en del av det praktiska arbete som lärare gör nu, till exempel att vara rastvakter. Det skulle frigöra i alla fall en del tid.
Det andra alternativet är att tänka annorlunda vid schemaläggning.
– Jag tror att de flesta schemaläggare strävar efter så få håltimmar som möjligt, både för lärare och elever. Men det kan vara jättebra för lärare att ha håltimme mitt på dagen – om den är tillräckligt lång, säger Kajsa Ellegård.
– Men det kräver naturligtvis fler anställda lärare, tillägger hon.
Att ökad personalstyrka är lösningen på problemet är kanske föga tröst för en lärare på en skola med sparbeting. Men Kajsa Ellegård tror ändå att studien kan vara till nytta för många.
– Jag tror att många lärare känner igen sig mer i den här bilden av hur arbetsdagarna ser ut än i en undersökning som säger att lärare i genomsnitt arbetar hemma x kvällar i veckan eller lägger x timmar i veckan på administrativt arbete.
Hon tipsar lärare om att göra egna dagboksanteckningar och diagram i arbetslaget som underlag för diskussion med arbetsgivaren.
– Visualiseringen tydliggör hur mycket läraryrket påverkar och gör intrång på personernas privatliv. Om man funderar över vilka konsekvenser det har på lång sikt kanske man kommer fram till att några fler anställda blir billigare i längden.
Linda Kling
En rektor och ett antal kommunala chefer i Göteborg anmäls till Justitieombudsmannen (JO) för att ha försökt tysta en slöjdlärare som påpekat säkerhetsbrister i slöjdsalen.
När en ny skola i Göteborgs kommun invigdes i oktober kom politiker och chefer från stadsdelsförvaltningen på besök. När besökarna kom till den nybyggda slöjdsalen påpekade slöjdläraren en rad säkerhetsbrister, skriver tidningen Göteborgsposten.
Slöjdläraren säger att han senare blev uppkallad till skolans rektor som berättade att cheferna klagat på lärarens uppträdande under invigningen och kallat det illojalt. Slöjdläraren ska sedan ha blivit avstängd under resten av dagen då skolan skulle ha öppet hus för föräldrar. Kommunen har istället hävdat att det var slöjdsalen som stängdes av och inte läraren, enligt Göteborgsposten.
Händelsen anmäls nu till JO. Anmälaren menar att kommunala chefer har försökt hindra slöjdläraren från att informera allmänheten om säkerhetsbrister genom att stänga av honom och beskylla honom för att vara illojal.
Per HagströmMinervaskolan ska betala närmare 200.000 kronor till en lärare som vikarierade år efter år utan att få fast anställning. Det slår Umeå tingsrätt fast i en dom.
Läraren hade en rad vikariat på Minervaskolan i Umeå från 2006 och fram till våren 2011 då det sista vikariatet löpte ut. I samband med det tog hon kontakt med facket som konstaterade att läraren borde ha blivit fastanställd på skolan redan två år tidigare.
Lagen om anställningsskydd säger att den som är vikarie i mer än två år får en fast anställning automatiskt och läraren hade nått tvåårsgränsen redan 2009. Men det hade vare sig läraren själv eller hennes arbetsgivare uppmärksammat.
– Ett misstag som vi står för och som vi försökte rätta till, har skolchefen Hans Jansson sagt i en kommentar till tidningen Folkbladet.
Det Minervaskolan gjorde när misstaget uppdagades 2011 var att erbjuda läraren en fast anställning. Men vid det laget hade hon fått ett annat jobb och tackade nej. Däremot ville hon ha ersättning för den ekonomiska förlust som hon gjort under de år hon vikarierat på skolan istället för att vara fast anställd. Som vikarie hade hon bland annat gått miste om lön under skolloven till skillnad från de fast anställda lärarna.
Skolan vägrade betala och tvisten hamnade i Umeå tingsrätt som nu ger läraren rätt. Domstolen slår fast att läraren har rätt att få ersättning från Minervaskolan med nära 200.000 kronor plus ränta. Beloppet avser utebliven lön men också skadestånd för att läraren tvingades sluta på Minervaskolan trots att hon enligt lagen var fast anställd.
Rätten till skadestånd påverkas inte av att Minervaskolan var i god tro och inte förstod att vikariatet övergått till fast anställning. Däremot tycker domstolen att det är ett skäl att sätta ner skadeståndet till 70.000 kronor från de 120.000 kronor som läraren yrkat.
Minervaskolan har överklagat tingsrättens dom till Arbetsdomstolen.
