Lärarförbundet har den näst bästa inkomstförsäkringen av alla fackförbund. Det visar en undersökning från företaget Max Matthiessen som arbetar med försäkringsförmedling.

Max Matthiessen har analyserat inkomstförsäkringarna från samtliga 33 fackförbund med obligatoriska sådana. Vårdförbundet hamnar i topp följt av Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund (LR) och Kyrkans akademikerförbund.

– Gemensamt är att det är yrkesgrupper med akademiska utbildningar och låg arbetslöshet, säger Max Matthiessen analyschef Anders Aronsson.

Det är främst förbunden i SACO och TCO som har obligatoriska inkomstförsäkringar. De få LO-förbunden med inkomstförsäkringar ligger ganska långt ner på listan. I botten återfinns LO-förbunden Transport, GS och Handels.

Max Matthiessen har i beräkningarna bland annat tagit hänsyn till medlemsavgift, försäkringsvärde och den tid man måste vara medlem för att få ersättning.

Lärarförbundet och LR införde sin gemensamma inkomstförsäkring år 2009. Avgiften ingår i medlemsavgiften. Försäkringen infördes som ett komplement till ersättningen från a-kassan för den som blir arbetslös. Ersättningen från a-kassan är högst 14 960 kronor före skatt.

Med inkomstförsäkringen får i stort sett alla medlemmar behålla 80 procent av sin inkomst vid arbetslöshet. Taket går vid en månadslön på 60 000 kronor. För att få del av försäkringen krävs ett års medlemskap i Lärarförbundet eller LR utan arbetslöshet. Ersättningen betalas ut i högst 200 dagar.

Sollentuna kommun ändrar sina rutiner efter att en lärare JO-anmält att hennes barn nekats barnomsorg under skollov. Men kommunen slipper kritik från JO.

Det var på sportlovet 2012 som läraren Svejtlana Denisova kom till förskolan i Sollentuna för att lämna sina två barn. Men personalen vägrade ta emot dem. Istället fick Svejtlana Denisova veta att hon som lärare betraktades som ledig under skollov och därför kunde ta hand om barnen själv.

– Jag hade prov från två klasser att rätta och tänkte lägga min förtroendearbetstid under lovet för att komma ikapp. Det gick inte så bra med två små barn som sprang runt där hemma, konstaterar Svejtlana Denisova.

Först blev hon ledsen men sen blev hon arg och det slutade med att hon anmälde kommunen till justitieombudsmannen.

– Lärare blir särskilt utsatta eftersom alla vet när skolorna har lov och det kändes som en hel yrkesgrupp blev diskriminerad, säger Svejtlana Denisova.

I sitt svar till JO skrev Sollentuna kommun att det inte finns något i kommunens riktlinjer som säger att lärare inte får lämna sina barn på förskolan under skollov. Kommunen hade också bestämt sig för att ändra sina rutiner så att alla föräldrar, inklusive lärare, i förväg blir tillfrågade om deras barn behöver omsorg under loven.

JO verkar nöja sig med det och riktar ingen kritik mot kommunen i sitt beslut. Justitieombudsmannen konstaterar att lärare kan förlägga sin förtroendearbetstid till lov och att kommunens riktlinjer inte hindrar att de då lämnar sina barn på förskolan. Samtidigt har JO förståelse för om förskolan i många fall bedömer att lärare saknar behov av barnomsorg under skollov. I det här fallet var det olyckligt att förskolan och Svejtlana Denisova inte diskuterade frågan före lovet, enligt JO. 

Svejtlana Denisova är nöjd trots att kommunen slapp JO-kritik.

– Jag tycker ändå att det är en seger eftersom kommunen ändrade sina rutiner efter min JO-anmälan. Målet var ju att jag i fortsättningen ska kunna lämna på förskolan, säger hon.

Miljöpartiet vill satsa 23 miljarder mer än Alliansen på skolan de kommande fyra åren. Hälften av pengarna ska gå till 10.000 fler anställda.

– Eleverna ska få tillbaka sina lärare, sa Gustav Fridolin, ett av Miljöpartiets språkrör, när satsningen presenterades på måndagen.