Per HagströmSöktrycket till lärarutbildningarna har ökat stort de senaste åren, hävdar utbildningsminister Jan Björklund. Men det beror helt på hur man väljer ord och siffror, visar TT:s granskning.
På Folkpartiets landsmöte sade Björklund att söktrycket till lärarutbildningarna har ökat med 35 procent. Och i ett veckobrev skrev han nyligen: "söktrycket har ökat med 35 procent sedan 2006 när Socialdemokraterna fortfarande styrde."
Den gängse definitionen av "söktryck", som bland annat SCB använder, är antal behöriga förstahandssökande per studieplats. Och med den definitionen har Björklund fel. Enligt Universitetskanslersämbetet (UK-ämbetet) ligger söktrycket på samma nivå i år som 2006: 1,4 behöriga förstahandssökande per plats.
Så vad är det Björklund syftar på? Enligt utbildningsdepartementet är det antalet förstahandssökande man räknat på. Hans pressekreterare förklarar i ett mejl att antalet förstahandssökande ökat från 18 300 är 2006 till 25 000 år 2013 - en ökning med drygt 35 procent. Siffrorna har hämtats från UK-ämbetets nu-databas.
Dessa siffror stämmer, bekräftar UK-ämbetet. Men departementet har valt att räkna in obehöriga sökande, det vill säga även de som saknar nödvändiga förkunskaper. Antalet behöriga förstahandssökande har däremot inte ökat med mer än sju procent under perioden.
Så beroende på hur generöst man räknar de sökande blir resultatet högst skiftande.
– Vi och SCB redovisar i den officiella statistiken de behöriga förstahandssökande, eftersom det ger den relevanta bilden av utvecklingen, säger Carin Callerholm, biträdande avdelningschef vid UK-ämbetet.
TT: Varför är de obehöriga mindre relevanta i sammanhanget?
– Deras ansökningar är mer en sondering inför eventuella studier i framtiden, oavsett kvalifikationerna för att börja på utbildningen, säger Carin Callerholm.
Anna Lena Wallström/TT
Skyddet för elever som trakasseras och diskrimineras i skolan är sämre än för dem som utsätts för kränkande behandling. Det slår Riksrevisionen fast i en ny rapport.
Riksrevisionen riktar skarp kritik mot statens modell som ska ge alla elever en trygg skolmiljö. Lagstiftningen är inte likvärdig och slår orättvist, enligt myndigheten.
Möjligheterna att få upprättelse och ekonomisk ersättning är större om man exempelvis blir kallad tjockis än om man blir kallad för bög, eftersom det första fallet utreds av Skolinspektionen eller Barn- och elevombudet, medan det andra utreds av Diskrimineringsombudsmannen som har mycket mindre sanktionsmöjligheter.
– En mobbad elev ska få samma hjälp och stöd oavsett om eleven har blivit utsatt för kränkande behandling eller trakasserier. För att hindra att utsatta elever kommer i kläm bör regeringen följa upp hur systemet fungerar och se till att eleverna behandlas lika, säger riksrevisor Jan Landahl i ett pressmeddelande.
Skollagen skiljer mellan kränkningar och trakasserier, som är en form av diskriminering. Om kränkningar av en elev kan kopplas till diskrimineringsgrunderna – könsidentitet och könsöverskridande uttryck, sexuell läggning, funktionshinder, religion eller etnisk tillhörighet – definieras de som trakasserier.
Begreppet mobbning finns inte i skollagen, men innebär upprepade och avsiktliga försök att skada någon annan.
2009 delades lagen som skulle skydda elever mot kränkningar i skolan upp och finns nu i diskrimineringslagen och i skollagen. Hur det har fungerat borde regeringen ha följt upp, skriver Riksrevisionen i sin rapport.
Riksrevisionen konstaterar också att nu måste regeringen lösa de problem som finns i de olika regelverken och i myndigheternas uppdrag, så att elever ska kunna behandlas lika.
Lars Arrhenius, generalsekreterare för Friends och tidigare Barn- och elevombudsman, säger att han har iakttagit den här problematiken tidigare – att barn i ärenden som rör diskrimineringsgrunderna inte får samma rättigheter och möjligheter.
– Det är en rättsosäker lösning, det här måste man se över. Det enskilda barnet som är utsatt och kränkt funderar kanske inte så mycket på vilken grund det har att göra med. Man måste få samma rätt att få sin sak prövad, säger han till TT.
Lars Arrhenius anser att hanteringen av alla ärenden av kränkande behandling i skolan borde ligga på samma plats, alltså Skolinspektionen och Barn- och elevombudsmannen.
– Det som handlar om skolan borde hanteras på samma plats, det borde vara enklare för alla parter, säger Lars Arrhenius.
TT… förskollärare i Örebro, som deltog i en kupp på kommunens utbildningsdag för förskollärare.
Vad gjorde ni?
– Vi kände att »nu har vi fått nog, vi måste säga ifrån«, så vi hoppade upp på scenen oanmälda. Vi tog bland annat upp att arbetsbelastningen ökar och att barnen är på förskolan längre tid.
Ni fick stående ovationer. Har ni fått någon respons från politikerna?
— Vi hade ett möte med Thomas Esbjörnsson (Örebros högste skolpolitiker). Det var jättebra, han satt och lyssnade men de hade redan klubbat budgeten.
Ni har startat Förskoleupproret på Facebook?
– Vi startade det efter att många frågat hur vi skulle gå vidare. Det ska vara en mötesplats där förskolepedagoger i hela Sverige kan diskutera sin arbetssituation.
Det fanns en tid då hon inte var blyg. Det var nog i fyran det började. I dag går Maja i nian och är väldigt blyg.
Det är jobbigt att stå i centrum, att alla tittar och lyssnar bara på henne, som när hon ska redovisa muntligt i skolan.
– Jag är jättenervös innan, går och tänker på det hela tiden. Och när jag väl står där pratar jag fort och blir andfådd, får hjärtklappning och vet inte vad jag säger. Det är som panikångest.
Men det har inte hänt på jättelänge nu – för hon går för det mesta inte till skolan när det är redovisning på gång. Hon låtsas vara sjuk tills kusten verkar klar, det vill säga när läraren slutat prata om att hon ska göra sin presentation. Det kan ta flera veckor.
– Jag missar jättemycket i skolan. I våras fick jag sju F i betyget, säger Maja.
Varken lärarna eller kamraterna verkar ha märkt Majas skräck för att tala offentligt, trots att det åtminstone borde vara uppenbart att hon rodnar. Det är i alla fall ingen som har sagt något. Och hon vill inte berätta eftersom det känns så pinsamt.
Föräldrarna tror att hon är hemma för att hon är skoltrött.
– Jag kan inte säga hur det är för de oroar sig och överdramatiserar allt. Då blir det jättestort.
Idealet i dagär att ha många kompisar – och den som är framåt får fler, enligt Maja. Hon har gått i sin klass så länge att hon har vant sig vid kamraterna och blivit vän med dem. Men att träffa nya människor är svårt.
– Det blir nästan så att jag aldrig hälsar. Jag tittar i mobilen eller ner i marken. Folk skapar en bild av mig som dryg när jag avskärmar mig.
Hon kan inte heller äta bland folk hon inte känner, på restaurang till exempel, eftersom hon känner sig så utstirrad. Då försvinner hunger och aptit.
På fritiden är hon mest hemma och pratar i telefon med pojkvännen som bor på annan ort. Han är den enda hon berättat om blygheten för. Fast han kan ju inte göra så mycket, bara lyssna, som Maja säger.
Hon önskar att lärarna var mer lyhörda och pratade med varje elev om hur de känner för att tala inför andra.
– Jag tycker att man ska få välja att redovisa för en mindre grupp eller bara för läraren. Sedan kan man göra gruppen större och större, så att man vänjer sig.
Hon är ofta ute på nätet för att läsa om andras problem och få perspektiv på sig själv.
– Jag vill gå samhäll och bli psykolog. Om jag bara anstränger mig skulle jag säkert klara att plugga upp det som saknas. För jag är smart egentligen, säger Maja.
Ibland tänker hon att det ordnar sig, men oftare oroar hon sig för framtiden.
– När jag tänker på gymnasiet, där klasserna är större och lärarna säkert kräver mer redovisningar. Då blir jag orolig.
Fotnot: Maja heter egentligen något annat.
Fritidspedagog startade Facebook-sida som blivit succé
På en jättelik murken eka i grässlänten utanför Östra Torpskolan dinglar en inplastad frågesportslapp i den ljumma höstvinden. Det är fritidspedagogen Magnus Almén som har fixat ännu en rastaktivitet. För han är rastaktivist.
Vad är en rastaktivist?
– Det är en pedagog som brinner för att göra något lustfyllt av barnens uteraster.
Rasten är en femtedel av en lågstadieelevs skoldag, påpekar han.