– Jämte klimatet är skolan vår viktigaste politiska fråga just nu, sa han.

I Miljöpartiets skuggbudget för de kommande fyra åren satsar de 27,5 miljarder kronor på skolan, vilket är 23 miljarder mer än Alliansen.

Hälften av pengarna i MP:s satsning ska gå till 10.300 fler medarbetare i förskola, grundskola och gymnasium, varav:

• 2000 inom elevhälsan
• 200 studie- och yrkesvägledare
• 600 speciallärare/specialpedagoger
• 1500 personer som ska sköta administrativa sysslor
• 6000 fler vuxna i förskolan

Satsningen ska finansieras av ett slopat femte jobbskatteavdrag och höjd skatt för bensin och lastbilar.

Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén välkomnar Miljöpartiets utspel, men saknar en rejäl satsning på lärares löner.

– Skolan behöver fler lärare. Men utan satsningar på deras löner kommer man inte hitta fler, säger hon till Aftonbladet.

95 procent av Sveriges grundskolor tillämpar pedagogisk lunch. Men i 40 procent av dem går det max en lärare per 25 elever i matsalen. Lunchen serveras dessutom ofta för tidigt och är sällan näringsriktig. Det visar en ny rapport från Sveriges kommuner och landsting (SKL).

I Sverige serveras ungefär en miljon skolmåltider varje dag, till en kostad av över 5 miljarder kronor per år. I 95 procent av skolorna äter lärarna pedagogisk lunch med eleverna. I majoriteten av dessa, 65 procent, finns det även skriftliga riktlinjer för vad detta innebär (se faktaruta). Det visar en ny rapport från SKL.

Det är dock få skolor som integrerar skolmåltiderna i undervisningen och i 40 procent av dem går det max en lärare eller annan personal per 25 elever i matsalen.

Skolledarna är också dåliga på att utnyttja skolans matsal. 15 procent av rektorerna i undersökningen uppger att de äter sin lunch i skolmatsalen färre än fem gånger per termin. 

Livsmedelsverket rekommenderar att skollunchen serveras tidigast klockan 11. Undersökningen visar dock att över hälften av skolorna har schemalagt lunchen tidigare än så och i var femte skola finns det inte alltid tillräckligt med sittplatser för alla.

Maten som serveras når sällan upp till Livsmedelsverkets näringsrekommendationer. Bara tolv procent av skolorna uppfyller alla undersökningens kriterier för näringsriktighet, vilka är fiber, järn, vitamin D och fettkvalitet. 

Ljud och buller i matsalen upplevs som ett problem i 41 procent av skolorna och i nästan lika många (39 procent) upplevs matsalens utformning och logistiken kring skollunchen som störande.  

Från den 1 december i år måste alla nyanställda lärare vara legitimerade. Så sent som i november ändrades dock förutsättningarna för att få lärarlegitimation. Lärarnas tidning reder ut vad som gäller med hjälp av Niclas Westin, enhetschef på Skolverket och ansvarig för legitimationsreformen.

Vad är det som händer den 1 december?
– Då träder kravet på legitimation och behörighet i kraft. Det innebär att man måste ha en legitimation för att få en anställning utan tidsbegränsning och ha behörighet för den undervisning man bedriver. Vissa övergångsregler och undantag finns dock.

Vilka undantag handlar det om?
– Det rör huvudsakligen lärare som har lång erfarenhet av att undervisa i ämnen, årskurser eller skolformer som inte har ingått i deras utbildning och så rör det lärare som har kompletterande utbildningar utöver lärarutbildningen och som tidigare bedömts motsvara kraven för behörighet. Även fritidspedagoger har vissa möjligheter att få ämnesbehörighet utifrån sin utbildning.

Hur många lärare omfattas av undantagen?
– Det är mycket svårt att uppskatta men vi bedömer att det totalt rör sig om mellan 60.000 och 100.000 lärare.

Vad ska dessa lärare göra för att få sin legitimation?
– Om man vill få ytterligare behörigheter i sin legitimation utifrån de nya reglerna så kan man ansöka igen från den 2 december. Information om hur man ansöker och vilka intyg som behöver skickas med finns på Skolverkets webbsida.