– Det händer så mycket mobbning och skit på rasten. Rasten är den otryggaste delen av skoldagen. Varför inte göra något vettigt av den tiden?
Östra Torpskolan ligger idylliskt till i Lyckeby i utkanten av Karlskrona. Skolan gränsar mot en äventyrlig skogsdunge med väldiga stenblock och mossiga stockar. Denna milda oktoberdag glöder lövträden i orange, gult och rött. Vädret uppmuntrar till utelek.
Magnus Almén ser rastaktivisten som ett komplement till den traditionella rastvakten eller rastvärden. Denna behövs också, för att se till att allt går rätt till i barnens lek på skolgården och för att trösta den som är ledsen.
– Men rastaktivisten tar rasten ett steg vidare och planerar aktiviteter för barnen. Det krävs för- och efterarbete för detta, precis som för all annan undervisning.
Förra sommaren startade Magnus Almén Facebook-gruppen Rastaktivisterna tillsammans med fritidspedagogen Olof Jonsson, som i många år arbetat med rastaktiviteter.
Gruppen har blivit en succé. På ett år har den fått mer än 3 000 medlemmar, varje vecka ansluter sig ett hundratal nya medlemmar.
– Jag hade aldrig kunnat drömma om ett sådant genomslag.
Avsikten med sidan är att inspirera till kreativ lek och rörelse i utemiljö och att fritidspedagoger och andra intresserade ska kunna utbyta tips och tankar om rastaktiviteter. Sidan sjuder av liv, dagligen ramlar det in nya idéer och tips.
– Den har blivit en idébank för alla som vill utveckla rasten, säger Magnus Almén.
Plötsligt rusar ett 20-tal barn på skolgården i full fart mot Magnus Almén. Några skuttar upp i hans stora, trygga famn. Andra bildar lag med både läskunniga och icke-läskunniga för dagens tipspromenad.
Han hämtar själv idéer från Facebook-sidan. Till exempel tipspromenaden han har ordnat för lunchrasten med frågor om skolans elever.
– Tipspromenaden uppmuntrar till rörelse. Genom olika lagkonstellationer och elevfrågor lär barnen känna nya kamrater på skolan.
Samtidigt på en annan del av skolgården pågår den ständiga bandymatchen.
– De där grabbarna, säger Magnus Almén och pekar mot bandymålen, de spelar bandy varje rast. De behöver inte aktiveras.
För han har ingen avsikt att tvinga på någon rastaktiviteter.
– Rastaktiviteten är ett erbjudande. Särskilt för dem som har svårt att komma i gång att leka och för den som aldrig får vara med. Men också för alla som tycker att det är roligt att pröva nya saker.
Lärarnas yrkesetiska råd uppmanar i ett brev utbildningsminister Jan Björklund att lägga fram ett lagförslag om lärares anmälningsplikt av missförhållanden i skola och förskola.
Redan i mars 2011 presenterade regeringens särskilda utredare ett betänkande om lärares anmälningsplikt av missförhålanden.
Men sedan dess har inget hänt. Enligt utbildningsminister Jan Björklund har förslaget lagts på is eftersom regeringen befarar att en anmälningsplikt skulle öka lärarnas administrativa börda.
Men Lärarnas yrkesetiska råd tycker att anmälningsplikten behövs för att lärarkåren ska kunna leva upp till ett legitimationsyrkes ansvar.
I brevet till utbildningsministern skriver rådet bland annat att lärarna måste ges förutsättningar att ta ett rättssäkert ansvar för hela yrkesutövandet. ”Det måste finnas ett starkt lagstöd för att ifrågasätta de egna arbetsvillkoren och skolorganisationens förmåga att leva upp till uppsatta mål”, skriver de.
Rådet vill ha ett svar från utbildningsministern om när utredningen kan komma att konkretiseras i ett lagförslag till riksdagen.
Linda Kling
En ny bok vänder sig till vuxna som kommer i kontakt med barn och ungdomar i sorg och kris. Den ger kommenterade tips på böcker om barn och ungdomar i svåra livssituationer. I denna tredje omarbetade upplaga har uppemot hälften av titlarna bytts ut.
Boken är indelad i tematiska kapitel med rubriker som »Sjukdom som leder till döden — förälder« och »Att leva nära missbruk«.
Ett inledande kapitel ger en bild av hur utvecklingspsykologisk kunskap kan ge vägledning i mötet med drabbade barn och deras familjer.
Sfi-läraren Lena Ryman Wildén har utvecklat en ny undervisningsmetod för sina elever.