Kostar det något att ansöka på nytt?
– Om man redan har en legitimation och vill komplettera sina behörigheter utifrån dessa nya möjligheter så kostar det inget. I övrigt gäller samma regler som tidigare, det vill säga att om man har ett examensbevis utfärdat innan den 1 juli 2011 behöver man inte betala något för sin ansökan.

Vad ska de göra som inte omfattas av övergångsreglerna?
– Om du undervisar i ämnen där du inte är behörig och inte heller omfattas av de nya reglerna så kanske lärarlyftet kan vara något för dig. Det kan fortfarande finnas möjlighet att få plats på den kurs du är intresserad av.

Har ni lyckats med er föresats att legitimera alla lärare som ansökte före den 1 september?
– Vi har handlagt 95 procent av de cirka 162.000 ansökningar som var inkomna fram till och med den 9 september. Av de 7.700 ansökningar som kvarstår rör ungefär 3.100 yrkesämnen och dessa är ofta mycket komplicerade att handlägga. Yrkesämnen är dessutom undantagna kravet på legitimation och har därför inte prioriterats i handläggningen.
– Cirka 1.200 ansökningar är gjorda av personer med utländska utbildningar och inför beslut i dessa ärenden måste vi hämta ett utlåtande från Universitets- och högskolerådet. De gör äkthetskontroller av utbildningsbevisen och översätter vad studierna motsvarar i Sverige, ett krävande arbete som tar en hel del tid. Utöver detta har vi ca 3.400 ärenden som är under handläggning. I vissa fall inväntar vi komplettering från den sökande och i övriga ärenden är det någon kurs eller kompletterande utbildning som utreds.

Det har varit många turer med den här reformen. Hade ni kunnat gör något annorlunda?
– Vi har förstås gjort många erfarenheter under det här arbetet och har försökt att hantera situationen efter bästa förmåga. Med facit i hand kan man alltid se att vissa saker kunde ha gjorts på ett annat sätt och det är förstås lärdomar som vi tar med oss från det här arbetet och analyserar inför framtiden.

Skolinspektionen granskar inte det i skolan som mest påverkar elevernas kunskapsresultat, nämligen undervisningen. Det slår Riksrevisionen fast i en ny rapport.

Riksrevisionen riktar skarp kritik mot Skolinspektionens granskning av landets skolor. I stället för att utvärdera undervisningen lägger myndigheten för mycket fokus på att granska diverse dokument, anser revisionen, vars granskning är den första som genomförts av Skolinspektionen sedan den bildades för fem år sedan.

Syftet med Riksrevisionens granskning var att bedöma om Skolinspektionens arbete bidrar till att göra svensk skola bättre. Och slutsatsen är att det gör det inte – i tillräckligt stor utsträckning.

Bland annat uppger 60 procent av de rektorer som Riksrevisionen tillfrågat, att Skolinspektionen inte bedömt undervisningen överhuvudtaget vid sin inspektion.

– Det vore inget problem om det vore så att det inte finns brister i högre utsträckning än så. Men vår granskning visar att det snarare handlar om att Skolinspektionen har svårt att bedöma undervisningen, säger Sophie Casson Lindbäck, projektledare vid Riksrevisionen.

I stället fokuserar myndigheten för mycket på att granska skolornas dokument, menar hon.

– När det exempelvis handlar om att granska om eleverna får så mycket undervisning de har rätt till, så kontrollerar Skolinspektionen snarare indirekta förutsättningar, som hur många lektioner som schemalagts, än direkta förutsättningar, som vilken undervisning eleverna faktiskt får, säger Sophie Casson Lindbäck.

Bedömer ni att Skolinspektionen har tillräcklig kompetens för att utvärdera kvaliteten i lärarnas undervisning?

– Jag har väldigt svårt att tro att de inte skulle klara den uppgiften. Många har ju en bakgrund inom skolan, säger riksrevisor Jan Landahl.  

Riksrevisionen betonar i sin rapport att Skolinspektionen har ett mycket brett och krävande uppdrag och att regeringen därför behöver vara tydligare i sin styrning. Det är raka motsatsen till slutsatserna efter revisionens granskning av Skolverket tidigare i år, som var att regeringen detaljstyrde för mycket.

– Skillnaden i regeringens styrning av Skolverket respektive Skolinspektionen är som skillnaden mellan natt och dag. Vi vill betona att lagom är bäst, säger Sophie Casson Lindbäck.

Skolinspektionen är delvis kritisk till Riksrevisionens slutsatser.

– Det finns problem med rapporten. Vad jag kan se har Riksrevisionen inte räknat på kostnaderna för att regelmässigt granska undervisningen inom ramen för tillsynen på ett sådant sätt som de efterlyser, kommenterar Ann-Marie Begler, generaldirektör på Skolinspektionen i ett pressmeddelande.

Hon menar att den mängd lektionsobservationer som måste genomföras för att kunna ge en rättvisande bild kan bli mycket stor.

– Utan resurstillskott är det inte möjligt att genomföra Riksrevisionens rekommendationer. Men vi ska nu mer noga läsa Riksrevisionens rapport och analysera vilka förändringar som behöver göras, säger Ann-Marie Begler.

Omkring 330.000 elever går i gymnasiet under hösten 2013, en nedgång med 22.000 elever – sex procent – jämfört med i fjol. Det är den kraftigaste elevminskningen någonsin mellan två läsår i gymnasiet, enligt Skolverkets statistik.

– Med den allt hårdare konkurrensen om eleverna ökar risken att vi får se fler skolnedläggningar, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström i ett uttalande.

Skolverket spår att utvecklingen med krympande elevkullar kommer att pågå ytterligare ett par läsår.

– Elevernas hemkommuner har en skyldighet att erbjuda gymnasieutbildning. Därför är det viktigt att kommunerna har beredskap att ta emot elever som plötsligt står utan utbildning om skolan läggs ner. Ofrivilliga skolbyten kan ha negativ påverkan på elevernas lärande så det gäller att minimera konsekvenserna för eleverna, säger Anna Ekström.

20 lärare i ett arbetsrum dimensionerat för 10. Så trångt kan det vara på Raketskolan i Kiruna och nu kräver Lärarförbundets skyddsombud bättring.

– Man har ingen plats för att lägga ut sina papper och det blir väldigt hög ljudnivå när så många är i rummet samtidigt. Då tar man med sig arbetet hem istället, säger läraren och skyddsombudet Maritha Markusbacka.

Nybyggda Raketskolan i Kiruna blev klar för inflyttning i december förra året och där arbetar nu omkring 100 personer. Lärarförbundets skyddsombud menar att många av arbetsrummen för lärare är underdimensionerade, ljudnivån blir hög, ventilationen räcker inte till och lärarna har svårt att koncentrera sig på sina arbetsuppgifter.

I en begäran ställd till Kiruna kommun kräver skyddsombuden en handlingsplan för bättre arbetsmiljö. I brevet nämns särskilt två arbetsrum som är dimensionerade för 8-10 personer men där det idag sitter 16 respektive 21 lärare.

– Det är 40 elever i varje klassrum så det är hög ljudnivå även där. Det innebär att lärarnas hörsel belastas under hela dagen, säger Maritha Markusbacka.

Conny Persson, som är rektor på Raketskolan, håller med om att det finns problem.

– En del av arbetsrummen är underdimensionerade och det måste fixas till. Jag kan inte säga exakt när det kommer att ske men vi måste titta på det här snart.

Conny Persson vet inte varför arbetsrummen blev underdimensionerade när den nya skolan byggdes.

– Det är något vi måste undersöka och lära oss av, säger han.

Skyddsombudet Maritha Markusbacka kan se en förklaring.

– Projektledaren för bygget tog inte med några skyddsombud vid planeringen.

Kommuner kan ge mer lokalpengar till kommunala skolor än till friskolorna om det finns särskilda skäl. Men den möjligheten ­utnyttjas sällan, enligt Anders Hellström, doktorand på ­institutionen för bygg- och fastighetsekonomi på KTH. Han forskar om lokalkostnader i förskolan och skolan.