Nu ska vi skriva ordet ros. Vilken bokstav kommer efter R? frågar Lena Ryman Wildén samtidigt som hon pekar mot bokstäverna som radat upp sig på vita duken.
Det finns bara två kvar att välja mellan, O och S.
– O, föreslår en av eleverna försiktigt och får medhåll av de övriga. Snart är hela gruppen överens om att först kommer R följt av O och sist ska det vara S.
– Ros. Superbra, säger en inprogrammerad barnslig röst när de tre bokstäverna lagts i rätt ordning.
Det är lektion i svenska för invandrare (sfi) på S:t Olofsskolan i Norrköping. De sju vuxna eleverna följer koncentrerat med när deras lärare Lena Ryman Wildén tar fram ett nytt ord i appen »Bokstavspussel« på sin surfplatta.
För ett år sedan inspirerades hon av ett studiebesök på sfi i Jönköping till att börja använda surfplattor i sin egen undervisning. »Varför inte testa dem på A-kursen?«, föreslog rektorn.
På A-kursen går de som har allra lägst bakgrundskunskaper. Eleverna har aldrig eller högst något enstaka år gått i skolan. Nu ska de under 15 timmar i veckan inte bara lära sig ett nytt språk utan också lära sig att läsa och skriva från början.
– Det här är den grupp sfi-elever som behöver allra mest stöd. Apparna är ett enkelt hjälpmedel för att göra undervisningen mer varierad och roligare för eleverna, säger Lena Ryman Wildén.
Efter den gemensamma övningen på vita duken är det dags att dela ut klassuppsättningen med surfplattor. Eleverna sätter på sig hörlurar och arbetar med någon av de appar som Lena Ryman Wildén letat fram.
– På det här sättet kan eleverna arbeta självständigt och upprepa ett ord hur många gånger de vill utan att störa andra. Det gör att det blir mer tid till att arbeta individuellt med varje elev. Jag tror att de lär sig snabbare nu än tidigare.
Zarah från Afghanistan har efter lite pyssel lyckats skriva namnen på sina två barn på skärmen. Nu tar hon fram papper och penna och börjar tålmodigt skriva av bokstav efter bokstav. Hon ler stolt efter att ha slutfört uppgiften.
– Eleverna tränar fortfarande mycket på att skriva för hand. Men tonvikten ligger på det talade språket, poängterar Lena Ryman Wildén.
Lena Ryman Wildén lägger ner mycket tid på att hitta lämpliga appar. En svårighet är att de flesta appar inom området förutsätter att användaren redan förstår svenska och nästan alla är gjorda för barn.
Lena Ryman Wildén har nu fått 200 000 kronor från Skolverket för att tillsammans med en programmerare utveckla en app som är bättre anpassad för hennes elever. Hon har fått nedsatt undervisningstid för det arbetet.
– Först tänkte jag att det kan väl inte vara så svårt att göra en app. Men det kräver eftertanke för att få till en bra funktion och design. Det tar ganska mycket tid, konstaterar hon.
Lärarnas yrkesetiska råd uppmanar i ett brev utbildningsminister Jan Björklund att lägga fram ett lagförslag om lärares anmälningsplikt av missförhållanden i skola och förskola.
Redan i mars 2011 presenterade regeringens särskilda utredare ett betänkande om lärares anmälningsplikt av missförhålanden.
Men sedan dess har inget hänt. Enligt utbildningsminister Jan Björklund har förslaget lagts på is eftersom regeringen befarar att en anmälningsplikt skulle öka lärarnas administrativa börda.
Men Lärarnas yrkesetiska råd tycker att anmälningsplikten behövs för att lärarkåren ska kunna leva upp till ett legitimationsyrkes ansvar.
I brevet till utbildningsministern skriver rådet bland annat att lärarna måste ges förutsättningar att ta ett rättssäkert ansvar för hela yrkesutövandet. ”Det måste finnas ett starkt lagstöd för att ifrågasätta de egna arbetsvillkoren och skolorganisationens förmåga att leva upp till uppsatta mål”, skriver de.
Rådet vill ha ett svar från utbildningsministern om när utredningen kan komma att konkretiseras i ett lagförslag till riksdagen.
Linda Kling
Skolinspektionen har inte tillsynsansvar för elevhemmen. Det var därmed fel att stänga Lundsberg, meddelar kammarrätten.
Som skollagen är utformad har Skolinspektionen inte tillsyn över händelser som inträffar på elevhem utanför skoldagen, uppger kammarrätten som därför avslår Skolinspektionens överklagande rörande tillfälligt verksamhetsförbud för Lundsbergs skola.