Ett skäl till att avvika från likabehandlingsregeln är om kommunens lokalkostnad är mycket lägre eller mycket ­högre än den fristående skolans.

Friskolan ska då få ersättning för sina faktiska kostnader om de är skäliga, enligt skolförordningen och gymnasieförordningen.

– Men det är inte många kommuner som har skaffat full information om vad friskolorna betalar i hyra. De fortsätter att ge en klumpsumma utifrån kommunsnittet, säger Anders Hellström.

Lärarna på Thomasgymnasiet i Strängnäs lever med elevtapp, hög hyra och minskad elevpeng. Och med oron för vad som ska hända med deras jobb.

– För sex år sedan var vi 3,5 lärare och en husmor. Vår populära övningsrestaurang var öppen för allmänheten fyra dagar i veckan. Nu är vi två lärare och restaurangen är öppen två dagar, säger Mervi Eronen.

Hon och Anders Lovén är yrkeslärare på restaurang- och livsmedelsprogrammet på kommunala Thomasgymnasiet i Strängnäs. Att vara pedagog och handleda eleverna har blivit en bisyssla sedan husmor och 1,5 lärartjänst försvunnit och de ska hinna handla, tvätta och administrera.

Charlotta Lindh är lärare i bild och media och undervisar på introduktionsprogrammet, i individuellt val och på en designkurs för teknikelever.

– Vi köper in väldigt lite ­material. Vi lever på lagren från en tid då det fanns många elever som hade bild, säger hon.

Thomasgymnasiet flyttade in i det nedlagda regementet P10:s lokaler 2007. Lokalerna är renoverade och fina. Men svindyra. Kommunen hyr av det statliga bolaget Vasallen och tecknade ett dåligt kontrakt som gäller i tio år till. 57 400 kronor per elev gick till hyran 2012, att jämföra med rikssnittet på 21 200 kronor. Strängnäs är den kommun där lokalkostnaden per gymnasieelev ökat allra mest, med 254 procent från 2007 till 2012.

Vid flytten hade Thomasgymnasiet närmare 800 elever, i dag är de 431. En del av minskningen beror på demografin, resten på konkurrensen. Det är Europaskolan i Strängnäs och fristående och kommunala gymnasieskolor i bland annat Eskilstuna som drar elever.

Även i de kommunala grundskolorna finns "tomstolar"– 500 stycken. Här är lokalkostnaden per elev drygt 3.000 kronor högre än i riket.

– Rektorerna räknar med ett visst antal elever på våren. När hösten börjar kanske 10—20 av dem har gått till fri­skolor. Då står man där med för stor kostym i förhållande till antalet elever och elevpengen. Medan friskolorna har fulla grupper, säger Eva Hunter, ordförande för Lärarförbundet i Strängnäs.

När det gäller grundskolan följer Strängnäs huvudregeln i skollagen och ger samma till friskolorna när de ersätter de egna skolorna för den ökade lokalpengen.

– Då blir friskolorna överkompenserade och kan använda dessa pengar till fler lärare. Så ser verkligheten ut, säger Rolf Brunell, tillförordnad barn- och utbildningschef i Strängnäs kommun.

Det som behövs, enligt honom, är politiskt mod att trotsa starka föräldraopinioner och lägga ner skolor med många tomstolar.

På gymnasiesidan tillämpar kommunen undantagsmöjligheten i gymnasieförordningen och ersätter Europaskolan för dess faktiska lokalkostnader. Det vore orimligt att de skulle få lika mycket per elev som Thomasgymnasiet.

Nästa år sänks elevpengen i Strängnäs med 1,8 procent på grund av barn- och utbildningsförvaltningens underskott. Enligt de konsekvensbeskrivningar som finns med i budgeten kan detta leda till större klasser, att elever som behöver särskilt stöd inte får det och att utbudet av språkval och kurser minskar.

På Thomasgymnasiet lever lärarna med oron över vilka program som får fortsätta. Flera är redan nedlagda, nu senast media och estetiska programmet och innan dess barn- och fritid. Till höstterminen tog inte restaurangprogrammet in någon ny klass, inte heller vård och omsorg. Varje år har lärare fått gå.

– Det tär att inte veta vad som ska hända, säger Charlotta Lindh, vars elevunderlag i princip har försvunnit.

Skolans lokalkostnader tar en allt större del av elevpengen i många kommuner. Det visar Lärarnas tidnings granskning av effekterna av gymnasieskolans elevtapp.

Lärarnas tidning har granskat hur lokalkostnaden på gymnasiet förändrats mellan 2007 och 2012 i 201 av landets 290 kommuner (se ruta till höger).

Det visar sig att lokalkostnaderna per elev har ökat i 145 av de undersökta kommunerna, i 49 kommuner med mer än 30 procent.

I 91 kommuner tar lokalerna dessutom en större del av elevpengen än för fem år sedan. På många håll innebär det att den del av elevpengen som går till undervisning har minskats.

– Det har varit en drastisk minskning av elevkullarna på gymnasiet. Det tar ett tag innan kommunerna anpassar sina lokaler. Jag tror att de fristående skolorna kommer att få se en liknande utveckling, säger Maria Stockhaus, ord­förande i Sveriges Kommuner och Landstings beredning för utbildningsfrågor och kommunalråd i Sollentuna.

Skollagens regler om lika ekonomiska villkor började tillämpas 2010. Huvudregeln är att friskolan ska få lika mycket pengar per elev som den kommunala skolan. När det gäller lokalerna betalar kommunen då ett snitt av sina egna kostnader per elev till friskolorna.

Men när elever försvinner måste de som är kvar bära en större del av kostnaderna om inte en skola snabbt kan minska sin lokalyta. Och antalet elever i de kommunala gym­nasieskolorna minskade i 181 av de undersökta kommunerna mellan 2007 och 2012.

Minskningen beror både på att kullarna har minskat på gymnasiet totalt och på att fler elever har sökt sig till friskolor. I några kommuner, till exempel i Kungsör, har det enda kommunala gymnasiet fått slå igen.

På många håll har resurserna till skolan dock ökat vilket täcker en del av den ökade lokalkostnaden per elev. Men att kompensera de kommunala skolorna för elevhyran leder lätt till skenande kostnader för kommunen totalt sett eftersom friskolorna då också ska ha mer.

I Upplands Väsby ökade ­lokalernas andel av elevpengen på gymnasiet med 19 procent mellan 2007 och 2012. Undervisningens del minskade med 22 procent.

Omfördelningen beror på bygget av Väsby Nya Gymnasium. Det stod färdigt i tre plan för några år sedan men har inte fått in elever som beräknat. Man lever med konkurrensen från skolor i grannkommunerna och lokalkostnaden är, enligt Lärarförbundet i Upplands Väsby, »extrem«.

Kommunen är en av dem som nu försöker få ner lokal­ytan, inte bara på gymnasiet utan också i grundskolan där konkurrensen från friskolor är stor. Alla grundskolor som lyckas göra sig av med kvadratmeter kompenseras med lite mer elevpeng.

– Det är ett incitament för att få så mycket som möjligt till undervisning och slippa avveckla personal, säger Barbro Johansson, chef för Väsby Välfärd, den kommunala ut­förarorganisationen i Upplands Väsby.
 

Uppgifterna om elevantal och kostnader i de kommunala gymnasieskolorna är hämtad från Statistiska centralbyrån, SCB, och Kommun- och landstingsdatabasen Kolanda.

Vi har tittat på den totala elevkostnaden samt på kostnaderna per elev för lokaler och undervisning. Vi har tagit med alla kommuner som hade minst 100 elever i egna gymnasieskolor 2007 – 201 stycken.

Därefter har vi gjort beräkningar i Excel (differenser mellan de två åren, procentsatser etc) samt rangordnat kommunerna efter de olika nyckeltalen.

Vi har räknat om samtliga kostnader 2007 till 2012 års penningvärde för att jämförelsen ska bli rättvisande. Vi har då multiplicerat 2007 års krontal med 1,082 – eftersom inflationen var 8,2 procent mellan 2007 och 2012.