Kammarrättens dom är alltså ett allvarligt bakslag för Skolinspektionen, som hela tiden har hävdat att internatdelen måste ses som en del av Lundsberg. Men kammarrätten går på samma linje som förvaltningsrätten gjorde.
"I likhet med förvaltningsrätten finner kammarrätten att skollagens utformning innebär att internatverksamhet, som äger rum utanför skoldagen, inte omfattas av Skolinspektionens tillsynsansvar. Eftersom Skolinspektionens beslut om tillfälligt verksamhetsförbud grundar sig på förhållanden som inträffat utanför skoltid i internatverksamheten, finner kammarrätten att förvaltningsrätten haft grund för att upphäva beslutet", skriver kammarrätten i domen.
Synen på vad som ryms inom begreppet "utbildning" skiljer sig alltså åt. Skolinspektionen har en uppfattning, domstolarna en annan.
Utbildningsminister Jan Björklund (FP) har tidigare sagt att han är beredd att ändra lagen om det visar sig att Skolinspektionen inte kan agera utifrån vad som sker på elevhemmen.
– Skolinspektionens befogenheter måste också kunna omfatta att granska tryggheten på ett internat, sade han till TT i början av oktober.
Kammarrätten för inget djupare resonemang i sitt domskäl.
Den första instansen, förvaltningsrätten, konstaterade i sitt domskäl att det finns ett nära samband mellan själva utbildningen vid Lundsberg och dess internatverksamhet. Men verksamhet som vanligtvis inte äger rum under skoldagen kan inte räknas som utbildning i skollagens mening. Och är det inte utbildning har Skolinspektionen inte mandat att utöva tillsyn.
"Det som händer på kvällar, nätter eller annars utanför skoldagen omfattas således inte av myndighetens tillsyn", motiverade förvaltningsrätten – ett resonemang kammarrätten alltså stödjer.
– Fantastiskt skönt, en stor lättnad och jag är så otroligt glad för alla elever och medarbetare, säger Helena L'Estrade, styrelseordförande för Stiftelsen Lundsberg, om kammarrättens beslut.
Kan ni i dag garantera att Lundsberg är en trygg miljö för eleverna?
– Absolut, vi fortsätter oförtrutet att jobba med att vidta åtgärder för det föreläggande vi har, för att säkerställa att eleverna ska känna studiero och trygghet. Vi ska arbeta för att vara en förebild gällande studie- och boendemiljö.
Skolinspektionen kommer att överklaga domen, enligt myndighetens rättschef Marie Axelsson. Om domen står sig får det vida konsekvenser, hävdar hon.
– För det betyder i sådana fall att man kan bli utsatt för kränkningar om man bor på ett elevhem. Och det finns ju andra skolor med elevhem, till exempel riksidrottsgymnasier.
Domen skulle också innebära att tidpunkten för en kränkning blir avgörande. Förvaltningsrätten har ju sagt att Skolinspektionen inte har tillsynsansvar för det som sker före eller efter skoldagen.
– Men det är ju fastslaget i praxis att skolhuvudmän har ansvar för sådant som sker utanför skoltid, till exempel kränkningar på nätet och saker som skett på en skolbuss, säger Marie Axelsson.
– Regeringskansliet arbetar med att förändra lagstiftningen för att tydliggöra att Skolinspektionen ska ha rätt att utöva tillsyn över verksamheten på elevhemsboenden. Vi bedömer att riksdagen ska kunna ta ställning till en lagändring under 2014, säger Anders Andrén, presschef på Utbildningsdepartementet i en skriftlig kommentar till TT.
– Det här är en sorglig repris på förvaltningsrättens dom, säger Ibrahim Baylan, vice ordförande för riksdagens utbildningsutskott.
– Det är helt uppenbart att regeringens skollag som de lade fram för några år sedan inte håller måttet. Det verkar finnas hål som måste täppas till omedelbart och det finns all anledning att skynda på en lagförändring.
För Ibrahim Baylan är det självklart att Skolinspektionen ska ha rätt att utöva tillsyn över internatverksamhet.
– Men det här inbegriper inte bara internat utan även idrottsgymnasium där skolelever bor större delen av året. Vem ska garantera eleverna en god undervisning och trygghet i sitt boende om inte Skolinspektionen har den tillsynen? Det blir rättsosäkert för eleverna och så kan vi inte ha det, säger Ibrahim Baylan.