Här är sökvägen på scb.se

1. Klicka på ”Hitta statistik” i menyraden
2. Klicka på ”Statistikdatabasen” i vänstermenyn
3. Klicka på ”Offentlig ekonomi”
4. Klicka på ”Räkenskapssammandrag för kommuner och landsting”
5. Klicka på ”Verksamhetsindelad statistik för kommuner”
6. Klicka på ”Nyckeltal för kommunerna gymnasie- och gymnasiesärskola år 2000–2102”. Här går det att söka olika parametrar, kommuner och år, skapa tabeller och få resultaten som Excelfiler.

Sökvägen på kolada.se

1. Klicka på ”Fri sökning” i det röda fältet
2. Klicka på bläddra-knappen bredvid ”Sök nyckeltal”
3. Välj ”Nyckeltal per verksamhetsområde – kommun”, sedan ”Barn och utbildning” och därefter ”Gymnasieskola åk 1–3”
4. Vid rullningslisten längst till höger går det att markera parametrar över kostnader, elevantal med mera. Klicka därefter på stäng-knappen.
5. Klicka på ”Bläddra” bredvid rutan ”Sök kommun/landsting” och markera en, några eller alla kommuner. Klicka därefter på ”Stäng”.
6. Välj önskade årtal i rutan längst till höger i det röda fältet.
7. Klicka på ”Verkställ”. Du får en tabell som kan exporteras till Excel via ett knapptryck på Excel-symbolen i den grå menyraden.

Svenska skolelever tycker att de är duktiga på internet, enligt en kommande rapport från Stiftelsen för internetinfrastruktur (.SE).

Nio av tio (91 procent) av mellanstadieeleverna tycker att de är mycket eller ganska kunniga när det gäller internet, en rejäl uppgång mot 64 procent i förra årets enkät.

Men samtidigt har tillgången till internet i mellanstadieskolorna minskat under det senaste året. Enligt stiftelsens enkät, som presenterades på stiftelsens internetdagar i Stockholm, var det 94 procent av mellanstadieeleverna som hade tillgång till internet i skolan förra året. Men den siffran har överraskande minskat till 89 procent i årets undersökning.

– Många skolor har dålig internetuppkoppling och det kan vara så att eleverna upplever det som avsaknad av internet i skolan. Det kan också vara så att mobiltelefoner inte får användas under skoldagen, säger Kristina Alexanderson, chef för Internet i skolan på stiftelsen .SE

Samtidigt är det 23 procent av mellanstadieeleverna som sällan eller aldrig använder internet i skolarbetet

– Det kan också vara ett skäl till att de upplever att de inte har tillgång till internet i skolan.

Lärarnas tidning har efterfrågat bilder på pedagogiska rum från läsarna. Vissa bilder presenteras i LT nummer 19, andra kan du se i bildspelet nedan.

För att läsa bildtexter, klicka upp bildspelet i helskärmsläge och klicka därefter på "show info" uppe till höger.

Byt namn på svenska för invandrare till svenska som andraspråk och inför SFI-peng. Det skriver Anna-Karin Bengtsson, SFI-lärare och miljöpartist och en del av Miljöpartiets riksnätverk gröna lärare.

Historia angående SFI i Sverige
Sverige har haft undervisning för invandrare sedan mitten på sextiotalet och visst är det så att undervisningen fyller sin funktion och tanken har enligt min åsikt varit god.

1972 antog riksdagen en lag om undervisning i svenska för personer med utländsk bakgrund som då bedrevs av AMU. En hel del olika reformer har införts genom åren och själv har jag arbetat i tio år med SFI och som lärare har jag fått se tre olika kursplaner införas.

Tyvärr har vi nog stått lite stilla i utvecklingen i utbildning i svenska för invandrare. Dessa förändringar skulle leda till utveckling anser jag:

1. Byt namn på SFI till svenska som andraspråk och inkludera utbildningen i samma kurs med olika nivåer
Jag anser att SFI borde byta namn till svenska som andraspråk som då skulle det inkluderas i det ämnet med den bedömningen men en nybörjarkurs kunde läggas till och sedan kunde det bli fortsättningskurser upp till grundläggande svenska som andraspråk på grundskolenivå. Lärare på SFI borde obligatoriskt ha behörighet i ämnet svenska som andraspråk på grundläggande nivå. Detta borde vara en självklarhet anser jag nu med tanke på de lärarlegitimationer som formas. SFI borde byta namn till svenska som andraspråk enligt min åsikt.

2. Lyft fram de SFI-anordnare som lyckats med SFI
Det finns SFI-arrangörer som har lyckats. Lyft fram de exemplen och analysera varför de lyckats. Det finns SFI-arrangörer som lyckats bra just i segregerade områden som till exempel Rosengård. Det finns moderna SFI-arrangörer och företag som verkligen vill målgruppen väl. Se på dem och lär.

3. Yrkesinriktning
Yrkesinriktning och arbete hand i hand med svenskundervisning vore det bästa enligt min uppfattning. Visst lär sig deltagarna på SFI svenska genom att arbeta och genom att lära sig svenska yrkesord på SFI. Ett arbete ger inte automatiskt ett bra språk, för det finns många arbeten där deltagarna inte pratar så mycket svenska. Men arbete tillsammans med språkutbildning anser jag vore det allra bästa. Kursen kunde ges samtidigt som deltagaren introduceras i arbetslivet i Sverige. Deltagarna kunde gå i skola och arbeta samtidigt och detta kunde planeras individuellt utifrån de förutsättningarna deltagaren har.

4. Inför SFI-peng
SFI-pengsutredningen gjordes vid första tillfället 15 september 2011. Den 24 januari 2013 släpptes tilläggsdirektiv till SFI-utredningen (U 2011:05) som jag i stort ställer mig positiv till eftersom den ger en större valfrihet för individen och den ger en möjlighet för mångfald i valet av SFI-arrangör och den har många fördelar anser jag. och det skulle SFI-peng underlätta eftersom den öppnar upp för fler SFI-anordnare och ger ett nytänkande.

En fråga som är viktig för alla
Hur vi tar emot våra nya medborgare vid ankomst är av vikt både ekonomiskt och socialt. Jag vädjar till regeringen att lösa denna fråga långsiktigt och med sikte på att inkludera alla i vårt samhälle.
 

… Sally Gordon, regionombudsman på Lärarförbundet, vars film om arbetstid har visats över 10.000 gånger på lararkanalen.se.

Hur kan en film om arbetstid vara så populär?
– Ja, visst är det konstigt? Det tyder på att det fortfarande saknas väldigt mycket kunskap om arbetstiden. Men det börjar ändå bli bättre. Jag har i fyra år åkt runt och pratat med medlemmar om de här frågorna och märker att idag har lärarna i alla fall lite bättre koll än tidigare.

Vilket är det vanligaste missförståndet du stöter på om lärares arbetstid?  
– Det är att många tror att de dels måste schemalägga 35 timmar och dels att de ska jobba totalt 45 timmar varje vecka.

Är det inte så?
– Nej. Avtalet reglerar årsarbetstiden. En lärare har olika mycket att göra olika veckor. Och så måste det vara. Därför behöver man jobba mindre vissa veckor för att det inte ska uppstå övertid. Enligt Skolverkets undersökning arbetar en lärare 52 timmar i snitt varje vecka. Så ska det inte vara.

Men hur ska ett schema se ut som varierar mellan olika veckor?
– Grundschemat ska vara konstant, men all arbetstid ska inte läggas ut. I stället bör man lägga grundschemat till en årsplanering, där olika veckor kommer att variera, och som visar att den sammanlagda reglerade årsarbetstiden håller sig till avtalets mått.

Har du något konkret tips till lärare som behöver få bättre koll på sin arbetstid?
– Börja med att anteckna precis allt arbete du gör under en normalvecka och skriv sedan in detta i grundschemat. Dels för att synliggöra för dig själv vad du faktiskt gör. Dels för att kunna kommunicera med din rektor vad som sker mellan lektionerna. Det gör det svårare för din rektor att hävda att du har en lucka i schemat och till exempel be dig att vikariera för en kollega på tid som du egentligen inte har.

Förskollärarna på för­skolan Slöjdaren i Umeå mådde dåligt i flera år av sin arbetsplats. Men ingen­ting hände.